Vi; Världens största kobolder, och samtidigt inte.
Jag har varit spelledare i fyra år, kanske fem, så länge vi spelat rollspel i stort sett.
Redan från början så tog vi upp Eon, och som många vet så har ju eon ett mångfald av regler, prylar och mycket annat. Detta trodde vi först skulle vara jobbigt men började uppskatta reglerna alltmer ju mer vi lärde oss dem. Vi har i princip kört med alla regler jag har lyckats hålla i huvudet.
Detta ledde ganska snabbt till en mentalitet i vår grupp att reglerna är viktiga, och nu är det så att reglerna är döden eller livet. Alla hänvisar hela tiden till alla regler för att förbättra sin karaktär och vinna striderna. Tyvärr så är detta allt vad kobolder står för och det är väl det vi blivit.
Vi har en Eonma. En som läser böcker i princip hela tiden, dock har han lugnat sig nu lite. Men för honom finns inget annat än stridskonsterna i Krigarens Väg modulen. Han tycks också ha en tendens att tro att det inte finns något annat att göra i världen än det som yrkesmallarna beskriver. Han tycker rollspel (alltså endast EON) är jättekul, dock inte då man spelar men allt snack runt om, innan och efter. När man spelar är det inte särskilt kul. Det kan dock vara roligt att slå tärningar ibland. Det är ganska roligt att denna kille aldrig missar ett EON möte, dock gärna N2 eller dyl. (Vi har bara köpt in hos på Neogames produkter).
Sen har vi en booster-kobold. Han spelar sådant som det finns böcker till, eftersom vi har flest Eon böcker är det Eon han spelar helst. Han kan dock vilja spela N2 nu eftersom vi har lite moduler dittill också. Men i alla fall så spelar för honom ingenting av spelledaren säger roll om han inte talar ur böckerna. Då vi spelade ett köp-äventyr, De Fördömdas Sista hopp så blev han helt galen då vi spelade det utan honom, sedan fråga han ut nån av oss om jag som spelledare hade följt boken eller inte, då han fick höra vad som hände. Hur som helst så har han lärt sig stridskonster i EON och N2 typ utantill och han har printat in TRÄNINGSRELGERNA i Eon och N2 som han tillämpar flitigt. Dom hamnade i fängelse en gång då han bara räknade all aktivitet som träning eller sömn och fick givetvis JÄTTE höga färdigheter. Sedan ville han inte lämna fängelset eftersom han kunde liksom VINNA med sin karaktär där. Ett exempel på hur BOOST KOBOLD han är så räknade han vedplockning av torra kvistar som Fysiskt träning, RÖR träning i Eons system.
Sen har vi en spelare, han spelar bra men är tyvärr en obotlig kobold emellanåt. Han skall få en son snart med sin riddare som han tänker tillämpa TRÄNING på.
Så har vi hornspelaren. Han vill hela tiden köra jätte HIGH och han vill ha HORN på hjälmarna av allt.
Sen har vi en skiter-i-spelare, hans karaktär blev vampyr för typ två år sedan i spelet och den gubben har han inte släppt. Men den rockar han alla, han kan typ ta över världen. Men enligt hans karaktär går han hem så fort han inte får ta över världen.
Sen har vi ett par till som antingen är ointresserade eller ganska lugna... vi är typ 6-7 som spelar permanent.
Hur som helst börjar jag och de flesta tycka att den här BOOST-KOBOLD menataliteten börjar gå lite för långt, det är nästan så att det inte är rollspel längre, och alla i gruppen jag snackat är helt med på att om man ska boosta gubben så får man göra det i världen, maktbegär och frosseri ersätter regelmani och karaktärkvaliteer. Vi byter helt enkelt till friform. Reglerna har blivit så viktiga i spelgruppen att vi tänker ta bort dem... det ska bli så jävla kul! Jag vet inte om boosterkobolden kommer klaga invinnerligt men vill han vara med så får han.
Hur som helst har vi haft otroligt kul åt rollspel och det har varit nästan våran enda fritidssyssla i fyra år. Dock har det gått lite för långt för nu när vi fått pli på neogames system så är det så viktigt att det blir tråkigt, därför byter vi till friform.
Någon som känner igen sig?
/Martin
(Och javisst kan man prata med spelarna, det undviker jag inte och det brukar ha olika resultat beroende på person.)