Eller så kan man, om man inte är alldeles för inriktad på just att man själv måste gestalta Slp:na, göra som när man beskriver scenen Rp:na ser från en balkong ner till stora salen, där folk arbetar eller sysslar med något annat, dvs man beskriver i ord det som utspelar sig, istället för att rollspela det med flera gestalter.
Exempel:
Situation - Rollpersonerna befinner sig på systembolaget och ska försöka få ut sprit, fastän de är på tok för unga.
Utförande - Sl beskriver (alltihopa):
Den åldrige mannen med de tjocka glasögonen bakom kassan svettas märkbart, tar tag i flaskan Red Label, stirrar en stund på den, sedan på er och tänker just föra den genom streckkodsavläsaren när en gäll röst ropar från en kassa längre bort. "Malgov, du tänker väl inte sälja till glinen!?" Mannen ser upp, stirrar dumt på er och vänder sig sedan mot kvinnan med finnarna. "Öö..h. Nää... Det. Jag.." Kvinnan fortsätter "...För nog ser du väl att de inte kan vara mer än på sin höjd 15 år??" Malgov fumlar med flaskan och ställer den ifrån sig på rullbandet. "De.. det stämmer nog." Han vänder sig till er. "Har ni le..legitimation?"
Spelare säger: Tar flaskan och springer. /images/icons/grin.gif
Min poäng är alltså att hela denna konversation kan beskrivas i ord, utan speciellt teatraliska utföranden. Detta kanske upplevs som en aning stelt, som högläsning, men om Sl är en bra improvisatör kan det ändå gå vägen. För egen del rollspelar jag gärna konversationer, men detta är IMHO ett bra alternativ för de Sl som liksom Björn känner sig fåniga när de gestaltar två Slp samtidigt.
Förresten finns det inget som hindrar att man använder sig av olika röster även med detta system, och talar nasalt och irriterande som besserwissertanten, och sakta, stammande som enfaldige Malgov.
Hoppas detta var till hjälp!
/Berserk
