Läste 1:a raden på varje stycke och sen skumläste
"
För er som tycker att jag är en konservativ gubbstrutt..."
Men du
är ju en konservativ gubbstrutt.
"
Har du läst artikeln eller?"
Ok, jag läste om allting lite noggrannare. Tack som fan för det.
Vad tycker du är vackert?
- Allt som Gud har skapat. Inget är så vackert som Leksandsbron över Dalälven
Nu har jag skitsvårt att försvara henne som vettig.
Men ok. Jag tänker ignorera det där tills vidare, för man kan faktiskt inte slå ner på en sak och sedan tycka hela människan är ovettig. Det är bara råkorkat, trots att många människor faktiskt gör på det sättet.
Jag tänker inte heller ta upp att journalister förskönar och vinklar allting för att passa sitt syfte bättre (Östnytts rapportering av LinCon, någon?) för det är ett väldigt svagt argument baserat på mina egna antaganden (precis som resten av argumenten kommer vara, men ignorera det tills vidare).
"
...inte som om det är två unga stabila flickor som gör ett kvalificerat val på goda grunder och är evigt lyckliga. /.../ Jag tycker att det här är osäkra, trasiga människor..."
Du missade helt mitt argument med att det inte endast är unga människor som har identitetskriser (för det är faktiskt vad artikeln handlar om), utan även vuxna där jag hade Claes Malmberg som exempel.
Att just tjejer tillägnar sig helhjärtat en aktivitet när de mår dåligt är något (om jag generaliserar och baserar min kunskap på snack med tjejer samt ickepsykologen John Grays böcker) som är vanligt. Hade Terése aktiverat sig för politiken, för häster eller blivit en hängiven gamer så hade du inte rynkat på näsan, men nu var det religion. Under artikelns gång får vi läsa reportern beskriva saker som "De ser ut som två jättelika, svarta fåglar." och på flera ställen nämns "Kommer få svårt att få jobb". Beror det inte mer på samhällets (och din) bristande acceptans för det annorlunda än Teréses "snedval"? Som reportern som fint uttrycker det: "Kanske blir jag provocerd av att de, som jag ser det, väljer att begränsa och stympa sina liv. "
Och jag tycker; så länge den personen som gjort en radikal förändring blir lycklig, är då verkligen valet såå fel? Själv gillar jag inte religion, för det ger, precis som slöjan och hennes självförtroende, en falsk barriär att gömma sig bakom. Men jag kan ändå inte hindra andra att få unna sig lite lycka.
/
Han som i sitt första inlägg först tänkte svara ungefär som
Rising gjorde