En erfaren korrekturläsare bekänner:
Jag anser mig vara en hejare på det här med stavning och grammatik men när jag läser mina egna alster blir jag extremt ordblind och det blir bara värre och värre ju fler gånger jag läser om det. Man tröttnar ju (eller snarare, hjärnan blir uttråkad och tröttnar) på att läsa samma sak om och om igen.
Dessutom är det en väldigt stor skillnad på att läsa och att korrekturläsa. Att läsa kräver inte så stor uppmärksamhet men när man korrekturläser måste man hela tiden göra det med koncentration och eftertanke, att hela tiden spana efter felaktigheter.
När jag själv korrekturläser en text letar jag framförallt efter stavfel och grammatikfel, såsom klantig meningsbyggnad och liknande. Gäller det ett rollspel kan det hända att jag ibland reagerar över regler jag tycker verkar underliga och om jag känner för det så påpekar jag det isåfall för konstruktören men ofta rycker jag på axlarna och tycker att "det är ju hans regler, så han bestämmer hur det ska vara". Jag försöker alltså i första hand att kolla språket i texten och jag spanar inte aktivt efter underliga och felaktiga regler.
Och när jag själv vill ha en text korrekturläst är det framförallt för att jag vill få ett godkännande på att texten är fri från stavfel, att den är lättläst och fullt begriplig. Jag har tyvärr en tendens att skriva väldigt krångligt ibland, varför jag gärna läser om mina texter och förenklar dem både en och två gånger, om så krävs.
Vet inte om det här inlägget gav så mycket men vad sjutton...
/Skuggvarg
Jag anser mig vara en hejare på det här med stavning och grammatik men när jag läser mina egna alster blir jag extremt ordblind och det blir bara värre och värre ju fler gånger jag läser om det. Man tröttnar ju (eller snarare, hjärnan blir uttråkad och tröttnar) på att läsa samma sak om och om igen.
Dessutom är det en väldigt stor skillnad på att läsa och att korrekturläsa. Att läsa kräver inte så stor uppmärksamhet men när man korrekturläser måste man hela tiden göra det med koncentration och eftertanke, att hela tiden spana efter felaktigheter.
När jag själv korrekturläser en text letar jag framförallt efter stavfel och grammatikfel, såsom klantig meningsbyggnad och liknande. Gäller det ett rollspel kan det hända att jag ibland reagerar över regler jag tycker verkar underliga och om jag känner för det så påpekar jag det isåfall för konstruktören men ofta rycker jag på axlarna och tycker att "det är ju hans regler, så han bestämmer hur det ska vara". Jag försöker alltså i första hand att kolla språket i texten och jag spanar inte aktivt efter underliga och felaktiga regler.
Och när jag själv vill ha en text korrekturläst är det framförallt för att jag vill få ett godkännande på att texten är fri från stavfel, att den är lättläst och fullt begriplig. Jag har tyvärr en tendens att skriva väldigt krångligt ibland, varför jag gärna läser om mina texter och förenklar dem både en och två gånger, om så krävs.
Vet inte om det här inlägget gav så mycket men vad sjutton...
/Skuggvarg