Nekromanti Konspirationen mot Holmberg: the RPG

[Svarte Faraonen]

Under vår spelgrupps senaste möte begrundade vi den radikalkonservative kulturpersonligheten Kurt Wereds skriverier, och fann då denna storartade recension. Premissen är fascinerande:

Utgångspunkten för Tavasts tankeexperiment är nämligen högst originell: Moderata samlingspartiet vann en knapp men för landet avgörande seger i riksdagsvalet 1968. Under den karismatiske Yngve Holmberg slog man in på en ny och frihetlig väg samtidigt som den nya regeringen med stor beslutsamhet gjorde upp med den korruption och det mörka arv som den socialdemokratiska regimen lämnat efter sig.

För att undvika att ställas inför rätta går ett stort antal ledande socialdemokrater under ledning av f.d. ecklesiastikminister Palme i landsflykt. Inom några år inleder den ”Socialdemokratiska frihetsfrontens” väpnade gren ett intimt samarbete med Moammar Khadaffi och upprättar baser och träningsläger i Libyen.

1970 inträder Sverige i Atlantpakten och snart vinner Yngve Holmberg internationell uppmärksamhet som överbefälhavare för de svenska trupper som har en avgörande betydelse för segern över kommunismen under det krig som kommer att kallas "den stora östasiatiska konflikten". Jordskredssegern i valet 1976 befäster Holmbergs ställning som älskad landsfader och internationellt respekterad statsman.

Handlingen i ”Attentatet mot Holmberg” utspelas under några laddade veckor kring nyåret 2000. Inom den svenska senaten förbereder man det supreme event som samtidigt är ett firande av millennieskiftet och den 75-årige statsministerns födelsedag. Fonden utgörs av ett kärleksfullt tecknat Stockholm. (som stadsskildrare leder för övrigt Tony Tavast tankarna till en Bo Bergman eller en Per Wästberg och om jag har någon invändning mot hans bok, skulle det vara att den lyriska impressionismen ibland går ut över thrillerns krav på ett uppdrivet tempo) och stämningen kan närmast beskrivas som idyllisk. Tavasts kontrafaktiska Sverige
verkar faktiskt vara ett lyckligt land, på ljusårs avstånd från den moderna välfärdsstatens slavsamhälle. Arbetslöshet och huliganism är endast obehagliga minnen från ett avlägset förflutet. Kvinnornas bröst är runda och fylliga och ingen känner till begreppet pensionsbroms.

Men Tony Tavast är varken idylliker eller utopiker och vi befinner oss inte vid historiens slut. Snart nog tornar mörka moln upp sig och det visar sig att något är ruttet också i Sverige.

I centrum för den vindlande intrigen står Yngve Holmberg själv och statsministerns alltmer spända relation till Carl XVI Gustaf. Den svartsjuke kungen har aldrig kunnat tolerera Holmbergs framgångar och sätter dessa i samband med sin egen minskande popularitet. När det uppdagas att Holmberg dessutom sedan många år haft en intim relation med drottning Silvia bestämmer sig den hanrejade monarken för att skrida till handling. I det neutrala Schweiz inleder en grupp sammansvurna rojalister i största hemlighet förhandlingar med socialdemokratiska fundamentalister. Målet: att likvidera Yngve Holmberg, återupprätta kungens ställning och införa löntagarfonder.

Vi insåg genast att detta var den bästa av tänkbara kampanjmiljöer. Nu är bara frågan: hur hade ni spelat i den?

 

[wilper]

Med vilda hopp i tiden och rollpersonsbyten.

Jag börjar vid slutet som säkerhetspoliser under en vild jakt kring ett snöklätt Rosenbad. Sedan hopp tillbaka i tiden, historien visas från flera perspektiv, begrepp som ond och god löses upp då man gång på gång tvingas ifrågasätta det man tagit för givet.

I finalen klipper vi tillbaka till jakten vid Rosenbad, är säkerhetspolisen skurkar eller hjältar? Det återstår att se.

 

[Botulf]

Jag hade gärna spelat i den kampanjsättningen . Spekulativ historia är awesome.

OT

Kan omnämnas att Kurt Wered existerar inte och inte heller den litteratur som recenseras. Bloggen verkar vara en parodi på den homosexuella radikalkonsvervative anarkisten Bo Cavefors.

 

[Svarte Faraonen]

OT

Kan omnämnas att Kurt Wered existerar inte och inte heller den litteratur som recenseras. Bloggen verkar vara en parodi på den homosexuella radikalkonsvervative anarkisten Bo Cavefors.

Den sortens ontologiskt förtal håller vi oss undan från.

 

[wilper]

Men, men, men... jag vill ju LÄSA den där boken. Den verkar helt fantastisk.

Allvarligt, jag var på väg till adlibris för att beställa den när jag råkade se att det bara var bluff.

Rackarns synd.

 

[Storuggla]

Dito.


Storuggla, men jag ser likheter

 

[Storuggla]

Detta tål att tänkas på. På rak arm tänker jag mig Schakalen (den från 1973 självklart) och boken Dogs of War (som en underlig tvist är boken Schakalen och Dogs of War skrivna av samme författare, Frederick Forsyth) som klara inspirationskällor. De bittra extremisterna i landsflykt som köper lönnmördare för att döda sin politiska motståndare, kombinerat med träning och planering för ett litet angrepp med legosoldater för att iscensätta ett regimbyte. Mums!
Men hur får man det att fungera i spel? Ujj... Det tål att tänka på.


Storuggla, förkortning av disktrasor

 

[Bornmo]

Kanske en liknande lösning som Skuggspelet till nya Trakorien-rollspelet? Och med olika grupperingar av rollpersoner, på olika sidor av konflikten?