Nekromanti Krilles rollspelsspån: episk SF

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Vad är det här? Med jämna mellanrum får jag en idé som är så awesome att den måste skrivas ner. Den här gången är det episk SF som är föremålet för Krilles idéstormning.



Tänk er ett stort galaximperium. Nästan hela galaxen är med, som äkta del av imperiet eller som underkuvade planeter. Det finns en uppsjö av raser, från de majestätiska felina S'trix till de underliga fyrdimensionella yakarerna. Allihopa lyder de under kejsaren, som styr över galaxen genom Husens råd, den samling av adelshus, gilleshus eller motsvarande grupperingar som styr över respektive provinser och förläningar i Kejsarens namn. Allihopa är mer eller mindre jämställda.

Det är en stor galax, och det har många under, från de flygande städerna över gasplaneten Ragaros bottenlösa metanhav till de stora stenspirorna som sträcker sig ur vattnet mot himlen på Kildara V eller stjärnor som dansar runt svarta hål i galaxens mitt, men få saker är så imponerande som den kejserliga huvudstaden, en hel planet med en enda stad vars enda syfte är att driva den galaktiska byråkratin.



Imperiet har två stora problem. Det ena är att det egentligen inte finns någon tillväxt, så ekonomiskt och politiskt har imperiet stagnerat. Många av husen känner sig begränsade och skulle bra gärna vilja ta andelar på sina grannars bekostnad, något som både kejserlig lag och husens råd förbjuder. Men intrigerna finns där, och politiken finns där, men väldigt lite kommer folket till gagn. En stor mängd småproblem, som uppror och krig mellan hus, är egentligen bara symptom på det större problemet.

Det andra problemet är Skuggan.

Ingen vet vilka de är. Man vet ungefär varifrån de kommer: de dök upp ungefär två tredjedelar ut i Provosorna-armen, där system började försvinna i snabb takt. Flyktingar talar om en oövervinnerlig ansiktslös armada som tar över planeter i snabb takt. Man ser ett mönster, hur Skuggan slår ut noderna i hyperrymdslederna och isolerar ett system, varvid det bara försvinner från det galaktiska nätverket. Och nu är nästan hela Provosorna-armen, en av galaxens fyra armar, helt övertagen av dem.



Imperiet har inte lyckats enas mot Skuggan. En del anser fortfarande att de är myter och legender som sprids av rebeller. Några spekulerar i att de är en sjukdom som får folket i system att isolera sig. En del ser Skuggan för vad den är, och andra ser dem som en möjlighet att berika sig på sina grannars bekostnad. Och ett litet fåtal ser dem som galaxens framtida härskare och står hellre på Skuggans sida än på Kejsarens.

---

Jag tänker mig att rollpersonerna är ganska högt uppsatta inom sina respektive hus. De kan vara diplomater, agenter, spionmästare eller andra personer som regelbundet träffas på den kejserliga huvudstaden, och ibland har saker ihop och ibland saker mot varandra. De har rätt ordentligt med resurser och någorlunda likriktade intressen. De är inte allsmäktiga, men de har en hel del att säga till om.



Spelet skulle handla om ganska höga intriger men med nödvändighet att personligen ta hand om känsligare ärenden, lite som prinsessan Leias hantering av ritningarna till Dödsstjärnan.

Gelémässigt så tror jag att en Cortex+ Drama, typ Smallville, skulle passa. Med Pathways kan man bygga en bakgrund, relationer, kontakter och resurser, samtidigt som man kan få med såväl kontakter och militära resurser som lika viktiga egenskaper som rasmässiga förmågor. Det finns ett Kingdoms-hack i Cortex Plus Hacker's Guide som i grunden är gjort för att få Game of Thrones-liknande intriger mellan adelshus som förmodligen kan tas rätt av. Med hjälp av dessa kan man hyfsat enkelt få fram riktlinjer och system för spelledaren att med relationskartan mellan rollpersoner och relationskartan mellan hus hitta "kilar" att slå in, och på så sätt bygga drama/äventyr. Det ger också ett sätt att hantera konflikter på ett uniformt sätt, så att slagsmål, dueller, debatter i husens råd eller rymdkrig behandlas likadant.

