Nekromanti Krank kollar på Game of Thrones säsong 6

Rhodryn

Hero
Joined
23 Sep 2013
Messages
977
krank;n186160 said:
Jag har aldrig sagt att jag inte förstår beslutet. Men det gör definitivt honom till en rätt oduglig ledare. Att något är "mänskligt" är ingen ursäkt i mina ögon.
Fair enough... kan hålla med dig där väl till viss del... ja antar att jag är mer ok med det beroende på omständigheterna till varför han gör de saker han gör.

Antagligen för att jag ju igentligen gillar sådant här som "hjältens historia" och vad det nu än är... De fantasy böcker jag gillar att läsa, och hur jag spelar många av mina karaktärer, hur jag spelar många spel, etc... tenderar vara nästan helt "Hjältat vinner... elaka förlorar... alltid", etc. Jag menar, min favorit författare och bokserie är David Edddings, och hans boksserie The Belgariad. XD Och sedan hela den där "goda Riddare" och Arturiska legenden om Riddare och allt sådant... jag äter upp sådant lätt. XD

Inte för att jag inte gillar sådant som är motsattsen eller något... eller där det visas mer realistiskt att "onskan" förlorare inte alltid, eller att sådant som "ondska" inte igenligen är en grej, och allt vad det nu än är... som GoT här t.ex. Jag gillar allt igentligen när det gäller sådant här... det är bara det att min naturliga utgångs punkt, min "default mode", när det gäller sådant här är att the goodguys kan nästan aldrig göra något fel, och ondingar förlorar alltid. XD

Jag tror jag på vissa sätt och vis är för optimistisk och till viss del för naiv på det också för den delen. But what can I do... det är som det är liksom. XD

krank;n186160 said:
Pilar når inte hur långt som helst. Om jag minns deras plan rätt så var deras enda (!) realistiska möjlighet att vinna att låta Skeletors armé avancera mot dem och försöka göra en kniptång.

Jons agerande förstörde den enda plan de hade som haft minsta lilla chans att lyckas.

De flesta som dog i det där slaget gjorde det för att Jon är en dålig ledare.
Sant... men en 150-250 meter räcker gott och väl för bågskyttar att nå sitt mål och fortfarande vara dödligt effektiva... och de kan nå ännu längre räckvidder med lättare pilar på det, som inte är lika dödliga som standard pilarna så klart, men då är ju då mer lite av en förhoppning om tur att man plockar några motståndare här och där.

Så nä... att bara stå där och vänta på att Ramsay skulle falla in i deras kniptång fälla är lite för naivt att tro. Så pass dum är inte Ramsay ju. Han hade bara behövt placera sig en kanske 200 meter ifrån Jons arme, och pepprat honom med pilar... medan hans pavisbärande infanteri skyddade hans bågskyttar mot Jons bågskyttars anfall. Jons arme hade nästan säkert tvingats till att vid något tillfälle rusa mot fienden oavsätt vad de trodde de ville göra.

Men vid det tillfället så skulle ju Jons arme redan ha förlorat en hel del av sina enheter, varpå deras anfall inte skulle ha samma "styrka" som den mängden han skulle haft om han anfall direkt. Samtidigt som Ramsays arme skulle ha varit nästen totalt hel. Ramsays infanteri hade då kommut it i fronten och skapat sin sköldmur som Jons arme hade tvingats försöka bryta sig igenom... och bär väl Jons arme hade slagit in i Ramsays sköldarme så hade han satt igång sitt kaveleri att svinga runt sidorna utav sin sköldvägg och försatt Jon's arme i den där kniptången.

Resultatet här är helt enekelt att på mågna sätt och vis så kvittar det vad Jon's arme hade gjort... de hade varit dömda i vilket fall som helst. Stanna kvar i sin orginal possition och bli helt utnötta från pilregna, men aldrig fått en chans till att på allvar slå tillbaka... eller rusa in och bli totalt utnötta, men med en chans att slå tillbaka och kanske lyckas bryta några enheter av fienden. Här är det bättre valet att rusa, att ta en chans att lyckas göra vad de måste, än att stå kvar och bara ta stryck utan att kunna ge någon. För Ramsay hade inte haft någon som helst anledning till att marchera hela vägen fram till Jons arme, ingen som helst.


Faktumet att allt hände som det gjorde är dock den absoluta bästa möjliga utkomsten utav alla de här... minus så klart att fly innan striden började så klart... men utav alla andra utkomster av att ta striden... så var just denna den bästa möjliga. För att Ramsays kaveleri blev nästan helt utrotat i denna händelse. Både pga Jons arme, men helt klart också pga att Ramsay inte brydde sig om att hans bågskyttar skulle döda hans egna folk också.

Om Jons och hans arme hade stannat kvar när Rikkon tvingades till att springa, och sedan väntat in Ramsays arme, och tillslut tvingats till att rusa när de upptäcker att Ramsay kommer bara sitta där och skicka pilregn på dem, så hade Ramsay haft nästan en full arme när The Vale tillslut dök upp på slagfältet. För de enda som Ramsys pilregn då hade effekterat hade varit Jons arme, och mängden av Ramsys arme som hade dött från Jons bågskyttars pilregn hade varit någerlunda minimal, specielt om de hade använt sköldsnubbarna till att skydda dem från pilregnen.

Så, pga hur allt faktiskt hände i striden... så hade The Vales enheter bara infanteri som de behövde ta hand om... för Ramsays kaveleri var krossat, och Ramsays bågskyttar hade antingen fått slut på pilar, eller beordrades till att retirera när The Vale dök upp.

