Nekromanti Kan blorben någonsin vara sublim?

[God45]

Blorben verkar för hårt knuten till sina regler för att kunna producera ett i sanningen sublimt verk. Det som gjort OSR rörelsen så storslagen när det kommer till att producera mästerverk förefaller för mig vara ett punk etos av att vi vet vad det är när vi ser det. Det höll ute teoribildande som ville definiera saker för hårt länge. Men blorben känns som ett försök att övervinna det. Blorben känns som ett verktyg som inte litar på användarna och som därför kommer skapa bra resultat regelbundet men som inte kommer kunna nå höjderna av sina föregångare. Det finns inte utrymme för de estetiska och experimentella svängarna som krävs. Så blorben ser bra ut tills den börjar användas som en modell. Och då känns den inte livsduglig i längden. Den känns för... steril. För mycket the Forge och för lite en random blog uppdaterad tre på morgonen.

Eller?

 

[2097]

Läs SICP. Där hittar du true beauty

 

[God45]

Läs SICP. Där hittar du true beauty

Rollspel är inte programering. Det är konst.

Min poäng är att etablera en manual struktur inte är en bra sak. Det är bara ett sätt att begränsa sig själv till döds.

 

[zonk]

Kan inte mkt kreativitet springa ur att försöka jobba med begränsningar, dock? Och även om jag inte kör speciellt blorbigt, är det inte en intressant grej att förhålla sig till?

 

[God45]

Kan inte mkt kreativitet springa ur att försöka jobba med begränsningar, dock? Och även om jag inte kör speciellt blorbigt, är det inte en intressant grej att förhålla sig till?

Men det är en extrem hyperfokusering. Det är inte en begränsingnbara till en metod eller färg eller arbetsmetod. Det är en begränsing till att måla samma bild om och om igen, och det är täckt i så mycket psuedo-teori att det fejkar komplexitet som inte finns där.

Det är bara en liten del av OSR som man framhäver som det enda sättet. När OSR i sig redan är super begränsat.

 

[zonk]

Men det är en extrem hyperfokusering. Det är inte en begränsingnbara till en metod eller färg eller arbetsmetod. Det är en begränsing till att måla samma bild om och om igen, och det är täckt i så mycket psuedo-teori att det fejkar komplexitet som inte finns där.

Det är bara en liten del av OSR som man framhäver som det enda sättet. När OSR i sig redan är super begränsat.

Asch, att fejka grejer kan bli hur coolt som helst. Om det är att fejka och inte att simulera! Och inte fasen blir det samma bild? Nej fan här kan man göra nåt riktigt udda. En skruvad utmaning!

 

[2097]

Rollspel är inte programering. Det är konst.

Den boken visar om hur programmering kan vara sublim och vacker och sinnesexpanderande konst.

Blorben är ett medium och ett nomiskt sådant. Det kan bli nog så sublimt och jag har själv upplevt det i och med "the mirror story".

Sen missar du en sak till.

Blorben är inte ett subset av OSR.

Blorben är en grej som jag tyckte var coolt med OSR-- den här påtagligheten-- men sen kan man lyfta ut blorbighet från OSR och göra det på en massa andra genres också.

Trådens frågeställning: "Kan det nånsin ske något sublimt på Holodeck? I Narnia?" ja. jo. det kan det. Det kan gå ganska vilt till där inne.

Jag vet att jag ofta flashar med min lingvistikexamen men jag har också en estetikexamen. Det är inte så att jag är en konsthatande philistine.

Processer är min canvas. Tools&rules är min grej. Har varit ledordet för mitt konstnärliga projekt (Idiomdrottning) sen nittiotalet. Musik, pjäser, serier, dikter, romaner, matematiska teorem, program, rollspel. Allt utifrån samma utgångspunkt: börja med att skapa lite tools & rules.

Frågeställningen jag hellre skulle vilja se är "X Y Z är en ganska ball grej som brukar hända när vi kör rollspel, men den verkar lite inkompatibel med blorben, hur kan man få ihop det?" och ja jo det kommer kanske inte alltid vara det enklaste. Typ som att behöva böka med monader i haskell för att man har gett sig den på att undvika sideeffects. På samma sätt har jag gett mig den på att undvika oblorbighet och det har lett mig in i en del ganska svåra speldesignsfrågeställningar, en hel del av dom har jag fortfarande inte svar på.

Och, om vi hittar svar på några av dom frågorna kanske dom svaren, dom teknikerna, kommer vara användbara för oblorbare också.

