Vet inte om jag missar poängen helt och hållet. Jag har uppfattat att grejen med blorb-spel är att tydligt separera på skaparrollen och spelledarrollen. Det ryms en massa skapande (i förberedandet), men inte medan man spelleder (=i sammanhanget tolkande och förkroppsligandet av förberedandet [regler och prepp]). Och även om spelledandet samtidigt är ett skapande i sig, är det helt underordnat det förberedda. Syftet är att under spel i mötet mellan spelledaren som förmedlar det förberedda materialet (prepp och regler) och spelarna som utforskar det genom rollpersonerna, uppnå en handling som så mycket som möjligt upplevs "levande" inom världen som tecknas upp av spelet. Att det blir någonting som ligger bortanför skaparen, spelledaren och spelarna. Emergens ur interaktionen. Jag har svårt att se varför de begränsningarna skulle hindra att det sublima uppträder.
Jag upplever att även om vi fokuserar mycket på verktygen nu, för att hitta sätt att uppnå det, så är det ändå "levandegörandet" som är kärnan i blorben, och inte verktygen.