Jag kan hålla med dig om att Jon kanske inte är den bästa befälhavaren där är, no if's or but's about it... och att faktumet att det blev som det blev var lite me pga slumpen från hur Jon agerade och hur sedan resten av hans arme agerade på det, alternativt att The Onion knight läste situationen rätt och skickade in Jons arme efter honom.

Men när jag tittar på allt annat runtomkring hela händelsen och striden, så ser jag inte igenligen några andra sätt som denna striden hade kunnat sluta på ett bättre sätt. Specielt inte eftersom jag inte tror att Ramsay hade fallit för Jons armes plan med att kniptånga Ramsays arme... eftersom Ramsey hade aldrig behövt komma så nära inpå för att börja börja nöta ut dem.


krank;n186160 said:
Han skulle har varit en skitdålig brandman etc också. Finns det något sådana behöver kunna göra så är det att göra rimliga riskbedömningar och lägga sina jävla känslor åt sidan. Det kan uppenbart inte Jonte göra överhuvudtaget.
Men samtidigt så måste de ju ha just modet att faktiskt göra något om de bedömer att de kan göra något. De tar ju ändå risker som de flesta andra människor kanske inte skulle göra ens för sina egna nära och kära. Och vissa tar ju helt klart större risker än andra pga att de agerar snabbare än de kanske hinner tänka. Men det är ju också en del av det, att inte aggera för snabbt, eller för långsamt, tänka länge nog men inte för länge innan de aggerar mm. Det är en balansgång... en balansgång som Jon tenderar till att definitivt misslyckas med tidsvis. Hela den biten med att aliera sig med Wildlings för någon sesong sedan, Hardholm, etc... allt det var ju också en stor risk, och en risk som Jon på ren kän inte ens igentligen tvekade att ta, för att det kändes rätt för honom att ta den... en risk som jag tycks mig minnas att du var helt ok med att han tog.

I detta fallet, med den risk han tog här i Bastardbowl, så hamnar vi bara lite halvt på varsin sida om det var en ok risk att ta eller inte. Jag kan hålla med om att detta var nog inte var en risk värd att ta... men den biten som vi definitivt delar oss på är hur ok vi är med att det faktiskt hände, och hur fortsättningen på det var. Där du känner att allt med det var dåligt genom hela och hur han sen hanterade följande händelser... medan jag känner att starten på det kanske inte var den bästa, men att då sen fortsättningen var den bästa möjliga utkomsten av situationen som han hamnade i.
 

Sapient

Swashbuckler
Joined
26 Mar 2011
Messages
2,492
Location
Stockholm
krank;n186160 said:
Jons agerande förstörde den enda plan de hade som haft minsta lilla chans att lyckas.

De flesta som dog i det där slaget gjorde det för att Jon är en dålig ledare.
Precis. Men jag tycker faktiskt att det de gör där, är jäkligt intressant.

Här har vi en person som - bland få, i ensemblen - faktiskt kan sägas vara iaf det närmaste vi kommer genuint god. Och är en usel ledare.

Inte bara halvdålig, otränad, vill väl men saknar erfarenhet. Nej, rigid, känslostyrd, har svårt att läsa folk - svårt att leda dem, otålig, egensinnig osv. (Och har varit, hela tiden - minns hur han lackade ur för att han inte fick bli ranger utan blev steward, eller vad de nu heter... Sen när han hamnade i situationen att han var på förslag att bli commander, då uppträder han arrogant och som om han inte tycker att han behöver bevisa någonting inför dem som är skeptiska mot hans ledarskap.)

Det är ju så sjukt mycket mer intresseväckande än när folk antingen är supergoda och dessutom genomkompetenta på allt - eller tarvliga skurkar och dessutom sjukt inkompetenta.

Det är ju därför detta _är_ Game of Thrones. Tittaren är i rollen som en som någonstans har att välja åtminstone en favorit, i kampen om kungatronen - och alla val är mer eller mindre flawed.

Det _kunde_ ha handlat om att Simba Snow är (illegitim) son till Mufasa Stark och måste ta makten från kung Joffrey "Scar" Baratheon... Är inte detta så otroligt mycket mer intressant - allt annat lika?

Någonstans, om John Snow skulle bli kung, skulle det vara inbördeskrig inom tre år - det skulle dö fler människor då än under alla Targaryen på tronen, inkl "the mad king". Inte för att han var elak - utan inkompetent som ledare. Han skulle fatta beslut som iofs kanske var helt riktiga på något plan - men som han inte brydde sig om att förklara, vilket skulle göra att alla adelsmän som hade något att förlora skulle baktala honom. Eller som gick emot någon tradition som folket gillar. De skulle protestera.

Då skulle han bara bli surare. Göra något överilat. (Arrestera någon tex.) Och vips! Inbördeskrig, svält, kaos. Han skulle inte fatta någonting alls.
 

Xhakhal

Reseledare i Awesomeland
Joined
22 Dec 2003
Messages
903
Location
Exil
Sapient;n186170 said:
Någonstans, om John Snow skulle bli kung, skulle det vara inbördeskrig inom tre år - det skulle dö fler människor då än under alla Targaryen på tronen, inkl "the mad king". Inte för att han var elak - utan inkompetent som ledare. Han skulle fatta beslut som iofs kanske var helt riktiga på något plan - men som han inte brydde sig om att förklara, vilket skulle göra att alla adelsmän som hade något att förlora skulle baktala honom. Eller som gick emot någon tradition som folket gillar. De skulle protestera.

