Re: Kolonisera:
Hmm... Jag har skrivit om det här inlägget flera gånger nu. Det kanske gör mig en aning svårförstådd...
Nåväl, jag tror på en mycket enkel och generell prislista om den skall kunna användas till allt möjligt. Varje värld får sedan ha ett par egna parametrar som ger den personlighet: "I den här världen är byggnadsmaterial dubbelt så tidskrävande att insamla som normalt" eller "I den här världen krävs det dubbelt så lång träning för kolonisatörerna att kunna samla in livsmedel effektivt". Osv. Sen får man motivera detta genom att förklara vad de generella termerna egentligen står för i den aktuella kolonin: "I den här världen finns det inget bättre att bygga med än sten" och "I den här världen kommer er föda bestå av dinosaurier och primitiva ödlor; de är svåra att jaga".
Jag skulle rent generellt tala om tre sorters tillgångar:
1. Byggnadsmaterial.
2. Livsmedel.
3. Bränsle.
...och två sorters tjänster:
1. Motverka sänkt moral (polis, brandmän, äldrevård osv).
2. Motverka död (läkare & vissa forskare osv).
3. Motverka orättvisor (skolor, bibliotek, kyrkor? osv).
(Det finns förstås många andra tjänster som är jätteviktiga i ett samhälle, såsom skatteindrivare, konstnärer och militärer, men de tror jag att man kan baka in i ovasntående system och de tre nivåer jag snart kommer presentera
Sen låter man allt finnas i tre olika nivåer: Bas, Extra och Lyx (eller 1, 2 och 3).
Bas är det allra enklaste: Naturliga tillgångar som kan samlas in utan att man bygger någon byggnad, och tjänster som kan bedrivas utan någon särskild träning. Skogar som kan huggas ner och ge virke, fisk som bara väntar på att håvas in, ordningsmän som inte är något annat än storvuxna busar osv. För att samla in tillgångar i Bas-nivån måste man först
hitta den naturliga tillgången, så man måste utforska landet och expandera. Sedan ger de god avkastning, om än oftast i rätt begränsade förråd. När kolonin växer så kommer förråden snabbt att sina...
När man har allt i Bas-nivån, då håller sig kolonin levande och allas grundbehov är tillfredsställda, men inte något mer. När ett samhälle på Basnivån börjar förfalla så finns det ingen organisation som kan ställa det tillrätta. Det går inte att mobilisera en armé/räddningsstyrka för att försvara kolonin, och det finns inga möjligheter att avstyra revolter som kastar in kolonin i ett läge av anarki.
Extra är en nivå som kräver träning av kolonisatörerna och en byggnad att bedriva verksamheten i/utifrån. Om vi pratar om tillgångar så är exempelvis vetefält och boskapsuppfödning två fall av livsmedelsproduktion under Extra-nivån, stenbrott kan vara byggnadsmaterialsproduktion under Extra-nivån, och sheriffer samt lärare kan vara två olika tjänstemän på den här nivån. Extra-byggnader kan placeras mer eller mindre var som helst, men innan man kan bygga en sådan måste man ha något av Bas-varan (man kan inte uppföda dinosaurier innan man har hittat några som strövar fritt i världen, osv).
På Extra-nivån så börjar kulturen att frodas i kolonin; man får en levnadsstil, det börjas uppfinna grejer och man börjar få saker
extra. Sånt som man kan handla med, om man träffar på någon att utbyta saker med. När ett samhälle på Extra-nivån utsätts för påfrestningar så går det att lansera försvarsåtgärder. Oavsett om det handlar om att man måste ransonera ut maten eller om att man måste mobilisera en statsvakt, så går kolonisatörerna med på det. De har en känsla av "nationalism" eller vad man nu vill kalla det. I speltermer sköts detta av en variabel som heter Moral. Ju fler personer som lever i kolonin; ju högre moral måste man ha för att kunna vädja till deras "fosterlandskänsla". Ju fler personer som lever i kolonin; desto fler tjänstemän behövs det också. Utan tillräckligt med ordningsmän så förfaller kolonin till uppror. Utan tillräckligt med läkare så dör kolonisatörer och utan tillräckligt med orättvise-förhindrare (nåja) så tappar man förmågan att träna kolonisatörerna till det som kolonin behöver: Det sker inga klassresor och ingen rörlighet bland arbetarna.
Slutligen:
Lyx. Det är en helt onödig nivå i fråga om överlevnad. Lyxmat ger samma näringsvärde som Extra-maten, fast till ett mycket högre pris. Lyxbyggnadsmaterial är likaså fullständigt onödigt, och samma sak kan sägas om tjänstemännen på Lyx-nivån. Fördelen med Lyx är att det uträttar mycket för moralen, så när befolkningen ökar (och gränsen för uppror höjs) så kommer det naturligt att man uppgraderar sina Extrabyggnader och -tjänster till Lyxvarianten.
Byggnader på Lyxnivån bör beskrivas som salooner, bordeller, fina restauranger och butiker. Alltså ingen "produktion" i sig, utan mer bihang till produktionerna. Liksom: "Här ute på oljefältet har det blossat upp ett mindre Las Vegas."
Lyxnivån behöver inte byggas, utan det räcker gott om sakerna på Extra-nivån uppgraderas ett snäpp.