Jag funderar på att bygga någon slags ödes-ekonomi, i stil med Svavelvinter, så att spelledaren kan hitta på bus. Även Skuggspelet skulle kunna tas från Svavelvinter: med en galaxkarta och med spelledaren som Skuggan så kan man ta bort resurser från angränsande hus. Dessutom kan man låta en spelare ha kontrollen över en annan spelares hus, och ge den andre spelaren uppdrag som måste lösas som driver intrigerna framåt ännu mer.

Det jag försöker åtgärda är något som jag har saknat i rollspel ett tag: ett riktigt ärke-episkt SF-rollspel på hög nivå. Man är alltid rebeller, alltid fotsoldater, alltid smugglare, alltid utforskare, men aldrig de där typerna som tar beslut och påverkar galaxens öde. Det är den nischen jag vill åt.

Åjustdet, det finns en twist också:

Skuggan är från Jorden. De är människor, och hell-bent på att ta över galaxen, och om galaxen är för upptagen med interna intriger och bråk och inte vill göra motstånd så är det inte människornas problem.

Det innebär förstås att rollpersonerna inte är människor. De är precis allt annat, och det definiera när man bygger rollpersoner och adelshus.
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,533
Jag var helt på tills du skrev vad twisten var... Människor är ju lätt coolare än allt annat man kan spela i sci-fi och människorna som skuggan är riktigt badass vilket gör det här värre.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,083
Location
Ereb Altor
Krille said:
Åjustdet, det finns en twist också
:gremcool:

Det lät lite vanilj till att börja med (inget fel med vanilj dock, en blandning av Star Wars, Dune, Fading Suns etc kan inte vara helt fel) men twisten är så sjukt från att vaniljsmaken knappt går att förnimma längre!
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,346
Location
Malmö
Så känslan är typ någonstans Stiftelsen/Dune/Twilight Imperium/Mass Effect - hovintrig edition - med RP som intrigerande adelsfolk? Awesum. Jag är på. :gremlaugh:
 

Tell

Hero
Joined
21 Feb 2008
Messages
1,083
Uppkast - ekonomisystem

Idén är jättehäftig, men en sak som slog mig är att imperiet inte borde ha stagnerat - det borde krympa ekonomiskt, under trycket från flyktingströmmarna, alternativt plötsligt ha exploderat i tillväxt av samma skäl.

Förmodligen var anledningen till stagnationen att man har uppnått tillräcklig materiell välfärd vad gäller gods för att ha nått en ekonomisk platå, samtidigt som man har lagar mot mer aggressiva produktionsmetoder och har befolkningskontroll eller andra skäl att befolkningarna ökar. Oavsett kan ytterligare materiellt gods (bortom ersättning för kapitalförslitning) inte produceras inom ramen för det internationella ekonomiska produktionssystem som råder. Den institutionella strukturen i samhället är anpassad för konstanta produktionsmängder, som följd.

Ett exempel på en institution som skulle kunna stärka systemet, skulle kunna vara avancerad och stark immaterielrätt. Antag att all teknologi har datoriserats, i någon mån, och att man har lagt in brukarrestriktioner för att kunna använda den. Detta innebär att man låser makten/ekonomin hos de som har tillstånd (eller är tillräckligt skickliga för att lura maskinen att de har tillstånd). Detta skulle exempelvis kunna innebära att gillessammanslutningar under peer review, och med kollegiala standarder, faktiskt skulle bli användbara som motparter. Utbildning i de internationella standarder som används blir inkörsporten till det oligopol rymden i så fall utgör (M.a.o. så finns det ett kornukopia av gods, men tillgången till det är avhängig korporationsmedlemskap, vilka bara kommer att producera till monopolpris - folk lever från vårt sätt att se det luxuöst, men menar sig själva fortfarande vara fångade i relativ fattigdom - se rymdresor som interkontinentalresor).

Om vi fortsätter i det spåret, så skulle vi kunna tänka oss att peta in båda dina två distinkta former av korporationer, och dessutom placera dem i konflikt. Adeln är regerande eller tidigare regerande internationella hus (undantagna från de internationella handelsreglerna, eftersom de representerar "legitima nationella intressen", eller gjorde så under någon del av sin historia), vi kan kalla dem stater. De tillhandahåller generellt sett mer och billigare gods, och har territoriell bas.