Då skulle han bara bli surare. Göra något överilat. (Arrestera någon tex.) Och vips! Inbördeskrig, svält, kaos. Han skulle inte fatta någonting alls.
Nu tycker jag du underskattar fanfavoriten 'Targaryen-gifta sig med faster* Danny, regera Västerås tillsammans, och låta henne hantera alla upviglingar och uppror med Brandtal Och Eld". Jag skulle läsa i alla fall en novell om deras terrorvälde, och en bokserie om deras kids futila försök att hålla ihop kungarikena, tills de ledsnar totalt och bara inför republik istället, önskar någon skrivit en sådan... OH WAIT.

* Inte en bok-spoiler, krankenstein, utan en populär fanteori baserad på foreshadowing.
 

Minimoni

Homelander
Joined
6 Mar 2003
Messages
3,536
Location
Karlstad Sverige/Hiroshima Japan
Jag gillar Jon Snow för att han inte är perfekt. Han är styrd av sina känslor och egoistiskt offrar han mer eller mindre hela sin här för att hans bror precis blev dödad, dvs om inte Arryn-hären dykt upp och räddat situationen. Det är karaktärernas trubbighet och deras mänskliga dumhet som gör att jag gillar dem. Skeletor var lite väl ondskefull, men jävlar vad skönt at se Sansa le som Kejsar Palpatine när hon går från hundgården :)
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,186
Location
Rissne
En sak jag glömde nämna är... Hur gammal är Rikkon här? Tillräckligt gammal för att man ska kunna förvänta sig att han inte är helt dum i huvudet? För att springa rakt framåt när man har nån som skjuter pilar efter en tyder inte på någon vidare intelligens. Jag förväntar mig att alla som klagade på framåtspringandet i Prometheus har samma åsikt här.
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,740
Location
Helsingborg
krank;n186212 said:
En sak jag glömde nämna är... Hur gammal är Rikkon här? Tillräckligt gammal för att man ska kunna förvänta sig att han inte är helt dum i huvudet? För att springa rakt framåt när man har nån som skjuter pilar efter en tyder inte på någon vidare intelligens. Jag förväntar mig att alla som klagade på framåtspringandet i Prometheus har samma åsikt här.
Holy shit yes.

Alltså. Det jag har stört mig mest på den här säsongen är hur alla plockar upp idiotbollen så snart de ens kommer i närheten av Skeletor.
Sure, han är lite halvsmart (de där flådda männen som han sätter ut på brinnande kors. Märkte du hur de bildar avståndsmarkörer för bågskytte?), men framför allt är alla andra (äldre Bolton, Osha, Jon, Rickon etc) plötsligt idioter. Ok, inte så plötsligt när det gäller Jon, men my point stands.
 

Staffan

Myrmidon
Joined
7 Jun 2000
Messages
4,228
Location
Lund
krank;n186212 said:
En sak jag glömde nämna är... Hur gammal är Rikkon här? Tillräckligt gammal för att man ska kunna förvänta sig att han inte är helt dum i huvudet? För att springa rakt framåt när man har nån som skjuter pilar efter en tyder inte på någon vidare intelligens. Jag förväntar mig att alla som klagade på framåtspringandet i Prometheus har samma åsikt här.
Rickon ska föreställa att vara någonstans mellan 6 och 11 år. Han var 6 i säsong 1, men tiden flyter lite underligt i TV-serien - en säsong är uppenbarligen inte ett helt år. Skådespelaren var å andra sidan 13-14 när scenen spelades in.
 

Björn den gode

Swashbuckler
Joined
5 Jun 2001
Messages
3,432
Location
Göteborg
krank;n186212 said:
En sak jag glömde nämna är... Hur gammal är Rikkon här? Tillräckligt gammal för att man ska kunna förvänta sig att han inte är helt dum i huvudet? För att springa rakt framåt när man har nån som skjuter pilar efter en tyder inte på någon vidare intelligens. Jag förväntar mig att alla som klagade på framåtspringandet i Prometheus har samma åsikt här.
Google säger mig dock att det där med att springa zick-zack för att undkomma någon som skjuter är en myt i sån måtta att ingen kunnat bevisa att det skulle vara bättre. Nackdelen är att du är inom skotthåll en längre tid och fördelen att du skulle råka byta riktning precis när skottet går iväg verkar lite ta ut varandra. Å andra sidan så är det ju inte pilbågar de prövat med så där kanske du har en poäng, men att det tyder på dålig intelligens köper jag ändå inte riktigt när det gäller något som fortfarande idag är omdebatterat.
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,740
Location
Helsingborg
Björn den gode;n186237 said:
Google säger mig dock att det där med att springa zick-zack för att undkomma någon som skjuter är en myt i sån måtta att ingen kunnat bevisa att det skulle vara bättre. Nackdelen är att du är inom skotthåll en längre tid och fördelen att du skulle råka byta riktning precis när skottet går iväg verkar lite ta ut varandra. Å andra sidan så är det ju inte pilbågar de prövat med så där kanske du har en poäng, men att det tyder på dålig intelligens köper jag ändå inte riktigt när det gäller något som fortfarande idag är omdebatterat.
Att det skulle vara en myt är bullshit.

Det beror helt på hur bra bågskytten är.
1. Det är mycket svårare att pricka någon som springer sidleds eller byter riktning.
2. Grejen är att det tar cirka en halv sekund för en pil att komma fram på de avstånden.

Motsvarigheten är att försöka pricka någon i spökboll på från andra sidan en basketplan. Medelsvårt om de springer förutsägbart.Helt jävla omöjligt om de försöker dodga. Så det är definitivt en grej om det är en skicklig skytt.

