Re: Formalia, krishantering och demokrati
Jag är den förste att hålla med om att formalian är till för att skydda demokratin. I annat fall skulle ett krisläge kunna utnyttjas till en statskupp. Däremot kan formalian vara utformad så att man i en krissituation ändå kan upprätthålla ett styre. Jag uppfattade situationen i regeringen som så:
- Vi måste göra något.
- Vi kan inte, vi måste vara fem stycken.
- Var är de andra då?
- Vi vet inte ens om de lever.
Jaha, om bara fyra regeringsmedlemmar är vid tillräcklig hälsa för att delta i regeringsarbetet, vad händer då? Väntar på att talmannen sammankallar riksdagen? Visstja, riksdagshuset är sprängt. (I ett teoretiskt extremfall, där både regering, riksdag och talmän är döda, torde en "statskupp", dvs. ett självsvåldigt frångående av de lagstadgade procedurer som finns, vara det enda sättet att upprätta ett fungerande styre. Att i det läget strikt hålla sig till lagstiftningen skulle leda till anarki eftersom de funktioner som lagstiftningen handlar om inte längre finns.)
I alla större organisationer finns regler för vilka beslut som styrelse eller ledningsgrupp får fatta utan att föreningsmötet/riksdagen/aktiägarna etc. godkänner det. (Ett jordnära exempel är kårstyrelsers arbete under sommarlovet, då man kan räkna med att varken kårfullmäktige eller revisorer är närvarande.) Liknande regler bör finnas för krissituationer.
Flera av figurerna i regeringsrummet var inte sådana jag skulle vilja ha med i en styrelse över huvud taget. Man måste kunna hålla sig till ämnet, särskilt i en pressad situation. Han som rapade regler hela tiden använde inte sina kunskaper till att tala om
vad man kunde göra, bara vad man
inte kunde göra, vilket inte är konstruktivt.
Dewil
Förresten, allvarligt talat: är det inte helt orealistiskt att det på en svensk arbetsplats inte skulle finnas
kaffe att uppbringa?