Konrad Konvalj
Myrmidon
K.K´s topp 5 kritiska skador:
Nr.1 Uppeldad
Nr.2 Brutet båtben
Nr.3 Knä från helvetet
Nr.4 Spik genom fuck you fingret
Nr.5 Isoleringskniv i armen
Nu blir det grande finale! It will beblood fireworks!
Nu har det passerat över ett år sen jag ådrog mig min mest episka och mest kritiska skada. Det var sista april och jag var med min fru och min son hos ett annat par och lite annan lös pöbel. Det var dags att fjutta på den där brasan som man tydligen skall elda under denna dag. [Bra att veta! Jag var nykter under denna tillställning.] Det tog sig ju skapligt men jag ville ju att det skulle få lite extra fart så jag valde att ta en dunk innehållande bensin och skvätta på lite. För säkerhets skull placerade jag mig en tre-fyra meter från elden, men så länge man leker med eld så finns det ingen garanti för att saker och ting är säkert.
Pjoff sa det bara! Sen brann jag från skorna och uppåt. Någon form av instinkt kopplades igång och jag slängde mig på backen och gnuggade nyllet i jorden, rullade lite och sedan sprang jag iväg mot huset. På vägen till huset slet jag av mig de kläder som fanns kvar och stod i duschen inom 20 sekunder. Väldigt imponerande. Någon form av sinnesnärvaro fanns kvar så jag valde att spola ljummet vatten över mig istället för att blåsa på med kallt.
Just då fanns ingen direkt smärta utan det var mest nån form av trauma. Rätt mycket tankar så som: Hur fan tog Maximilian det här? Kommer han att bli traumatiserad för livet? Kommer han förstå vad som hänt? Kommer han fatta läget om det är så att jag ser ut som en brandman som fastnat i ett hus som brinner? Joråsåatt.
20 minuter senare stoppades jag in i en bil med en handduk runt huvudet och armarna i någon form av hink. Pojken tog det hela bra och jag visade upp min fula nurna som inte var så fasligt illa däran så efter det slutade jag tänka what if´s och troligen kickade det igång smärtan.
40 minuter i en bil var smärtsamt och sen lite väntan innan morfinet. Morfan var ju något av en räddning och det kan rekommenderas att ALLA hjältar bär det med sig i sin pung. Rödbär och Mirén i all ära men morfan kickar troligen in snabbare och gör bra underverk för att lindra smärtan.
Min mest kritiska skada har gjort mig lite mer rädd för eld men det är inte mycket. Jag undviker bensin eftersom det poffar till och när det är grilldags så får jag köra med grillhandskar och inte spruta på några enorma mängder tändvätska som tidigare. Att pojken inte fick nått form av trauma är ju ju det som betyder mest för mig själv. Det hade nog varit jävligt tufft om inte han fixat biffen.
Bestående men eller tillhörande lyten?
Närå. Jag fixade biffen galant med hjälp av god hudvård och sånt där. Att motta en eldboll 3T8 i skada är ju något alla hjältar klarar av. Synd på utrustningen dock. Den klarade sig inte.
Nackdelar i vardagen?
Till en början hade jag en fingertopp fri från bandage. Det så kallade Ipad/Iphone-fingret. Just då var det rätt mycket lycka med tanke på att det är svårt att överleva vardagen utan tillgång till världen. Att vistas ute i solen var väl ingen höjdare under sommaren ty det krävdes en hel arsenal med solskydd, handskar och mössor. Lite M.J varning var det nog på mig. Dagisavslutning iklädd fodrade tumvantar, (det var de ända som gick på fingrarna) mössa och solglasögon var väl något iögonfallande. Min karisma var troligen nedsatt just då men vattaFnuk det är värt det nu denna sommar.
Nr.1 Uppeldad
Nr.2 Brutet båtben
Nr.3 Knä från helvetet
Nr.4 Spik genom fuck you fingret
Nr.5 Isoleringskniv i armen
Nu blir det grande finale! It will be
Nu har det passerat över ett år sen jag ådrog mig min mest episka och mest kritiska skada. Det var sista april och jag var med min fru och min son hos ett annat par och lite annan lös pöbel. Det var dags att fjutta på den där brasan som man tydligen skall elda under denna dag. [Bra att veta! Jag var nykter under denna tillställning.] Det tog sig ju skapligt men jag ville ju att det skulle få lite extra fart så jag valde att ta en dunk innehållande bensin och skvätta på lite. För säkerhets skull placerade jag mig en tre-fyra meter från elden, men så länge man leker med eld så finns det ingen garanti för att saker och ting är säkert.
Pjoff sa det bara! Sen brann jag från skorna och uppåt. Någon form av instinkt kopplades igång och jag slängde mig på backen och gnuggade nyllet i jorden, rullade lite och sedan sprang jag iväg mot huset. På vägen till huset slet jag av mig de kläder som fanns kvar och stod i duschen inom 20 sekunder. Väldigt imponerande. Någon form av sinnesnärvaro fanns kvar så jag valde att spola ljummet vatten över mig istället för att blåsa på med kallt.
Just då fanns ingen direkt smärta utan det var mest nån form av trauma. Rätt mycket tankar så som: Hur fan tog Maximilian det här? Kommer han att bli traumatiserad för livet? Kommer han förstå vad som hänt? Kommer han fatta läget om det är så att jag ser ut som en brandman som fastnat i ett hus som brinner? Joråsåatt.
20 minuter senare stoppades jag in i en bil med en handduk runt huvudet och armarna i någon form av hink. Pojken tog det hela bra och jag visade upp min fula nurna som inte var så fasligt illa däran så efter det slutade jag tänka what if´s och troligen kickade det igång smärtan.
40 minuter i en bil var smärtsamt och sen lite väntan innan morfinet. Morfan var ju något av en räddning och det kan rekommenderas att ALLA hjältar bär det med sig i sin pung. Rödbär och Mirén i all ära men morfan kickar troligen in snabbare och gör bra underverk för att lindra smärtan.
Min mest kritiska skada har gjort mig lite mer rädd för eld men det är inte mycket. Jag undviker bensin eftersom det poffar till och när det är grilldags så får jag köra med grillhandskar och inte spruta på några enorma mängder tändvätska som tidigare. Att pojken inte fick nått form av trauma är ju ju det som betyder mest för mig själv. Det hade nog varit jävligt tufft om inte han fixat biffen.
Bestående men eller tillhörande lyten?
Närå. Jag fixade biffen galant med hjälp av god hudvård och sånt där. Att motta en eldboll 3T8 i skada är ju något alla hjältar klarar av. Synd på utrustningen dock. Den klarade sig inte.
Nackdelar i vardagen?
Till en början hade jag en fingertopp fri från bandage. Det så kallade Ipad/Iphone-fingret. Just då var det rätt mycket lycka med tanke på att det är svårt att överleva vardagen utan tillgång till världen. Att vistas ute i solen var väl ingen höjdare under sommaren ty det krävdes en hel arsenal med solskydd, handskar och mössor. Lite M.J varning var det nog på mig. Dagisavslutning iklädd fodrade tumvantar, (det var de ända som gick på fingrarna) mössa och solglasögon var väl något iögonfallande. Min karisma var troligen nedsatt just då men vattaFnuk det är värt det nu denna sommar.