Det är dock en helt annan situation om det är en hel grupp medelmåttiga skyttar, där avvikelsen är så stor att pilarna kommer att i princip slumpvis träffa inom ett område. Då kvittar det hur mycket du dodgar, för du lämnar fortfarande inte träffzonen.

Om du behöver se på praktiskt forskning om svårigheterna i att träffa ett rörligt mål där avstånden är så stora att det tar en märkbar mängd tid för projektilen att nå fram, då är det bara att titta på hur man tränade piloter under första och andra världskriget. I princip går skjutmanualerna ut på "Kom in riktigt nära innan du skjuter. Kom in bakom motståndaren där hans hastighet inte spelar så stor roll. Undvik "deflectionshooting" så långt det går, för det är skitsvårt".
Sure, flygmaskinerna förflyttar sig i tre dimensioner och går i 200-600km/h (60-150m/s).
Å andra sidan så använder de maskingevär som skjuter 10-20 projektiler i sekunden och där projektilerna har en hastighet på 900m/s.
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,740
Location
Helsingborg
Alltså, det rätta sättet att köra den scenen hade varit att Ramsay släpper Rickon, tar upp sin båge och skjuter ett par gånger. Sen sänker han bågen, skrattar elakt och säger åt sina bågskyttar "Jag har haft mitt roliga, ni får skjuta nu" och sen skickar de iväg ett moln av pilar emot Rickon och Jon.

Minst dubbelt så bra.
 

Björn den gode

Swashbuckler
Joined
5 Jun 2001
Messages
3,432
Location
Göteborg
Cybot;n186239 said:
Att det skulle vara en myt är bullshit.

Det beror helt på hur bra bågskytten är.
1. Det är mycket svårare att pricka någon som springer sidleds eller byter riktning.
2. Grejen är att det tar cirka en halv sekund för en pil att komma fram på de avstånden.
Ja som jag sa så kanske det är annorlunda med bågskytte än med skjutvapen. Här är ett test med vad jag förstår rätt bra pistolskyttar där det inte verkar spela någon roll http://www.activeresponsetraining.net/dont-run-in-a-straight-line-and-other-bad-advice

Och ja jag håller med om att det borde vara svårare att träffa någon som byter riktning slumpmässigt (hur många klarar det i stridens hetta föv, är det inte stor risk att det blir ett ganska förutsägbart zick-zack mönster istället?) men å andra sidan så kommer ju skytten att hinna få fler chanser.
 

Sapient

Swashbuckler
Joined
26 Mar 2011
Messages
2,492
Location
Stockholm
Jag har svårt att se hur diskussionen kan vara särskilt konstruktiv, med "absoluta uttryck" som att det handlar om en "myt" eller att rörelse inte "spelar någon roll".

ALL rörelse spelar roll - men framför allt lateral rörelse (dvs rörelse i sidled, från skyttens utgångspunkt). Rörelse i längdled är dock inte oväsentlig den heller.

Det viktiga för träffsäkerheten, i det här avseendet, är utgångshastigheten. Den avgör hur snabbt projektilen kan träffa sitt mål - vilket betyder kortare sträcka som målet kan förflytta sig, som betyder mindre osäkerhet om var målet kommer att befinna sig - och alltså högre chans att träffa.

Jämfört med en kula från ett gevär eller en pistol, är människor väldigt långsamma - så den laterala rörelsen blir avsevärt mindre, på alla avstånd. På korta avstånd kan det tom vara så att det har mer effekt på skyttens träffchans, att målet vänder sidan till snarare än helfigur framifrån. (Men det är på korta avstånd...)

Projektilens högsta banhöjd (relativt ett plan som är parallellt med projektilen vid utgångsögonblicket) är i princip* alltid vid avfyrandet. Därefter börjar rörelseenergin minska (den framdrivande energin har ju då upphört, bara luftmotstånd mfl bromsande faktorer verkar på projektilen), vilket betyder att banhöjden minskar. För att kompensera för detta, riktas i princip alla avståndsvapen mot en punkt över målet.

Det är ju därför en kul- eller pilbana beskrivs med en parabel, en vid båge med ökande krökning mot slutet.

(* Undantaget är bla projektiler med styrplan - tex pilbågspilens fjädrar - som kan offra rörelseenergi i längdriktningen mot lyftkraft. Detta är något att undvika - det är inte effektivt, det innebär snabbt minskande rörelseenergi, instabilitet i banan mm. Så svårigheterna att träffa ökar avsevärt om det sker. Plus att det gör banan mer svårberäknad - svårt för skytten att beräkna siktpunkten. Dessutom är pilar från pilbågar, beroende på pilens elasticitet mm och avsaknaden av en pipa - som riktar projektilen efter avfyrandet - redan så instabila som det är. Om pilen är dåligt gjort - elasticiteten inte är likformig - kan den göra just det, sticka iväg uppåt istf framåt...)

Det är den höjden, som också gör rörelse i längdriktningen relevant.

Om vi tänker oss att projektilen rör sig exakt rakt mot målet utan minsta avdrift i sida, så kan den ju ändå missa målet om banan beräknats för ett felaktigt avstånd, så den passerar ovanför - eller slå i marken hitom målet.

Avståndet måste ju beräknas så att projektilbanans höjd sammanfaller med målet - vilket pga att vår förmåga att bestämma avstånd med exakthet är mycket lägre än vår intuitiva förmåga att inse och ta hänsyn till rörelse i sidled, egentligen är mycket svårare att göra i huvudet.

