w176
Förlorad dotter
Karaktärsdöd är ämnet och frågan är vad du som spelare tycker om det.
Så vad tycker ni om det?
Sörjer i era älsklingar eller skrattar ni sadistisk när det dör? Ska de leva och dör för tärningens nycker eller bara falla när dramat är rätt? Är en rollpersons död ett bra sätta att gå vidare till annat, en naturlig del av förloppet eller ett onaturligt slut på era snutteputtar? Har ni historier att dela med er?
Vad för upplevelser har ni av rollpersoners död och hur ser idealet ut för hur karaktärer ska, dö eller inte dö? Är det viktigt för berättelsen eller inte osv... osv?
(Detta är alltså inte en tråd ur spelledare perspektiv huruvida och hur man ska ha ihjäl karaktärer utan hur du tycker om det och reagerar på det i ett spelarperspektiv)
Så vad tycker ni om det?
Sörjer i era älsklingar eller skrattar ni sadistisk när det dör? Ska de leva och dör för tärningens nycker eller bara falla när dramat är rätt? Är en rollpersons död ett bra sätta att gå vidare till annat, en naturlig del av förloppet eller ett onaturligt slut på era snutteputtar? Har ni historier att dela med er?
Vad för upplevelser har ni av rollpersoners död och hur ser idealet ut för hur karaktärer ska, dö eller inte dö? Är det viktigt för berättelsen eller inte osv... osv?
(Detta är alltså inte en tråd ur spelledare perspektiv huruvida och hur man ska ha ihjäl karaktärer utan hur du tycker om det och reagerar på det i ett spelarperspektiv)