Nekromanti Kreativ uthålling

[Kultkult]

Vänder mig första hand till er som skriver mycket och långt. Rollspelsbullen, jag har ett problem. Jag har alltid klustrar av idéer och även efter grov respektive fin sållning finns det alltid massor med bra uppslag kvar. Jag sätter inspirerad igång med skrivandet (scenarion, miljöer, världer, noveller, vad som) men ofelbart så svalnar viljan att skriva. Jag tröttnar. Idén är fortfarande lika bra (i mina ögon) men det tar liksom stopp. Inte i själva skrivandet. Inte så att jag har svårt att formulera mig utan att ens få något på pränt. Det händer undantagsvis att jag kan återvända och fortsätta men ofta hamnar mina alster i den elektroniska elefantkyrkogårdsmappen.

Jag får aldrig färdigskrivet något annat än kortare texter och det är så ¤#!¤#"%¤! frustrerande! Känner du igen dig och har du tips på att hålla igång det kreativa skrivandet?

PS Har funderingar kring om jag kan ha en släng av utilitarism och har svårt att se användningen av mina verk men måste avfärda även denna förklaring då jag ärligt bara skulle vara nöjd med något som blev klart, även om ingen annan tog del av den DS

Tack, rollspelsbullen.

 

[Mogger]

Hej Kultkult och tack för ditt brev. Ett bra knep är att involvera någon annan. Kanske bara för input men i bästa fall som en kreati coach som hejar på och säger "skriv klart!" och "tio snabba push ups!". En annan idé är att börja i den tråkiga änden, och skriva disposition och sånt. Nu låter det inte som att jag vet vad jag talar om, för alla skriver väl disposition. Well, jag gör det inte förrän en bit in i processen och är överhuvudtaget väldigt ostrukturerad i mitt skrivande. Det är inte bra. Jag vet inte om ditt problem har med det att göra, men det är värt att tänka på.

Slutligen, varför vill du skriva klart något?

 

[Kultkult]

Tack, jag fick lite att tänka på. Att bolla idéer är nästan en utopi för mig. Jag vet att det funkar bra men också att det är väldigt svårt att få till stånd. Jag vill helst bolla öga mot öga medelst penna och papper men varken tid eller personer medger ofta annat än ensamt skrivande på kammaren. Du har en god poäng där. Ska försöka hitta en bättre lösning.

Med disposition jobbar jag ungefär som du. Inledningsvis vill jag bara låta fantasin flöda (tankekartor etc.). Den sista frågan är också intressant. Det viktiga är egentligen inte att skriva klart något utan att få bukt med frustrationen över att jag alltid tappar intresset (för något som faktiskt ÄR bra) och påbörjar något nytt. Hela tiden. Jag vill fullfölja mina bra idéer och se det färdiga resultatet, SEN påbörja något nytt.

 

[ripperdoc]

Jag ska nu låtsas att jag vet något om detta och dessutom hitta på fina ord:

Det finns två skolor i skrivande, iterativt skrivande och progressivt skrivande. Iterativt bygger på att man går igenom texten om och om igen och lägger till lite varje gång. Då börjar man lämpligtvis med en disposition av rubriker, och sedan skriver man lite under varje rubrik. Gör om en massa gånger och där finns en hyfast välarbetad text. En fördel är ju att man bara behöver skriva lite åt gången - man behöver inte mentalt känna några större hinder, ibland räcker det att bara rätta lite stavfel. Nackdelen är att om metoden inte lämpar sig för dig blir det väldigt lite gjort i slutändan

Den andra, progressivt skrivande, innebär att man tar ett avstamp där man har inspiration, och sedan skriver så långt som möjligt, så snabbt som möjligt (helst i samma "inspirationsrush"). När man sedan skriver nästa gång läser man igenom delar av det man skrivit, väcker förhoppningsvis ny inspiration och fortsätter direkt där man slutade sist. Fördelen är att man kan få stora textmassor. Nackdelen är att det tar längre tid i anspråk per gång, kräver att man är någorlunda inspirerad och dessutom gör att man får långa men dåligt genomarbetade texter som man sedan inte orkar pilla med mer. (Man behöver en redaktör).

Så, vilken är du?

 

[Kultkult]

Tack! Att låtsas är ju vad rollspel går ut på, så jag är på!

Vilke typ är jag? Om man utesluter totala ytterligheter hör jag definitivt hemma i iterativt skrivande. Typen passar mig, speciellt när jag skriver artiklar (det enda som faktiskt blir färdigt). Problemen är då som sagt att jag dels aldrig blir färdig och dels inte klarar av (?) att uppbåda den inspiration som krävs för att hålla mig till projektet utan lockas till en annan idé, som jag kastar mig över.