Gillena kallar vi internationella kollegier, vilka har realmonopol på någon del av den internationella handeln, baserat på tillgång till kodlåsen i teknologin. Organisatoriskt är de enskilda brukare, eller grupper av brukare, men de har gemensamma institutioner, och förmodligen begränsad extraterritorialrätt. Deras begränsade mängd och höga utbildningsnivåer gör att de har gemensamma uppfattningar om hur saker skall göras - de må konkurrera inom sig själva, vilket delvis pressar priserna, men det är fortfarande hårt reglerade verksamheter. Kollegierna har höga kvaliteter men små mängder, och ser sig som mer professionella än de arkaiska staterna.

Traditionellt sett har "staterna" och "kollegierna" ogillat varandra, eftersom man konkurrerar om samma internationella makt, men man har samma intresse av att hålla systemet slutet mot omvärlden. På de enskilda planeterna kan rent planetära organisationer, företag och klassstrukturer förekomma, men stater och kollegier delar på den privata internationella makten (för kejsaren har naturligtvis också en del att säga till om?).

----

Nu kommer flyktingarna, som plötsligt har statuspositioner (medlemskap i kollegier/statsstatus) men inget kapital, och inga försäkringar. De behöver bygga välstånd och makt snabbt för att kunna skydda sig, och de söker nya medlemmar bland planeternas befolkning, tummar på kvaliteten i produkten, och säljer billigt och till många.

Man kan inte kasta ut dem utan att undergräva systemets legitimitet, och de skapar onekligen ett enormt ökat välstånd på planeterna, men de innebär samtidigt nya konkurrenter, och potentiellt ett urvattnande av makten hos imperiets råd (genom att "möjliggöra undergrävande av dess legitima intressen"). I den nya välståndsexplosionen är konkurrensen skarpare än tidigare, och kejsaren vädrar morgonluft att göra sig av med husen. Dessutom krävs nya arméer för att göra sig av med skuggan.

Alternativt, så kan inte infrastrukturen i systemet hantera flyktingströmmarna, vilket innebär att handelssystemet förändras av andra skäl, då tidigare för billiga varor plötsligt blir ekonomiskt försvarbara att frakta - saker som mat med mera. Plötsligt krymper den internationella ekonomin, när samma mängd gods måste räcka till flera.

Personligen tror jag att det förra scenariet skulle bli intressantare - välståndsexplosioner tenderar att skapa klassmotsättningar, intriger och nytänkande, medan stagnanta eller regredierande ekonomier istället tenderar att koncentrera makt till de som redan har makt. Det innebär att diplomater och makthavare blir nervösare inför explosionen, eftersom den innebär nya förhållanden, medan krympningen snarare innebär att man måste kämpa mot existerande fiender, bättre, för att kunna behålla sin makt.
 

Jonas Ferry

Swordsman
Joined
22 Feb 2005
Messages
447
Location
Stockholm
Krille said:
till de underliga fyrdimensionella yakarerna
Fyrdimensionella: De tre rumsdimensionerna och tidsdimensionen. Yakarerna kan minnas hela sin rumstidslinje på samma gång. Medan galaxens andra varelser lever i nuet och minns det som har hänt, så minns yakarerna även det som kommer att hända.

Men det finns begränsingar:

- De minns de gångna och kommande fem minuterna mycket bättre än det som hände för ett år sedan och det som kommer att hända om ett år.

- När det gäller det förgångna finns det dagböcker och minnesanteckningar, men det finns inga anteckningar från framtiden.

- Precis som människor minns de inte sina första år, men inte heller motsvarande tid i slutet av livet. Det gör att de aldrig kan vara säkra på när de kommer att dö. De lever sina sista år i nuet och det förgångna, som alla andra varelser.

- De kan minnas fel både framåt och bakåt i tiden, och de kan ha missförstått situationen. De kan bara minnas sådant de själva har upplevt, och är inte allvetande.

- Yakarerna är mycket tillfreds med att allt som ska redan har hänt och kommer att hända. De försöker inte förändra historien, vilket omväxlande retar och lugnar omgivningen. Yakarerna bara ler.

Spelet skulle handla om ganska höga intriger men med nödvändighet att personligen ta hand om känsligare ärenden, lite som prinsessan Leias hantering av ritningarna till Dödsstjärnan.
Mitt kompisgäng hade en omröstning nyligen där alla fick nominera personer, inklusive sig själva, men man fick inte rösta på sig själv. Det kunde vara en mekanik både i världen och runt spelbordet att man för fram sin egen sidas intressen. Sedan röstar man, men får inte rösta på sig själv. Det gör att man måste övertyga de andra om ens idéer, och köpslå om deras röster. Kanske kan man lova de andra resurser, löften som det sedan är frivilligt om man vill upprätthålla.