Med detta sagt, det är klart att skyttar kan lära sig att rikta med hänsyn till rörelse. Det är en frågma o träning, så klart.

Men det är inte så lätt - det kräver ungefär fyra gånger mer träning än att med samma vapen träffa samma mål, på samma avstånd.

När jag var militär, spenderade vi väldigt lite tid att lära de vanliga soldaterna att skjuta mot rörliga mål med sina eldhandvapen. Det var inte mödan lönt. (Det _fanns_ sådana övningar i "PEK"-boken, men de var i princip överkurs. Många kom aldrig dit - och var godkända ändå.)

I gengäld lades det stor vikt vid det, med alla förstärkningsvapen - särskilt pansarvärnsvapen. Efter en introduktion till vapnet, hade en klar majoritet av de de planerade skjutövningarna moment av rörelse i målet.

Det på grund av att soldater i en trupp, till stor del ändå mer är att se som ett vapen för "yta-till-yta". Alltså precis så som bågskyttarna uppträder i striden - de riktas "som grupp" och den individuella träffsäkerheten.

Det avstånd som iaf vissa av bildvinklarna gav, när Ramsay sköt på Rickon, verkade också vara i längsta laget för att träffa. Vid det avståndet - med påföljande lång tid till mål för projektilen - är även rörelse i längdled en faktor.

Plus att det behövs väldigt lite rörelse i sidled för att undgå att träffas av en projektil. Den som springer över ett fält som inte är helt jämnt, gör i regel sådana rörelser naturligt - hoppa undan för en sten, foten glider i en lerpöl osv.

Så jag skulle säga att "absolutismer" inte har något i diskussionen att göra. Det går att titta på allsköns filmer - de visar sällan svårigheter att träffa, utan de görs av personer som vill demonstrera sin skicklighet. (Finns inte ens någon garanti mot att de inte är manipulerade, tex resultatet av flera omtagningar tills träffbilden blev som önskat...)

Det säger inget om hur svårt det är - alltså kan det inte användas för att bevisa att "det inte spelar någon roll".

Slutligen - scenen utformades med en dramaturgisk baktanke. De valde att ge scenen en framställning som ytterligare ska förstärka Ramseys skurkaktighet - att skicka i väg Rickon, visa föraktet för alla, samtidigt som vi ska förstå att Ramsey hade kunnat träffa honom när han vill, men han valde att vända till Jon gav sig av - och han var så bra att det extra avståndet inte bekymrade honom.

Hela serien har ju varit fylld av sådana händelser som ska etablera karaktärernas olika drag - den allra mest likartade är ju när Edmure Tully ska skjuta den brinnande pilen mot sin fars likbåt men bara missar, medan Blackfish träffar på första försöket.

Så på _det_ sättet spelar det ingen roll - det var ju aldrig frågan om han skulle träffa eller ej, det var frågan om vad manusförfattarna och regissören ville säga...
 

Owlbearpig

Bäst i Sverige på rollspel
Joined
22 Oct 2012
Messages
241
krank;n186088 said:
Påpekan/sklämt om att Tyrion är dvärg
Ja. Fast han drar dem faktiskt själv den här gången. "Ni tycker alla att ni är jävligt roliga. Ni tror alla att ni är den förste som någonsin dragit ett skämt om en dvärgs höjd. Ni drar alla samma fem-sex skämt".
Med Kranks metikulösa statistik över dvärgskämt i bakhuvudet var detta säsongens höjdpunkt.
 

Björn den gode

Swashbuckler
Joined
5 Jun 2001
Messages
3,432
Location
Göteborg
Sapient;n186267 said:
Plus att det behövs väldigt lite rörelse i sidled för att undgå att träffas av en projektil. Den som springer över ett fält som inte är helt jämnt, gör i regel sådana rörelser naturligt - hoppa undan för en sten, foten glider i en lerpöl osv.
Alltså att det är mycket svårare att träffa ett rörligt mål än ett stillastående tror jag alla är överens om. Men kanske gör jag lite vinklad läsning när jag läser det ovan som att jag hade rätt :)

Sen tycker jag iofs inte att det ens behöver vara så att han hade större chans att överleva ifall han sprang i zick zack, bara att det inte kan vara en anledning att kalla en nioåring eller vad han nu är som vad jag vet aldrig fått någon militär träning inte springer i ett zickzack mönster för en idiot.

Men nu blir jag nyfiken, i militären, lär ni ut att springa i zick-zack om ni ska ta er mellan två skydd och det finns en krypskytt eller så i närheten eller springer ni rakt på så snabbt som möjligt?

Sen håller jag med dig (och Sansa) om att Rickon var körd redan innan han började springa. Hungergames spoiler:
Kanske hade han kunnat vägra leka? Bara stått kvar istället, ätit bären liksom, då hade ju iaf inte snöjonte ridit ut för att hjälpa honom
 

Rhodryn

Hero
Joined
23 Sep 2013
Messages
977
Nu var jag ju inte infanteri eller något sådant, var ju en så kallad "SKER Operatör" inom Artilleriet (SKER = "Skjut Element Räknare" datorn som hanterade uträkningarna for hur varje pjäs skulle skjuta för att träffa målet... vi SKER Operatörer skulle också kunna räkna ut det för hand på papper om så krävdes)... så min "träning" när det gällde faktiskt strid till fots var oerhört begränsad... kanske två gånger under 10 månaders utbildning.