 

[neowyn]

hoppas du får något bra svar

Jag har nämligen samma problem som du, jag gör inte klart mina alster trots att jag trivs med dem.
Antagligen så är det diciplinen som fattas i mitt fall, jag måste helt enkelt sätta mig ner och göra den tråkiga biten också för att sedan kunna känna tillfredsställelsen av ett färdigt ver, men det är inte lätt!

Just nu försöker jag att skriva på flera saker samtidigt så att jag inte skall tröttna utan jag kan skriva på det som jag känner för just då. Det gör att processen går långsamt men kanske innebär det att något blir klart till slut. Det viktiga är att inget hamnar i den slasken utan att jobbas igenom och sedan underkännas.

Det finns en bok som heter SKRIV - en bok om att skriva, som jag skulle kunna rekomendera. Bente Clod som skrivit boken har många matnyttiga tips.
Lycka till!

 

[Kultkult]

Re: hoppas du får något bra svar

Tack! Ska ta och kolla upp det. Jag känner igen det där med att ha svårt att arbetsskriva. Jag skriver bara bra texter då jag är inspirerad. Något slags konst- eller russkrivande. Att sätta sig ned och bara arbetsskriva, få det gjort (jfr examensarbete/uppsatser) blir sällan bra och därför är jag inte tillräckligt motiverad (?) att ta tag i det.

Vi får hålla tummarna. Ska se över det där med kreativa bollplank också. Kanske något man kan utveckla här på forumet?

 

[Rising]

Well, ingen är sämre på att få något gjort än jag. Jag är oproduktivitetens skyddshelgon.

De tips jag kan ge är:

1. Prata inte om projektet. Varje gång jag gör det så förlorar jag liksom en del av incitamentet att arbeta på det. Min största drivkraft är att visa saker för folk och bli bekräftad och få höra att de gillar grejerna. Så när man berättar om ens projekt försvinner lite av nyhetens behag - och jag tröttnar.

2. Skapa helhetsupplevelser. Jag skriver inte i ordbehandlare längre, utan måste skriva direkt i layoutprogrammet samtidigt som jag infogar bilder och arbetar fram en häftig design. Jag måste skapa något som jag själv blir sugen av - då fortsätter jag att skriva och rita och greja. Om jag däremot bara ska rita bilder eller bara skriva, m.m. då känns det som att jag "arbetar" och en stor del av den kreativa lusten försvinner.

3. Tävlingar. Inget driver mig så mycket som att bräcka andra. När någon annan har gjort något så blir jag alltid assugen på att göra något liknande/bättre själv. Alltså; inte för att trycka ner andra, utan för att jag får en uttalad ribba som jag väldigt konkret kan försöka lägga mig över, och för att tävlingen i sig liksom är en garant för att folk ska bry sig. Gör man ett eget spel så är det kanske ingen som bryr sig, men om man är några stycken som alla ska göra varsitt dogma så eggas jag till att prestera så bra som möjligt, just eftersom jag vet att vi alla ska kolla in varandras grejer och jämföra dem med varandra.

4. Lämna en del mysterier åt dig själv. Ett stort problem med mig är att jag gärna vill analysera "färdigt" det jag ska skriva, så att jag får en prydlig punktlista där det står exakt vad jag ska göra för något. Då känns det som att jag sitter vid ett löpande band och bara producerar material, till skillnad från att vara kreativ och fantasifull. Så mitt nya knep är att lämna en del öppet, så att jag inte ens själv vet vad det ska bli för något. Då blir det mycket mer intressant för mig. När jag ska skriva något som jag inte ens vet själv vad det egentligen ska bli, då triggas min fantasi och jag blir sugen.

5. Samarbeta. Hitta någon typisk entreprenörsnubbe som är bra på att få saker gjorda. Allra helst någon som brukar klaga på att han aldrig har några idéer. Jag brukade göra spel ihop med en kompis som var just sån; han var alltid tacksam för att jag hade så enkelt att komma på idéer, och så satte han igång och producerade grejer på löpande band. Det gav mig drivkraft och lust att hålla samma arbetstakt som honom, och det var roligt att jobba ihop med någon. Men var inte rädd (eller värre; för stolt) för att kompromissa - du måste vara redo att bjuda på dig själv och låta din kompis få flytta dina idéer i riktningar du själv inte hade tänkt dig.

 

[Feuflux]

Undanröj distraktioner

När jag har skrivit mina gamla solo2-spel så gjordes detta under ledighet från universitetsstudierna, hemma hos föräldrarna på en gammal skitdator som inte klarade av att köra moderna spel på typ.