Åjustdet, det finns en twist också
Underbar twist.
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,533
Mitt kompisgäng hade en omröstning nyligen där alla fick nominera personer, inklusive sig själva, men man fick inte rösta på sig själv. Det kunde vara en mekanik både i världen och runt spelbordet att man för fram sin egen sidas intressen. Sedan röstar man, men får inte rösta på sig själv. Det gör att man måste övertyga de andra om ens idéer, och köpslå om deras röster. Kanske kan man lova de andra resurser, löften som det sedan är frivilligt om man vill upprätthålla.
Det här känns lite simplistiskt för ett politiskt system i ett rollspel. Man vill ju inte ha en ärlig omröstning om man kam undvika det. Så man behöver en massa NPC:er man kan påverka som är med i omröstningarna. Sedan måste man ha medel att påverka folket att pressa de andra. Sedan måste man ha lönmördare, utpressning, kidnappningar och andra olagliga grejer. Filibusters! De är kul.
 

Jonas Ferry

Swordsman
Joined
22 Feb 2005
Messages
447
Location
Stockholm
God45 said:
Det här känns lite simplistiskt för ett politiskt system i ett rollspel. Man vill ju inte ha en ärlig omröstning om man kam undvika det. Så man behöver en massa NPC:er man kan påverka som är med i omröstningarna. Sedan måste man ha medel att påverka folket att pressa de andra. Sedan måste man ha lönmördare, utpressning, kidnappningar och andra olagliga grejer. Filibusters! De är kul.
Det ena utesluter inte det andra. Allt du räknar upp kan hända innan omröstningen. Jag gillar att SL säger "Är ni redo att gå till omröstning?", och en spelare säger "nej!", och spelar en scen där den kidnappar en annan rollpersons son. "Nu är jag redo att gå till omröstning!"

Omröstningarna ska bara vara en (central) del av spelet, där alla andra handlingar avgörs med något lämpligt konfliktsystem.

Kanske kommer spelarna aldrig till omröstningen. Men då har de heller inte enats mot det gemensamma hotet, som tar över ännu en del av galaxen. Och det ska inte vara så enkelt att rollpersonerna bara kommer överens att hjälpas åt; någon måste alltid betala.
 

stenhöna

tellstory
Joined
5 Oct 2002
Messages
964
Location
Hamburg
Jag skulle gärna se ett system för hur makro påverkar mikro och tvärtom, t.ex. en otrohetsaffär som leder till inbörderskrig, eller ett fredsavtal som sliter två bröder från varandra.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
(Notera att allt nedanstående är spånande direkt för stunden: inget är spikat och inget är bestämt.)

Imperiet är riktigt riktigt urgammalt. Det finns civilisationer som hunnit födas inom imperiet, växa och blomstra och sedan kollapsa till att bli lydriken under nästa generation av civilisationer. Så innan S'trix tog över sina domäner så fanns där Jem'khran, men de är nu en sorglig rest på en döende hemvärld i S'trix jurisdiktion. Och när Jem'khran dominerade det som skulle bli S'trix domäner och mer därtill, så fanns Marana som i sin tur bara var en skugga av sitt forna jag innan Jem'khran expanderade.

Det nuvarande gruvgillet i Ilyfia har heller inte varit med från början: det är en sammanslutning av ett antal mindre oberoende gillen som kom till för att bryta dominansen från det dåvarande gruvgillet repressiva regler och skatter. Och det tidigare gillet var inte först det heller.

Det finns rester av det tidiga imperiet som fortfarande är i bruk. De två mest påtagliga men som man tänker minst på är hyperrymdsnätet och den kejserliga huvudstaden. Den kejserliga huvudstaden var från början bara en stad på en värld där det tidiga ur-imperiets delegater samlades för att förhandla och stifta lagar, men allt eftersom imperiet blev större så blev också byråkratin runt imperiets styre större, och staden svällde till att till slut täcka en hel värld som enbart är till för att styra galaxen och upprätthålla de byråkratiska stödstrukturer som krävs för det.

