Re: Monsuner och andra ösregn
Min fråga handlade snarare om hur man förser en befolkning på 6 miljarder och växande med mat, husrum, värme, utbildning, transporter, sjukvård, kultur, infrastruktur, energi och så vidare med en drastiskt minskad industri?
En bra början kunde vara att stoppa den galopperande befolkningen, eftersom den helt enkelt inte går att föda på ett adekvat sätt. Där har jag givit flera konkreta lösningar i andra trådar, där jag bl.a vill arbeta för att folk adopterar mer och skaffar färre ungar, förenklande och avstigmatiserande av abort, etc. Vi
måste bli färre, annars funkar det inte alls.
Produktionsmässigt har jag inga problem med att den s.k "valfriheten" inom kapitalismen förändras, rimligen ersatt med någotr vettigare än soviets centraliserade femårsplaner - men däremot ser jag nemas problemas i att ha ett enda tandkrämsmärke, eller en enda sorts skjortor/rockar etc - och då är tanken alltså att massproducera hållbara föremål - till skillnad från nu, då vi massproducerar en helt enorm massa olika märken och skit där varorna håller kort tid.
Komplettera med energieffektivare lösningar på uppvärmning (jordvärme är skitbra, vi har flera ställen i sverige som skulle funka) och elförbrukning (lågenergilampor är en bra början etc). Om nödvändigt, flytta städer etc så att de bättre kan passas in i den mer effektiva strukturen.
Notera: Jag har liten eller ingen respekt för "länders självbestämmande" och anser att "individers självbestämmande/frihet" alltid måste sättas lägre än massans välbefinnande.
Med dagens teknologi kan vi producera kultur utan att det egentligen kostar särdeles mycket. Däremot anser jag att kulturproduktion inte bör ge någon extra inkomst utöver den grundläggande medborgarlön jag tidigare argumenterat för. Kulturproduktion ska man syssla med för att man gillar att producera kultur, och detta blir möjligt i ett samhälle med en grundsäkerhet i form av medborgarlönen.