Det var enda gången jag kunde sätta mig och få tillräckligt mycket gjort (ex Paladinen har 93355 tecken). Jag behövde givetvis inspriration, men nyckelgrejen här var avsaknad av distraktion. Inget fast internet = omöjligt att slösa bort tid på slösurfning, rollspelschattande etc som är otroligt lätt att ramla in i. Inte egna datorn = inga vettiga spel att gräva ner sig i. Inte egna tv:n = föräldrarna hade bara 1, 2 & 4an att titta på så jag kunde inte häcka framför mina vanliga tv-serier.

Så mitt råd är att du låser in dig i en ödslig stuga i ett par veckor. Antingen kommer du ut med någonting färdigt eller så har du bara förlorat 1% av all tid du lagt på att spela Settlers i dina dagar.

 

[Rising]

Re: Undanröj distraktioner

Ja! Dålig dator är fan en av de bästa arbetsredskapen som finns. Jag har en asgammal dator som till och med har en lite mörk och jobbig skärm, och den har jag skrivit skitmycket bra grejor på - just för att det inte funkar att köra något mer avancerat än word på den, typ.

Det enda problemet är att man inte kan ladda över saker ifrån den på annat sätt än med disketter, och diskettfacket är väldigt nyckfullt och ofta så pajar disketterna. Så det finns en hel skattkista (nåja) med material på den som jag aldrig riktigt orkar sätta igång med att ta därifrån.

Så man bör göra någon sorts avvägning; köpa en dålig dator med inget annat än word och ett USB-uttag. En sådan kan nog göra underverk för kreativiteten!

Bra tips. Och ja, en annan bra grej är att inte ha TV3 och TV5 (och absolut inte filmkanaler!) - det gör underverk för kreativiteten. Jag har fått en helt ny insikt i filmer såsom Shining sedan jag började försöka skriva längre saker själv.

 

[Kultkult]

Re: Undanröj distraktioner

Det har du helt rätt i. Jag upptäckte det senast förra veckan då jag färdades i ett mycket bekvämt men ack så ödsligt tåg, sex timmar genom Sverige (tur och retur). När jag inte orkade med bok och musik längre lyftes proppen och fantasin flödade. Beskrev tom. det för sambon, att isolera "mig verkar vara nyttigt". Kan dock bli svårt att förklara för omgivningen att jag nu ska bege mig ut i ödemarken (á la Unibombaren) till en enslig stuga med endast en kass laptop (med megabatteri) för att jag ska skriva rollspel men men SJ har kanske en ny målgrupp att inrikta sig på - potentiella wannabeförfattare?

 

[wilper]

Re: Undanröj distraktioner

Låter lysande, man kliver på ett tåg och sedan så slussas man runt under något dygn mellan olika orter och ändlösa stillestånd i väntan på möten. Bara för att kunna kliva av nästa dag på samma ställe med väskan full av inspirerade anteckningar.

 

[Kultkult]

Då är det kanske på sin plats att be en stilla bön vid ditt altare då... (tack)

1. Förstår hur du menar men jag gillar nog pressen lite mer. Om jag berättar för rätt folk så måste jag ju prestera. Sak samma med deadlines för tidningsartiklar.

2. Här är du nog inne på något. Jag älskar formgivning och ser/tänker mig alltid texten i ett sammanhang. Vad använder du för program?

3. Är en grym tävlingsmänniska men kanske inte just gällande skrivande (mer sport & spel i all dess former). Men det hänger kanske lite ihop med pressen. Pressen ökar insatsen och koncentrationen och därmed prestationen och resultatet.

4. Intressant tanke. Ska klura vidare på det. Som person föredrar jag alltid överblicken, fågelperspektivet, syftet och sammanhanget så det blir kanske svårt att ens börja men jag förstår och ser tjusningen i det!

5. Precis. Vi var inne på det tidigare i tråden, att bolla id´´er och visst, ännu hellre, samarbeta med någon som har andra kvalifikationer än jag/du. Det hade varit perfekt. Finns det någon Sancho-sidekick-cut-the-crap-and-get-down-to-kick-same-donkeys-arse, så tveka inte att höra av dig. I'm yours.

 

[Rising]

Vad använder du för program?

InDesign.

Jag jobbar mest i Photoshop och Indesign.

Men det är egentligen inte så mycket en fråga om programvaror. Om jag bara ska tankeklura så kan jag faktiskt göra det även i Word, bara jag får stoppa in bilder och leka med teckensnitt och färger tills jag får den där läckra känslan.