 

[God45]

Asch, att fejka grejer kan bli hur coolt som helst. Om det är att fejka och inte att simulera! Och inte fasen blir det samma bild? Nej fan här kan man göra nåt riktigt udda. En skruvad utmaning!

Kanske. Men det känns som... Futurismen. Right? Är det en förstålig jämförelse?

 

[2097]

Nyplasticismen, dvs De Stijl, är en mer direkt inspirationskälla. Sitter med hyllmeter med böcker om Mondrian, Doesburg och Rietveld.

 

[zonk]

Kanske. Men det känns som... Futurismen. Right? Är det en förstålig jämförelse?

Absolut! Men att göra nåt som är komplett galet är imo värdefullt när det gäller kreativa grejer. En extrem vinkel, ett helt exakt och spikrakt synsätt.. fräscht och vasst. Mer mellanmjölk och lugna saker är inte alltid vad som behövs.

Sen går inte allt att göra fullt ut, men fan, en ny idéstruktur att förhålla sig till eller rasa mot, det är guld

 

[God45]

Nyplasticismen, dvs De Stijl, är en mer direkt inspirationskälla. Sitter med hyllmeter med böcker om Mondrian, Doesburg och Rietveld.

Vilket också är en super-knasig hyper specifik inriktning.

Men jag startade den här tråden för att du sade i andra trådar att du ville prata om blorben. Så nu försöker jag göra det. Det finns inget objektivt med just de kriterier du satt upp för blorben. Den är bara en väldigt specifik inrikting som mer ser ut som ”Vad en person gjorde inom fältet” än en metodologi eller stil. De estetiska valen är mer eller mindre slumpade. De är dina estetiska värderingar. Medan det så klart kan vara värdefullt eller skapa bra verk så känns det inte som en metod. Det känns som att med vilje försöka splittra upp OSR i små bitar av... Jag vet inte ens vad meningen är eller varför det behöver ett namn?

Det här är ingen attack. Jag tycker dina bidrag till forumet varit super trevliga och försökte få dig att återvänsa tidigare. Men jag förstår inte varför du har gått in för den här grejen. Den känns som ett misstag.

 

[God45]

Absolut! Men att göra nåt som är komplett galet är imo värdefullt när det gäller kreativa grejer. En extrem vinkel, ett helt exakt och spikrakt synsätt.. fräscht och vasst. Mer mellanmjölk och lugna saker är inte alltid vad som behövs.

Sen går inte allt att göra fullt ut, men fan, en ny idéstruktur att förhålla sig till eller rasa mot, det är guld

Galenskap och nyskapande ja! Smala av istället för att hålla saker öppna? Ehhh...

 

[2097]

Nu borde jag ta en break från den här hemsidan åtminstone för resten av kvällen för jag känner mig rätt sjuk, trött, illamående, hypersensitive osv.

Men som ett snabbt svar sen kan andra gärna få hoppa in.

För mig, jag försöker sätta fingret på det "verkliga" eller "påtagliga" i att uppleva något som ex vis mirror story. Det är det som det handlar om. Det är därför. Den specifika metodologin att göra det är inte spikad. Utan tvärt om något som jag fascineras av hur det undersöks och hur olika spel (ffa inom OSR) provar att göra det på olika sätt. Ex vis hur ska man tolka flödesschemat i början av Deep Carbon Observatory, blorbigt eller oblorbigt? Och hur känns det i praktiken, i spel? Hur känns det att spelleda och hur känns det att spela? Såna frågor är spännande för mig.

 

[2097]

Jag ser det inte som att det smalnar av utan tvärt om att det blommar upp.

"OK, rumsnyckel + mötestabell blev ju rätt så blorbigt. På vilka andra sätt kan vi uppnå blorbighet, kanske mer blorbighet? Eller mindre men tillräckligt för att det ska vara värt det nya coolare/enklare sättet?"

Jag tjatar mycket om rumsnyckel + mötestabell här för att jag tipsar nya DMs om en beprövad grej. Men jag är mycket nyfiknare på andra sätt. Visa oss!

 

[2097]

Mondrians bilder handlar om att hyperfokusera på en sak. Förhållandet mellan olika saker. Han gör det övertydligt genom att strippa bort all semanticitet.

När vi spelar D&D så, jag tror inte ens min spelgrupp vet vad blorb är för nåt. För vi pratar inte teori på det sättet. Vi bara kör.