Den andra av de båda är hyperrymdsnätet. Troligen började det som en kontrollmekanism för det tidiga imperiet: det går inte att hålla ihop staterna om vem som helst kan åka hur som helst. Så för att få det nödvändiga statliga hophållande styret så byggde man hyperrymdsnätet. Nätet gjorde det mycket billigare att färdas interstellärt, men gjorde också att man hade bättre kontroll över flödet av folk och varor. Nu för tiden använder alla hyperrymdsnätet. Det finns ingen som har utrustning för att inte göra det...

...utom Skuggan, som har någon egen metod. Exakt hur de gör vet man inte, men de har åtminstone någon metod att gå förbi hyperrymdslederna och kapa dem eller kortsluta dem och eventuellt använda dem för sina egna syften. I vilket fall som helst så använder de inte hyperrymdsnätet, och därför får man aldrig någon förvarning om var de ska slå till. Istället försvinner bara ett stjärnsystem från hyperrymdsnätet.

Bland de mest imponerande sakerna från det tidiga imperiet är den kejserliga flottan. Delvis på grund av dekret, delvis på grund av försvunnen förmåga, så finns det inga mäktigare krigsskepp än så. Det är inte ofta som den kejserliga flottan sätts in i krig. Senast var för närmare 580 år sedan, då Jon Reilungs stora ärorika uppror slogs ner. Huvudstadens invånare förundrades hur himlen flammade upp av de jättelika kryssarnas motorer för en kort stund innan de bröt omloppsbana och försvann in i hyperrymden. Två deconer (tänk dygn) senare dök de stora skeppen upp vid Nyxos III, och inom tjugo mikroner (tänk minuter) var rebellflottan förintad.

Det var en imponerande seger, men ska man vara pragmatisk så hade Jon Reilung inte en chans att ta en öppen strid. Det visste han också, och undvek därför alla direkta konfrontationer med husens flottor, eller vann över husfurstarna på sin sida eller åtminstone utnyttjade sin popularitet hos folket för att husfurstarna inte skulle komma i vägen för honom. Men mot kejserliga flottan hade Jon Reilung inte någon chans. Kejserliga flottan lyder direkt under kejsaren, och kejsaren kände hur maktbalansen skiftades och kände sig tvungen att agera. Och med hjälp av sin underrättelsetjänst, med spioner i varje hus, var det en smal sak att få reda på var Jon Reilung gömde sig. Kejsarens förkrossande seger var inte bara en seger för flottan, utan framförallt en viljans och underrättelsetjänstens seger.

Så varför sätter kejsaren inte in flottan mot Skuggan? Det är en annan sak att krossa en rebellflotta bestående av enheter från upproriska mindre hus, myterister och beväpnade handelsskepp, eller för den delen att hålla de stora husens flottor i schack. Det är en helt annan sak att slåss mot en okänd fiende med okända vapen och okända förmågor, som blockerar alla möjligheter att skicka in förstärkningar det första de gör, och som tar ett system i minuten, samtidigt som man öppnar sig och gör sig sårbar mot de hus som i hemlighet har gått med Skuggan och väntar på sin chans, eller de hus som länge har haft mörka och upproriska tankar om kejsaren. Kanske senare, när det finns en galaktisk opinion att faktiskt göra något, och inte bara mörka rykten och motarbetande hus. Men tills vidare väntar kejsaren och ser till att flottan är vältränad och välmotiverad och att de slumrande titanerna i omloppsbana över huvudstaden kan väckas till liv igen när det behövs-
 

Tell

Hero
Joined
21 Feb 2008
Messages
1,083
ett annat sätt är att arbeta med resurser, och resurskontroll.

För varje fråga som reses slår (1d6+en targetgrundposition baserad på faktisk inställning; över ett visst värde röstar man för) NPC-faktionernas positioner dolt. Sedan får både de och spelarna investera, varefter dolda intressen läggs till (ev. schablonmässigt, med tärning). Slutligen görs det hela om till procent, och en d100 rullas för utfallet.

Det innebär att varje spelare och faktion kan investera öppna eller dolda resurspoäng i varje konflikt, men att dessa därefter är förbrukade för någon tid (tärningspölssystem). Möjligheten till Log-rolling och konstiga allianser förs naturligen in i systemet, liksom möjligheten till små effekters stora resultat (i det att det bör kunna manipulera targetbastärningen hos NPC-faktioner).

Det kommer kräva en del bokföring, men man borde kunna få till en snabbtabell som minimerar det.

Kolumn ett: lista av faktioner, med varje rad innehållande Faktionsnamn, plats för faktionens startpoäng, agenda, koncept, samt 3 allianser och 3 antipatier.

