Nekromanti Krig är det bra eller dåligt?

[krank]

Logiken var oklanderlig. Krig bedrivs för att röra om i genpoolen i de fall man inte kan ha massturism. Således är man för krig om man är emot fri rörlighet.

Fast det jag ifrågasatte var ju huruvida marknadsekonomin var det enda sättet att uppnå stor/fri rörlighet...

 

[Gäst.]

Men du kom inte med några förslag på vad det skulle vara, så därför gills inte dina inlägg!

(Men jag är glad över att du inte kom med några förslag, det skulle bara leda debatten mot ett seriöst meningsutbyte vilket jag inte är intresserad av)

 

[bladerunner_35]

Tyvärr har jag på grund av tidsbrist bara möjlighet att snabbläsa denna intressanta tråd just nu - om någon redan tagit upp detta är jag alldeles förtvivlat ledsen.

Kriget, eller snarare konflikten, är en historisk nödvändighet för det västerländska samhälle som vi idag är en del av.

Genom den vinna eller försvinna situation som ett lands maktelit ställs inför när ett krig är i antågande har många av vår tids definierande upptäckter drivits fram.

Ett banalt exempel som de flesta säkert känner igen är internet.

Ett annat, möjligen mindre välkänt är som jag skrev ovan vår västerländska civlisation.

Krig har alltid drivit teknologi och framsteg framför sig, med piska och dödsångest som goda redskap. Kriget har gjort att vi kunnat "resa" oss ur våra förhistoriska hål ur marken och tagit klivet in i en modern värld. Med allt vad det innebär.

I takt med att krigsteknologier utvecklades började de härskande någon gång under senmedeltiden eller strax därefter, inse att en av deras viktigaste resurser i krigsföringen var civilbefolkningen. Eller snarare den enorma massa av soldater som en stor civilbefolkning kunde uppbringa.

Ett bra exempel på detta är Napoleons Grande Armé.

För att kunna föda fram en tillräckligt stor befolkning krävs bland annat avancerad medicin (för att bekämpa barnadödligheten). För att organsiera en stor befolkning, och inte minst de stora krig som är målet med den stora befolkningen, krävs byråkrati.

Ett bra exempel på vad en välsmord byråkratisk maskin kan utföra är Sverige under 1600-talet - en liten skitnation som utan vare sig pengar eller stor befolkning lyckades karva ur ett rejält stycke kött ur den europeiska skökan.

Sett ur detta perspektiv har du och jag Kriget att tacka för nästan allting av det vi njuter av idag - datorn, internet, sjukvården och så vidare.


Disclaimer:

Detta inlägg är skrivet inom ramen för en relativt uppsluppen diskussion om ett allvarligt ämne. Jag har spetsat till inlägget en del men utgår ifrån att ingen drar alltför stora växlar på det hela.

Jag är medveten om att denna "historieskrivning" relativt lätt kan motsägas. Det finns ju till exempel ingenting som säger att det måste till krig för att vi ska göra framsteg. Dessutom är det också rimligt att ifrågasätta själva framstegen som gjorts och idén att vårt västerländska samhälle överhuvudtaget är någonting bra, och så vidare.

 

[Korpen]

Krig börjar och slutar inte på slagfältet - faktum är att dessa i regel saknas i moderna krig. Krig är förvisso en metod, men förtjänar knappast att betraktas som den kliniska verksamhet som speglas av kartor med linjer, pilar och kryss.

Först och främst, och som Rising var inne lite på, måste man först definera vad krig är för något. Jag gör det enkelt och använder UCDP (Uppsala conflict database) definition: krig är en väpnad konflikt med minst 1000 stridsrelaterade dödade på ett år.

Prcis som en bal eller fotbollsmatch är pilarna på kartan inte verkligheten, ingen har påstått det, men de är en förklaring av den, och kan vara nödvändiga för förståelse av konflikten.
Bara för att båda sidor inte använder vapen så innebär det inte att det kan framkallas samma sorts lidande, eller värre som kan förekomma i ett krig.

Krigsekonomier är aldrig vita och kontrollerade, utan föder utrymme för korruption, girighet och förtryck. Krig gynnar illegal vapenhandel.

Illegal bara enligt dem som anser att motståndaren inte ska få ha vapen. Ingen sida hittills i en väpnad konflikt har ansett att det är illegalt att sälja vapen till dem själva.

Vad gäller korruption och girighet, krig är i de sammanhangen inte annorlunda än andra omständigheter som skapar ökad efterfrågan på vissa varor. Är det t.ex svält så ökar priserna på mat, och de som har mat att sälja kommer att tjäna bra på det, är det illegalt att sälja heroin kommer de som har heroin att sälja tjäna bra på det. Krig är bara ett handelshinder bland många, och dess effekter är inte annorlunda än importtullar, skatter och andra frihandelshinder.

Krig och dess ekonomier står aldrig utan profitörer, utan förser Halliburton med olja, talibanerna med vallmofält, afrikanska krigsherrar med ädelmetaller - denna profit är djupt orättvis, och är ett profitlandskap som överlever krigsslutet.

Orättvis mot vem? De som anser sig kämpa för sitt folks liv, framtid och frihet från förtryck anser nog att alla metoder som förhindar utplåning är legitima.

Krig eskalerar och mobiliserar fientligheter, motsättningar och konflikter - shia vs sunni, Durrani vs Ghilzai - och radikaliserar ideologier.

Konflikter, och speciellt väpnade sådanna, sammanför också och skapar gemenskap, empati förståelse inom gruppen. Människor är sociala varelser som alltid ser sig som tillhörande en grupp. Vilken grupp som är relevant beror på situationen, (förenklat) om det är gräl med grannarna så är familjen den relevanta gruppen, om det är konflikt med grannlandet så är statstillhörigheten den relevanta gruppidentiteten. Vid ett yttre hot så sluter man sig samman i gruppen och tidigare konflikter inom den är ofta väldigt enkla att lösa då.

Alla krig genom historien har haft fred som mål, men inte samma fred som man har genomlidit. Det är helt enkelt så att det föreligger situationer där "freden" är så outhärdligt att krig faktiskt är det mer humana och lindrigare allternativet.