På samma sätt som att alla mina bilder är inte bara gula röda blå rutor men jag tycker om att försöka tänka på förhållandet mellan element i bilden när jag målar på ett sätt som jag tycker Mondrians bilder gör mig mer medveten om.

 

[2097]

Fina fina Sebastian.
Din fråga var bra.
Mitt svar blir ja den kan det.
Vara sublim alltså.
Hoppas det var ett bra svar.

När vi gör spelmekaniker kanske vi ibland kommer på ganska bra såna som kanske inte är helt blorbiga. Det är ändå spännande för kanske går dom att förblorba. Eller så går det att göra en blorbig mekanik inspirerad av den. Eller så upptäcker vi en lucka i blorben och blorbmodellen i sig utvecklas. Så fortsätt gör spelmekaniker det det är bara bra.

 

[God45]

Fina fina Sebastian.
Din fråga var bra.
Mitt svar blir ja den kan det.
Vara sublim alltså.
Hoppas det var ett bra svar.

När vi gör spelmekaniker kanske vi ibland kommer på ganska bra såna som kanske inte är helt blorbiga. Det är ändå spännande för kanske går dom att förblorba. Eller så går det att göra en blorbig mekanik inspirerad av den. Eller så upptäcker vi en lucka i blorben och blorbmodellen i sig utvecklas. Så fortsätt gör spelmekaniker det det är bara bra.

Bra svar. Ledsen att tråden blev jobbig för dig, det var verkligen inte meningen.

 

[2097]

Den här tråden får gärna fortsätta vara öppen. Andra kan komma med sublima blorbiga moments eller sublima oblorbiga moments eller osublima oblorbiga moments. Osublima blorbiga moments vet jag inte om det finns. Varje blorbisk sekund känns ju helt magisk för mig<3 känns så fantastiskt att vara i den världen för sin egen skull.

 

[krank]

Rollspel är inte programering. Det är konst.

Som programmeringslärare vill jag bara slänga in ett påpekande att de där inte är motsatser. Programmering kan mycket väl vara konst.

Sedan vet jag att det finns de som ogillar konst när strukturerna och ordningen och mönstren känns för rigida och uppenbara, men det gör det ju inte till mindre konst. Det är ett feltänk att säga att konsten "ska" vara fri, till exempel. Och vad som upplevs som lagom begränsningar för att ens kreativitet ska både blomma och faktiskt kunna leda till något skiljer sig extremt mycket mellan olika konstnärer.

Vissa författare börjar med att göra en tidslinje, en struktur, och arbetar sedan nogsamt enligt ett uppsatt schema och med långa att-göra-listor.
Andra författare skriver när andan faller på,blir "förvånade över vad deras karaktärer gör", flödesskriver.

Ingen av dem är sämre. Eller ja, mina fördomar såsom tillhörande den första gruppen är väl att den andra gruppen löper större risk att inte bli färdig eller få något oläsligt, men det kan det ju också finnas ett värde i =)

 

[God45]

Som programmeringslärare vill jag bara slänga in ett påpekande att de där inte är motsatser. Programmering kan mycket väl vara konst.

Sedan vet jag att det finns de som ogillar konst när strukturerna och ordningen och mönstren känns för rigida och uppenbara, men det gör det ju inte till mindre konst. Det är ett feltänk att säga att konsten "ska" vara fri, till exempel. Och vad som upplevs som lagom begränsningar för att ens kreativitet ska både blomma och faktiskt kunna leda till något skiljer sig extremt mycket mellan olika konstnärer.

Vissa författare börjar med att göra en tidslinje, en struktur, och arbetar sedan nogsamt enligt ett uppsatt schema och med långa att-göra-listor.
Andra författare skriver när andan faller på,blir "förvånade över vad deras karaktärer gör", flödesskriver.

Ingen av dem är sämre. Eller ja, mina fördomar såsom tillhörande den första gruppen är väl att den andra gruppen löper större risk att inte bli färdig eller få något oläsligt, men det kan det ju också finnas ett värde i =)

Jag antar att alla hantverk kan pressas till att var konst, se på smide liksom.

Men den här typen av begränsingalekar är mest ett sätt att tvinga fram kreativitet hos individer som inte klarar sig annars. De är en krycka eller stödhjul. Det känns... perverst? Fel? Voyeuristiskt? Att fokusera på det som en konsument. Och att bli förälskad i sina stödhjul känns inte bra heller.