Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Under vår spelgrupps senaste möte begrundade vi den radikalkonservative kulturpersonligheten Kurt Wereds skriverier, och fann då denna storartade recension. Premissen är fascinerande:
Vi insåg genast att detta var den bästa av tänkbara kampanjmiljöer. Nu är bara frågan: hur hade ni spelat i den?Utgångspunkten för Tavasts tankeexperiment är nämligen högst originell: Moderata samlingspartiet vann en knapp men för landet avgörande seger i riksdagsvalet 1968. Under den karismatiske Yngve Holmberg slog man in på en ny och frihetlig väg samtidigt som den nya regeringen med stor beslutsamhet gjorde upp med den korruption och det mörka arv som den socialdemokratiska regimen lämnat efter sig.
För att undvika att ställas inför rätta går ett stort antal ledande socialdemokrater under ledning av f.d. ecklesiastikminister Palme i landsflykt. Inom några år inleder den ”Socialdemokratiska frihetsfrontens” väpnade gren ett intimt samarbete med Moammar Khadaffi och upprättar baser och träningsläger i Libyen.
1970 inträder Sverige i Atlantpakten och snart vinner Yngve Holmberg internationell uppmärksamhet som överbefälhavare för de svenska trupper som har en avgörande betydelse för segern över kommunismen under det krig som kommer att kallas "den stora östasiatiska konflikten". Jordskredssegern i valet 1976 befäster Holmbergs ställning som älskad landsfader och internationellt respekterad statsman.
Handlingen i ”Attentatet mot Holmberg” utspelas under några laddade veckor kring nyåret 2000. Inom den svenska senaten förbereder man det supreme event som samtidigt är ett firande av millennieskiftet och den 75-årige statsministerns födelsedag. Fonden utgörs av ett kärleksfullt tecknat Stockholm. (som stadsskildrare leder för övrigt Tony Tavast tankarna till en Bo Bergman eller en Per Wästberg och om jag har någon invändning mot hans bok, skulle det vara att den lyriska impressionismen ibland går ut över thrillerns krav på ett uppdrivet tempo) och stämningen kan närmast beskrivas som idyllisk. Tavasts kontrafaktiska Sverige
verkar faktiskt vara ett lyckligt land, på ljusårs avstånd från den moderna välfärdsstatens slavsamhälle. Arbetslöshet och huliganism är endast obehagliga minnen från ett avlägset förflutet. Kvinnornas bröst är runda och fylliga och ingen känner till begreppet pensionsbroms.
Men Tony Tavast är varken idylliker eller utopiker och vi befinner oss inte vid historiens slut. Snart nog tornar mörka moln upp sig och det visar sig att något är ruttet också i Sverige.
I centrum för den vindlande intrigen står Yngve Holmberg själv och statsministerns alltmer spända relation till Carl XVI Gustaf. Den svartsjuke kungen har aldrig kunnat tolerera Holmbergs framgångar och sätter dessa i samband med sin egen minskande popularitet. När det uppdagas att Holmberg dessutom sedan många år haft en intim relation med drottning Silvia bestämmer sig den hanrejade monarken för att skrida till handling. I det neutrala Schweiz inleder en grupp sammansvurna rojalister i största hemlighet förhandlingar med socialdemokratiska fundamentalister. Målet: att likvidera Yngve Holmberg, återupprätta kungens ställning och införa löntagarfonder.