Så, utefter den lilla träning jag fick så var där aldrig något snack om att zick-zacka eller något... det var alltid rakt på nästa skydd. Dock... detta var ju vad jag minns i kombination att man var i grupp eller minst två... där ena halvan beskjöt "motståndet" medan andra halvan ryckte fram till nästa skydd, där de började beskjuta motståndet medan den första gruppen ryckte fram till nästa plats. Den enda typen av zick-zackning som försigicks var den som råkade bli så för att varje nytt skydd ju inte stod på ett perfekt rakt led. XD

Men som sagt... jag var inom artilleriet, med oerhört begränsad tillfots stridsträning. Så vad de personer som tog värvningen inom faktiskt infanteri, eller andra special styrkor och sådant som strider till fots (Fallskärmsjägare, eller Norrlandsjägarna, etc), viken typ av träning de fick... det vet jag inte.
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,740
Location
Helsingborg
1. Du springer från skydd till skydd.
2. Motståndaren har automatvapen och befinner sig troligen inom 100 meters håll.

Då gäller det bara att man hinner fram till nästa skydd innan de har fattat att du har lämnat ditt första skydd.
Helt andra omständigheter. Om du zig-zaggar under de omständigheterna så är det bara för skytten att saturerar målområdet.

Det är en helt annan femma när målet är mindre, eldhastigheten är lägre och projektilerna tar längre tid att komma fram.
 

Sapient

Swashbuckler
Joined
26 Mar 2011
Messages
2,492
Location
Stockholm
Björn den gode;n186277 said:
Alltså att det är mycket svårare att träffa ett rörligt mål än ett stillastående tror jag alla är överens om.
Tja, jag läste dig kanske något snävt - men först sa du att du googlat att det var en "myt", därefter att du hittat en video på youtube där det såg ut att inte "spela någon roll". Men ja, läser jag noga så kanske det inte riktigt var så du menade (men så verkar både jag och Cybot ha förstått dig...)


Björn den gode;n186277 said:
Sen tycker jag iofs inte att det ens behöver vara så att han hade större chans att överleva ifall han sprang i zick zack, bara att det inte kan vara en anledning att kalla en nioåring eller vad han nu är som vad jag vet aldrig fått någon militär träning inte springer i ett zickzack mönster för en idiot.
Nej, det håller jag med om. Det är lite "armchair-warrior" över att veta precis hur en själv "skulle ha gjort" i en situation som en aldrig varit i...


Björn den gode;n186277 said:
Men nu blir jag nyfiken, i militären, lär ni ut att springa i zick-zack om ni ska ta er mellan två skydd och det finns en krypskytt eller så i närheten eller springer ni rakt på så snabbt som möjligt?
Som andra redan sagt - att springa så fort det bara går, men gärna hukad (liten målyta) om det går.

Första regeln är alltid att ta skydd - blir du beskjuten kan du överhuvudtaget inte fundera över om det är en "prickskytt" eller en rikoschett som kommer från en skytt som överhuvudtaget inte kan se dig. Stannar du och tittar efter skytten, träffar nästa skott.

Därefter (från skydd) så leta efter nästa skyddade ställe att förflytta dig till - om det går, så kryp, hasa eller rulla, om du kan göra det utan att synas. Det är mycket säkrare - då kommer du bort från platsen där du senast syntes, utan att förflyttningen märks eller åtminstone utan att du exponeras.

DET är en sak som tas upp tidigt i utbildningen, och repeteras ofta - det är enda sättet att få det att sitta. (Sen ska helt utbildningsbefälen komma ihåg att ta upp det under hela utbildningen - se till att det görs, även när det är blött och lerigt... Mycket av det som de värnpliktiga klagade på som "onödig repetition" handlade ju om att nöta in ett beteende, så att det blir instinktivt - så att det utförs också när personen är vettskrämd och förvirrad. Och det verkar som alltför få befäl faktiskt brytt sig om att förklara detta syfte på ett begripligt sett, fast det är en grundbult för hela verksamheten...)
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,186
Location
Rissne


Eftersom folk på internet är någon form av djur alt. garbage persons så har jag sett Game of Thrones S06E10 för att undvika spoilers.

Alltså allvarligt, jag har förstått att det finns folk som av för mig närmast obegripliga skäl lyckats engagera sig på riktigt i den här dyngan, men är det verkligen helt omöjligt att ge fan i att spy ur sig grejer på sociala medier? Ibland förstår jag hur det kommer sig att det politiska världsläget ser ut som det gör; folk suger och är dumma i huvudet och klarar inte av att tänka längre än näsan eller känna någon form av respekt eller medkänsla för sina medmänniskor. Ibland vill jag bara stänga dörren om mig och låta världen brinna; köra mitt race och ha det så bra jag kan tills allt går åt helvete och sedan dö när postapokalypsen ofrånkomligen kräver andra överlevnadsskills än att kunna lära ut webbutveckling och layouta rollspel, alternativt skjutas som oliktänkande av en dödspatrull när SD får egen majoritet i riksdagen.

Eöh, var var jag? Jovisst, jag skulle prata om Game of Thrones.

Folk som inte har mer vett än så har under avsnitt 1-9 hävdat BÄSTA SÄSONGEN EVOR och jag har stått vid sidan av, suckat, skakat på huvudet och undrar om det är så att folk har en fetish för objektivt urtråkig skit, för aktivt skitdåligt manus, för uppenbara jävla filler-avsnitt där just ingenting händer.

