Finns en del missbruksproblematik i Middle Earth, t ex är Gandalf & hobbitarna beroende av weed
(inser själv att det här är världens mest uttjatade skämt men kunde inte låta bli 
)
Men om din fru hade insisterat på att dela sovrum med den här heroinisten så hade det inte bara varit självbevarelsedrift och försiktighet det handlade om utan att den fru vill ta in en heroinist i er monogama relation (förutsatt att ni har en sådan naturligtvis), så till den grad att han nu ska dela sovrum med er. Och det är precis där jag tror det skaver hos Sam. Men det faktum att han och Frodo inte är gifta eller lovat varandra monogami gör hans beteende till rätt toxiskt.
Ja! Jag var grymt irriterad på honom i filmen!
Med utifrånperspektiv: absolut (återigen)
Jag kan rekommendera webnovellen Why humans avoid war om du inte läst den. Även om den fortfarande har ett Star Trekianskt utopiskimmer över framtidsmänskligheten så är huvudpoängen att mänsklighetens historia (dvs. nutid) är en historia av blodtörstig skitstöveltramp.
Det är verkligen inte den bild jag har fått.
Jag tror också att det är tanken. Behandlingen av Evie är hård, men i slutänden är det vad som befriar henne. Revolutionen är inte en tebjudning, liksom. Däremot är V inte helt frisk, det framgår också.
Nej men precis, när jag läste den så uppfattade jag det lite som medvetet framkallad kognitiv dissonans, att Moore vrider på förväntningar på hur en hjälte ska vara. Att det ska vara medryckande men att man också *ska* haja till lite. Men det kanske inte är supertydligt?
Som Afghanistanveteran vill jag påpeka att ens omdöme försämras märkbart av krigsstress. Tänk på vad Sam gått igenom före ankomsten till Emyn Muil: jagad av nazguler vid flera tillfällen, mött i balrog i underjorden, beskjuten av orchspejare längs Anduin. Sam är nog lindrig paranoid i Ithilien.
Sidospår, och jag beklagar krigsstressen du upplevt, men det här är en fantastisk inledning på en sketch:
Jag tror många missförstår min hållning till Sam, och det kan säkert vara för att jag förklarade dåligt. Men jag menar alltså inte på något sätt att Sams reaktion är obegripligt. Jag kan absolut förstå varför Sam agerar som han gör, de bakomliggande mekanikerna och orsakerna. Men bara för att jag förstår varför en person agerar som hen gör innebär inte det att jag tycker att personens agerande är bra.
Jag tycker i och för sig att det är en felaktig analys - Jedi-sidan är redan balans-sidan. Dess ledord är självkontroll, stabilitet, harmoni och balans, och hela Jedi-koden handlar om just detta. Det finns inte egentligen någon aktivt ljus sida, i alla fall inte i Republiken/Imperiet. Det handlar om att använda Kraften utan att bli ett monster, inte om att bli en ängel.
Fast bråkandet mellan den mörka och den ljusa sidan är ju orsaken till majoriteten av eländet som drabbar världen i övrigt--de som inte bryr sig lika mycket. Om de olika sidorna tog ut varandra hade det gjort den där galaxen långt borta till en ganska objektivt bättre plats. Skulle se det som den faktiska poängen.
