Khan
Kondottiär
- Joined
- 23 Apr 2014
- Messages
- 4,535
S01E12 - Sold under sin
Nu är det säsongsavslutning!
Det är mycket som kulminerar snyggt här - framför allt hur säsongen långsamt vridits från att handla om konflikten mellan Swearengen och de andra i stan (Garret, Bullock, etc) till att handla om stan mot politikerna i Yankton. Så när två stora namn rasslar in i stan är det svårt att inte fokusera på just det. Magistrat Claggett och General Crook (!) dyker upp oberoende av varandra. Crook har med sig en stor armé på jakt efter Lakota och Sioux, men magistraten vill bara ha sina mutor och visa Swearengen vem som bestämmer.
Ovanpå det försöker Tolliver hantera situationen, och hans stora rasism mot kineserna i stan har nu kulminerat i att han beordrar sina mannar att sprida osämja och dålig stämning kring dem, än mer än som redan finns. En slug jävel som inte skyr några medel för att tjäna pengar - för blir de av med kineserna blir marken billig, och det är den han vill åt.
Hur som. Den stora bomben med Crook och armén är vad som sätter fart på vår lilla fisktank, och flera personer försöker utnyttja honom för sina egna syften. Tolliver vill att han ska lämna några soldater kvar i stan som pseudo-polis, Bullock vill att han ska sätta Garrets far i skyddshäkte och alla andra försöker tjäna pengar på soldaterna som deserterar i drivor för att bli guldgrävare. Det här är nästan kulmen på vad jag menar med att storyn är skriven som en fisktank för rollspel. Det finns privata agendor för alla i stan, men då och då dyker det upp något nytt som alla måste ta hänsyn till. Riktigt fint skrivet, och det känns så naturligt.
Magistraten tror han kan lita på Addams, men tji fick han. Hehe.
"There's a blood stain on your floor."
"Yeah, I'm... I'm getting to that."
Den stora punchline man trott ska komma - en stor konfrontation mellan Swearengen och Bullock - blir istället en konflikt mellan Bullock och hans rättskänsla. Han klampar in till Swearengen och väljer sig själv till ny sheriff i stan. Ett för viktigt arbete för att ligga på arslet som fick det förra avsnittet. Prelaten Smith lämnar jordelivet, nästan samtidigt som doktorn får reda på att han lagat Jewel så bra att hon kan dansa. Riktigt rörande.
Sedan går han till Garret, och de sista ord han säger till henne innan de hänfaller åt den växande lust de känt sedan de möttes första gången är "I stand before you a married man. Married.". Liiiiiite konflikt att lösa till nästa säsong kanske?
Utvärdering
En galet stark säsong. Det är få trådar som inte hålls reda på, och varje karaktär känns hela tiden som en naturlig fortsättning av var den varit förr. Skådespelarinsatserna har knappt några dalar alls, och den arkaiskt skrivna dialogen är brutalt välgjord.
Upplägget att varje avsnitt är en dag i Deadwood gör det också riktigt fint att följa staden byggas och karaktärernas vardag. Avsnitten börjar med att folk vaknar och dricker kaffe. De slutar mitt i natten när de dricker sprit. Många scener sker när folk äter frukost på Farnums hotell.
Ser fram emot nästa säsong.
Nu är det säsongsavslutning!
Det är mycket som kulminerar snyggt här - framför allt hur säsongen långsamt vridits från att handla om konflikten mellan Swearengen och de andra i stan (Garret, Bullock, etc) till att handla om stan mot politikerna i Yankton. Så när två stora namn rasslar in i stan är det svårt att inte fokusera på just det. Magistrat Claggett och General Crook (!) dyker upp oberoende av varandra. Crook har med sig en stor armé på jakt efter Lakota och Sioux, men magistraten vill bara ha sina mutor och visa Swearengen vem som bestämmer.
Ovanpå det försöker Tolliver hantera situationen, och hans stora rasism mot kineserna i stan har nu kulminerat i att han beordrar sina mannar att sprida osämja och dålig stämning kring dem, än mer än som redan finns. En slug jävel som inte skyr några medel för att tjäna pengar - för blir de av med kineserna blir marken billig, och det är den han vill åt.
Hur som. Den stora bomben med Crook och armén är vad som sätter fart på vår lilla fisktank, och flera personer försöker utnyttja honom för sina egna syften. Tolliver vill att han ska lämna några soldater kvar i stan som pseudo-polis, Bullock vill att han ska sätta Garrets far i skyddshäkte och alla andra försöker tjäna pengar på soldaterna som deserterar i drivor för att bli guldgrävare. Det här är nästan kulmen på vad jag menar med att storyn är skriven som en fisktank för rollspel. Det finns privata agendor för alla i stan, men då och då dyker det upp något nytt som alla måste ta hänsyn till. Riktigt fint skrivet, och det känns så naturligt.
Magistraten tror han kan lita på Addams, men tji fick han. Hehe.
"There's a blood stain on your floor."
"Yeah, I'm... I'm getting to that."
Den stora punchline man trott ska komma - en stor konfrontation mellan Swearengen och Bullock - blir istället en konflikt mellan Bullock och hans rättskänsla. Han klampar in till Swearengen och väljer sig själv till ny sheriff i stan. Ett för viktigt arbete för att ligga på arslet som fick det förra avsnittet. Prelaten Smith lämnar jordelivet, nästan samtidigt som doktorn får reda på att han lagat Jewel så bra att hon kan dansa. Riktigt rörande.
Sedan går han till Garret, och de sista ord han säger till henne innan de hänfaller åt den växande lust de känt sedan de möttes första gången är "I stand before you a married man. Married.". Liiiiiite konflikt att lösa till nästa säsong kanske?
Utvärdering
En galet stark säsong. Det är få trådar som inte hålls reda på, och varje karaktär känns hela tiden som en naturlig fortsättning av var den varit förr. Skådespelarinsatserna har knappt några dalar alls, och den arkaiskt skrivna dialogen är brutalt välgjord.
Upplägget att varje avsnitt är en dag i Deadwood gör det också riktigt fint att följa staden byggas och karaktärernas vardag. Avsnitten börjar med att folk vaknar och dricker kaffe. De slutar mitt i natten när de dricker sprit. Många scener sker när folk äter frukost på Farnums hotell.
Ser fram emot nästa säsong.