Jag är inte beredd att kalla säsong 6 den bästa säsongen någonsin, men S06E10 är ett av seriens bästa avsnitt helt enkelt eftersom det dör så jävla många i det. Och minst ett par-tre stycken som folk faktiskt gillat (typ Tummen, Margarin, kanske Blomriddarn) dessutom. Det är en lite mysig känsla i magen att kunna tänka på hur förtvivlade en del lär vara nu. Själv känner jag mest att det här var en bra början...

Okej, först kan vi snacka om Walder Frey, som firar "sin" vinst. Slimie påpekar att det inte är hans vinst och att om Lannisters ändå måste hjälpa Freys att hålla ställningarna så är Freys rätt värdelösa.

Dagen efter (?) kommer en tjänarflicka med köttpaj till Walder Frey. När han börjat äta frågar han efter sina söner, som han tydligen hatat nog för att döpa till "Black Walder" och "Lothar". Tjänarflickan svarar att "de är redan här". Vad ska man säga... I det här läget skriver jag "de är i pajen, va?" i mina anteckningar. Ska man stjäla så ska man väl göra det med stil och från nån som kan sin skit, tänker jag. Gudarna ska veta att manusförfatteri inte riktigt är de här manusförfattarnas starka sida. Hursomhelst visar det sig att tjänarflickan i själva verket är Arya, som tydligen kan ta ansikten nu (yay!) och som mördat sönerna och bakat lite Shakespeare-paj åt Walder. Sen skär hon strupen av honom tills han dör. Yay!

Sedan har vi "rättegången" mot Blomriddarn och mot Cersei. Blommis erkänner allt och får lite scarification i ansiktet, vilket Margarin inte gillar. Blommis lovar sen att vara en vidrig religiös fanatiker resten av livet. Men frukta inte! Cersei är på väg att göra en av mycket, mycket få riktigt, riktigt bra saker jag sett henne göra i hela serien. Det är inte nog för att få mig att aktivt gilla henne, det är mer som när en blind höna hittar ett korn... Hursomhelst, ett barn lurar med sig äckelfarfar grand maester Gammelskäggo ner till en källare, där Frankenstein låter ett dussin barn KNIVA HONOM TILL DÖDS. It was glorious. Sen luras även Sune, den där som var med Kung Gris på jakt och som låg med Cersei och sen blev knäpp religiös dårpippi, också ner i en gång, där han knivas av ett barn och sen precis inte hinner hindra eld från att nå gamle knäppis-kungens lager av sprängmedel.

BOOM SHAKALAK! Jag blev så glad när jag insåg att det här faktiskt hände att jag var tvungen att pausa avsnittet och fuldansa lite. Nej, det finns inga bildbevis, ni får föreställa er det själva.



Hursomhelst - Högstesparven - DÖD som fan. Sedan fick vi inte se liken efter Blomriddarn, Margarin, deras falsksjungande pappa eller hur det nu var, etc etc... Vilka mer? - men hursomhelst hoppas jag att de inte leker med mitt hjärta på det elaka viset utan faktiskt låter allihop vara döda även i nästa säsong.

Och därefter HOPPAR TUMMEN TILL SIN DÖD! Det här avsnittet är så bra att jag nästan får en tår i ögonen. Helt fantastiskt är det. Bwahaha! Det bästa med det här är ju att det lär göra så att Olenna blir fullständigt 100% inriktad på att döda Cersei och antagligen Slimie och hela jävla Lannisterklanen, så det är definitivt något att se fram emot.

Cersei blir ledsen över att Tummen är död och beordrar att han ska eldas upp och hans aska spridas vid hålet i marken som brukade vara kyrkan. Slimie kommer tillbaks till staden precis i lagom tid för att se Cersei utropas till drottning och sätta sig på järntronen.

Sam och Gilly anländer till stället de skulle till. Där har de en fullständigt värdelös awkward scen där deras byråkrater jävlas med honom och sen släpper in honom men inte Gilly eller barnet i biblioteket. Jag antar att tanken är att man INTE ska vara distraherad av tanken "men vafan lämnar han bara Gilly där i okänd miljö nu igen?" när han får komma in till biblioteket, men det var jag. Sam ser ut att ha kommit till himmelriket, och som att han typ glömt att han just lämnat Gilly och barnet ensamma i en miljö där de är ovälkomna.

Dessutom dör ingen i den här scenen. Klart minus.

Jonte träffar Smugglas och Mellistanten i Winterfells festsal. Smugglas konfronterar om Shireen, men tyvärr dödas inte Mellistanten, hon blir bara tillsagd att rida söderut och inte komma tillbaks. Det enda som är bra med det är ju att det är rätt beslut rent taktiskt; hon påpekar helt korrekt att hon kommer att vara användbar när kriget kommer.

Sen säger Darth Sansa att hon borde ha berättat om Lillfinger och Vale-armén tidigare. Lite senare äcklar sig Lillfinger igen, och pratar om att han vill ha järntronen med Sansa vid sin sida. Och att ingen kommer att vilja ställa sig vid en bastards sida. Sen visar det sig att det gör folk visst, åtminstone efter att Lady Mormont håller ett schysst brandtal. Tji fick han. Jonte utropas till King in the North.

Meera och Bran överges av Benjen när de närmar sig muren. Bran åker i tiden igen och ser att Snöjonte är son till Lyanna Stark (Neds syster). Så... Han är en Stark, men inte son till Ned, alltså. Jag var tvungen att kolla upp vem som antyddes vara fadern, och det är alltså... en Targeryen?