Som person föredrar jag alltid överblicken, fågelperspektivet, syftet och sammanhanget så det blir kanske svårt att ens börja men jag förstår och ser tjusningen i det

Man får göra en avvägning. De delar som måste hänga ihop, de måste man förstås ha klart för sig från början, men många andra delar i sig kan jag tycka att det är klokt att lämna utanför. Det enda längre jag orkat skriva till Flux är exempelvis ett kapitel om Mörkermårdar. Jag hade tidigt från början skrivit om mörkermårdar men inte specificerat dem närmare än att de skulle vara en sorts förtrollade skogar. Men ordet återkom hela tiden i de små snippets jag skrev och det börjades sålunda bygga upp mer och mer förväntningar kring dem. Jag visste hur försiktiga Arken var från att sända elever in i mörkermårdar, jag visste hur mörkermårdar kunde prägla varelser och förändra deras beteende och utseende, och jag hade en del idéer om hur viktigt det var att aldrig ge sig in i en mörkermård utan någon sorts lykta - vilket inte skall tolkas bokstavligt utan vilket lika gärna kunde handla om att hålla i förtorkade huvuden och låta deras blickar vägleda en, eller att följa fröna genom luften från en maskros man blåst på. Sådana saker. Men jag visste inte vad mörkermårdar egentligen var för något, eller hur de egentligen fungerade. Så det blev ett jätteroligt kapitel att skriva, just för att jag själv var så himla nyfiken på att få veta.

 

[Kultkult]

Ska titta på programmet men visst jag pillar i Word också men skönt att prova något nytt som omväxling.

Jag förstår hur du tänker. Jag brukar också skriva så. Jag är själv så nyfiken och intresserad av något att jag abra måste skriva det, för att få reda på det. I mitt fall krävs nog träning för att applicera det på större textsjok än kortare artiklar men jag ger inte upp!

 

[Rickard]

Jag får aldrig färdigskrivet något annat än kortare texter och det är så ¤#!¤#"%¤! frustrerande! Känner du igen dig och har du tips på att hålla igång det kreativa skrivandet?

Det låter som att du inte har tillräckligt med förarbete. Skulle du köra fast, så gå ett steg tillbaka och gör ännu mer efterforskning om det du ska skriva. Om din inspiration tryter så är det för att du inte längre har något att få inspiration av. Precis som Rising så jag haft liknade erfarenheter, där jag bygger upp en förväntning om vad jag ska skriva, inte bara från ett håll, utan från tre eller fyra stycken. Ibland, när jag har suttit och skrivit, har jag skrattat till och sagt högt "Fan, vad ballt", för texten verkar få eget liv.

Ett lästips är Skriv bättre texter av Lena Holst. Den analyserar vad du är för en författare och sedan talar om varför du har dina problem och hur du löser dem. Jättebra (och kort) bok som utvecklade mig.

/Han som minns denna tråd

Boken innehåller en metod som i fem enkla steg lotsar dig till målet att kunna skriva bättre texter.



Du får ...
– veta vilken typ av skribent du är
– lära dig att förstå din egen läs- och skrivprocess
– lära dig vad som kännetecknar en bra text
– lära dig att analysera texter på djupet
– verktyg som kan förändra ditt skrivande i den riktning du vill.



Att kunna skriva snabbt, elegant och lättfattligt är ett krav i många yrken, och en längtan för dig som tycker om att skriva. Men att möta läsarnas behov – och samtidigt leva upp till de egna kraven – är inte alltid lätt. Det gäller för både nybörjare och rutinerade skribenter. Här finns enkel och handfast hjälp att övervinna svårigheterna och vända våndan till lust.



Metoden har hittills förbehållits de redaktörer, journalister och författare vid förlag och redaktioner i Sverige, Norge och Finland som Lena Holst utbildat och skrivguidat under de senaste tio åren. Hon är examinerad språkkonsult och arbetade tidigare som redigerare och journalist vid Svenska Dagbladet. Som organisationskonsult och samtalsterapeut har hon gedigen erfarenhet av att hjälpa människor att utvecklas.

 

[olaberg]

Progressivt skrivande klarar du uppenbarligen inte av. Övergå till iterativt.

Minska omfattningen. Kraftigt. Förenkla och ta bort.

Skaffa dig en formmässig begränsning som tvingar dig att komma till skott. Antal sidor, antal kapitel, antal ord.

För många möjligheter är kreativitetens fiende. Man blir trött.

Sätt en deadline. Halvera den tiden. Se till att bli färdig med något dåligt på första halvan, så kan du njuta av finputs under andra.

Disposition! Lista kapitelrubrikerna, ska få plats på ett papper.

Skit i BRA. Det viktiga är KLART. Sedan kan man göra det BRA.

Skriv i oordning, efter vad du är mest sugen på just nu.

Hoppa över första kapitlet. Alla, inklusive du, vill till det andra ändå.

 

[Kultkult]

Vill du bli min drill sergeant? (tack)