Övriga kolumner: Frågekolumner, små, att banta ihop med klamrar för att reglera vilka frågor som hanteras vid vilket möte. Varje rad att innehålla position, händelse, förändring av resursvärde (samt en extra för dolda poängtransaktioner, m. förklaring) och nytt resursvärde. Gör en d1000-tabell för events för npc:er med stora eller små effekter, låt rollpersonerna slå, så vet alltid någon rollperson vad som händer i ett hus vid ett visst tillfälle. Samma tabell kan med fördel användas för de faktioner eller den faktion spelarna är del av.

Låt faktioner som kommer under ett visst antal poäng (säg 100) förlora delar av sin försvarförmåga, eller straffa dem på annat sätt med sårbarheter. Det innebär att nya eller splittrade faktioner kommer att göra vad som behövs för att komma upp i respektabel styrka, alternativt ha mer paranoida medlemmar, eftersom de lever i större osäkerhet.
 

Tell

Hero
Joined
21 Feb 2008
Messages
1,083
man skulle med fördel kunna använda en it-stödsfunktion för detta.
 

Tell

Hero
Joined
21 Feb 2008
Messages
1,083
Med all säkerhet kan detta göras både effektivare och snyggare (exempelvis genom macron, vilka jag inte fått grepp om i excel ännu).

Det verkar som om WRNU inte gillar excelx.Jag lägger upp en pdf med ett tomt innehållsdokument istället. Det som är, är att alla utgående balanser för poäng (nytt poängvärde i kolumnerna), idealt bör fungera som basen för resursförändringarna i nästa kolumn (dvs varje utgående balans motsvarar föregående kolumns +öppen förändring, + dold förändring).

Eventuellt skulle positionsraden i kolumnerna kunna innehålla ekvationen som avgör position, möjlig att ändra vad gäller target number. Kopplar man det sen till ett binärutfal (om: över X --> Ja, annars: nej). Det skulle ge en snygg känsla, som dessutom gör det lättmanipulerat.

Där de satsade resurserna sedan summeras i botten av kolumnen, så får man investeringen i JA Nej binariteten (summera investerade resurser (negativt resurssparande vid varje kolumn (NOT: måste få in en rad för händelser som ger resursfördelar som inte investerats separat/skapa en rad för satsade resurser - kanske vore bättre? Ger möjlighet att analysera diskrepans mellan resursförändring och satsade resurser för att få ett grepp on dolda sidoprojekt och transaktioner.)), fördelat på JA-, respektive NEJ-markerade kolumner.

Det innebär också att man får en simulering av kollektivt gods/tragedy of the commons, om för många ser att alla är för, och låter bli att investera.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Tell said:
ett annat sätt är att arbeta med resurser, och resurskontroll.

För varje fråga som reses slår (1d6+en targetgrundposition baserad på faktisk inställning; över ett visst värde röstar man för) NPC-faktionernas positioner dolt. Sedan får både de och spelarna investera, varefter dolda intressen läggs till (ev. schablonmässigt, med tärning). Slutligen görs det hela om till procent, och en d100 rullas för utfallet.
Jag ska vara helt ärlig: det här pratar inte med mig.

För rollpersonerna är det för meta och inte riktigt vad de sysslar med. Spelet är inte Beslutsprocessen Brädspelet.

Det är dessutom ett subsystem byggt långt innan något annat system är byggt, och antingen kommer det sticka i ögonen så fort man använder det för att det helt enkelt skiljer sig för mycket (i synnerhet om jag bygger det med Cortex Plus Drama), eller så blir man låst vid subsystemet när man bygger huvudsystemet.

Det kanske skulle kunna bli en del av motsvarande Svavelvinters Skuggspel, men även det känns för komplicerat och tungt för den delen, och återigen sticker det ut.

Som jag ser det så representerar rollpersonerna sitt hus. De är inte sitt hus. Det är mer under skuggspelsbiten som spelarna är huset. Dessutom är det ett rollspel som byggs där avsikten är att man ska bygga coola storys och gestalta coola, intrigerande och mäktiga rollpersoner. Det är inte ett rymd-Junta med rollspelselement.

Det känns lite kymigt att såga en i övrigt rätt cool tanke, men om det nånsin ska bli av så behövs lite fokus på vad det ska bli. Om det blir något.
 