Grejen är väl att jag inte fattar varför det här skulle vara det minsta intressant. Varför är det relevant vems jävla son han är? Är det någon sån där typisk fantasy-blodsmystik-skit nu igen? Sån där som en del prisat GoT just för att den saknat? Är det tänkt att han genom detta ska vara den "sanne arvingen" till dittan eller dattan? Vilket dravel.

Darth Various hälsar på i Dorne, där hon den där fullständigt vansinniga och opålitliga och känslodrivna idiotkvinnan håller på och skapar en allians med Olenna. Se? Jag sade ju att Olenna nu is pulling out all the stops. Tydligen tänker de bygga en allians med Danny. Mer ved till elden!

Dannys skepp är nästan klara. Hon gör slut med Fabio, eftersom hon vill keep her options open när hon kommer till Västerås. Sen pratar hon med Tyrion och gör honom till sin "Hand of the Queen". Sen åker de båt. Fabio får stanna hemma och hålla freden i Mereen medan folket väljer sina ledare. Nu när Danny inte är där längre får man väl hoppas att stället faktiskt har en chans. Åtminstone tills slavmästarna inser att varken hon, hennes drakar eller hennes kompetenta rådgivare är där längre.

Kontinuitet:
  • Gammelskäggot, Sune, Margarin, Blomriddarn, pappa Tyrell och en skitmassa andra dör i samband med en rättmätig explosion. Yay!
  • Tummen dör straxt därefter.
  • Cersei blir drottning. Short may she reign!
  • Walder Frey och hans två värdelösa söner dör. Arya regerar.
  • Mellistanten rider söderut.
  • Jonte utropas till King in the North och det visar sig att han hade... andra föräldrar än de man trodde. Intresseklubben antecknar.
  • Crazy Person i Dorne allierar sig med Danny och med Olenna.
  • Dannys flotta seglar.
  • Meera och Bran överges av Benjen.
  • Sam och Gilly kommer fram.
  • Slimie kommer tillbaks till King's Landing
Förväntningar
  • Tuttar, rumpor och muffar. En sideboob och en sidebutt, det var väl typ allt?
  • Våldtäkter. Nej, inte vad jag tyckte mig se.
  • Alla fortsätter vara osympatiska. Ja, men ganska många av dem dog så...
  • Få oväntade dödsfall. Vad räknas som... "oväntat"? =)
  • Alldeles för lite fantastik. Tre drakar som flyger lite i slutet.
  • Alldeles för mycket interpersonellt tjafs. Rätt lite, faktiskt. Mer död och explosioner.
  • Danny gör en comeback Nu är hon ju tyvärr på väg. Hennes comeback är redan genomförd i förra avsnittet.
  • Påpekan/sklämt om att Tyrion är dvärg Nej?
  • Påpekan/skämt om att Darth Various är eunuck Nope.
Förhoppningar
  • Alla dör utom Arya Stark. Det här avsnittet var en bra början, ja.
  • Danny försvinner och återses aldrig igen. Det här kom på skam helt och hållet, tyvärr.
  • Mycket mer fantastik. Nja.
  • Snuppar. Nope, inte en enda.
SÅ! Då var säsong 6 avslutad. Det är naturligtvis många idioter kvar som behöver eldas upp, och det är ju hela två säsonger kvar, men det blir ganska korta säsonger så jag tror nog att om de ville så skulle de kunna fortsätta hålla det här tempot resten av serien.

Nu kan jag återigen ta ledigt ett bra tag...
 

Attachments

Staffan

Myrmidon
Joined
7 Jun 2000
Messages
4,228
Location
Lund
krank;n186449 said:
Meera och Bran överges av Benjen när de närmar sig muren. Bran åker i tiden igen och ser att Snöjonte är son till Lyanna Stark (Neds syster). Så... Han är en Stark, men inte son till Ned, alltså. Jag var tvungen att kolla upp vem som antyddes vara fadern, och det är alltså... en Targeryen?

Grejen är väl att jag inte fattar varför det här skulle vara det minsta intressant. Varför är det relevant vems jävla son han är? Är det någon sån där typisk fantasy-blodsmystik-skit nu igen? Sån där som en del prisat GoT just för att den saknat? Är det tänkt att han genom detta ska vara den "sanne arvingen" till dittan eller dattan? Vilket dravel.
Även om vi inte sätter särskilt stor vikt vid "blodsmystik" så är det rätt relevant ur ett juridiskt perspektiv (om det nu skulle gå att bekräfta så klart).

Om Rhaegar Targaryen (Danaerys storebror som dog i Roberts uppror, och vars bortförande av Lyanna Stark var upptakten till det hela) var far till Jon Snow, och om han dessutom passade på att gifta sig med Lyanna (månggifte har varit en Targaryensk tradition), så är Jon Snow den som har rätt till tronen, inte Danaerys. För att översätta till den svenska tronföljden: Rhaegar är Victoria, Viserys var Carl Philip, Danaerys är Madeleine, och Jon är Estelle. Om Victoria och Carl Philip dör så hamnar inte Madeleine högst i tronföljden för det, utan det gör då Estelle.

Och sådan "blodsmystik" är viktig för invånarna i Westeros. Det var därför Tywin Lannister såg till att mörda av Elia Martell och hennes två bäbisar, för att hindra någon från att komma dragandes med ett "Tronen är faktiskt min!" en 15-20 år senare. Nu funkade det ju dåligt i praktiken eftersom Viserys och Danaerys kom undan, men ändå.

Sedan har ju Targaryens, åtminstone i vissa fall, faktiskt övernaturliga förmågor, som Danaerys immunitet mot eld. Jag vet inte om vi sett Jon bränna sig vid något tillfälle.
 
Top