Ram

Skev
Joined
11 May 2004
Messages
5,570
Location
Slätta
Mycket ball setting! Vad gör mann med smak av hur gör man det? Man representerar sina his, ok. Men vad innebär det?
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Ram said:
Mycket ball setting! Vad gör mann med smak av hur gör man det? Man representerar sina his, ok. Men vad innebär det?
Ju mer jag tänker på det desto mer Game of Thrones In Space blir det. :gremgrin:

Centralt i äventyrsskapandet blir relationsschemat mellan rollpersoner och omgivningen och relationsschemat mellan rollpersonernas respektive hus och omgivningen. Det är i detta schema som spelledaren hittar äventyr, genom att hitta trianglar av tre noder som kan innebära en konflikt eller par av noder som innebär en konflikt om man trycker in en kil mellan dem.

Jag kan tänka mig att ett typiskt äventyr delvis skulle kunna handla om novopaxerna, ett spelledar-hus, och Hus Brieldi, som åtminstone en rollperson tillhör, som står på relationsschemat som rivaler. Som konsekvens av förra äventyret har rivaliteten lett till öppen fiendskap, men en annan rollperson har en spionring i relationsschemat i novopaxerna i sitt hus relationsschema. Så de två rollpersonerna förhandlar nu om priset på tillgång till spionringen, samtidigt som rollpersonen offentligt försöker förhandla med novopaxerna genom en annan rollperson. När spionringen till slut levererar så ser rollpersonen en möjlighet att slå till och lyckas övertala ett par andra rollpersoners hus att hjälpa till med krigsskepp. Rollpersonen anför en flotta från Hus Brieldi plus ett par allierade hus och drar iväg till Jusian IV, där de tar sig an novopaxernas krigsskepp i ett stort rymdslag. Med novopaxernas flotta decimerad skapas ett utrymme för att förhandla ett nytt avtal som är lite mer till hus Brialdis fördel.

Så det blir mycket sociala konflikter, det blir mycket kohandlande, och när det blir våldsamt så blir det ibland i formell duellform med lasersvärd, ibland lönnmord med rymdninjas, men oftare regelrätta rymdslag med mycket plasma som skriker genom vacuumet och skär genom plastistålpansar.
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,346
Location
Malmö
Jag har haft lite tankar åt olika håll:

En tanke är att inspireras lite av Vorkosigan - att RP har en väldig personlig/familjär relation med kejsaren. En tanke här är att RP är uppväcta sim "gäster" på kejsardömets planet (i princip gisslan för att hålla deras familjer i shack) och fostrats tillsammans med nuvarande kejsaren - som kanske är mer ung och oerfaren.

En annan är att bygga allianser kan vara intressanta äventyrsfrö - som att RP tvingas gifta sig med någon i ett annat hus men inte älskar denne. Plus mer.

Kanske någon form av relationsfokuserad äventyrsupplägg. Delvis iaf.
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,739
Location
Helsingborg
Hur är det då med kejsaren? Vem är han? Personlighet? Ålder? Tyrannisk och listig eller Välvillig och vis? På dödens brant med en hel hord möjliga tronpretendenter?

Känns som om Kejsaren i alla fall har lite drag av Centauri i sig, men både en Kejsar Turhan eller en Kejsar Cartagia leder till bra plothooks.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Cybot said:
På dödens brant med en hel hord möjliga tronpretendenter?
Den plojen har jag redan kört med i både Blå Himmel och Västmark, så förmodligen inte.

Cybot said:
Känns som om Kejsaren i alla fall har lite drag av Centauri i sig, men både en Kejsar Turhan eller en Kejsar Cartagia leder till bra plothooks.
Jag inspirerades i första hand av Padishah-kejsaren Shaddam IV så som han gestaltas i miniserien Dune.

Men vilken kejsare som helst eller allihop skulle funka som förebild, plus ett par ledare som egentligen inte hade kejsartitel: de brukar ofta ha galen nog personlighet för att kunna ge vilka plothooks som helst. Speciellt dem med en personkult kring sig.

Och kön har jag heller inte funderat på. En Turhan eller en Carthagia eller en Shaddam indikerar en man, men det skulle lika gärna kunna vara en kejsarinna. Det skulle till och med kunna vara så att tronen ärvs på mödernet, för det var traditionellt sett det enda sättet som man kunde vara säker på härstamning fram tills genetisk prövning uppfanns.
 
Top