Skarpskytten;n168313 said:
Jag hade själv tänkt föreslå handläggare (fast för SL), men ordet finns inte i SAOB (bokstaven H gavs ut på 30-talet, och alltså fanns det inte då) och dyker upp i SAOL först 1986. Utredare dyker upp i SAOL först 1950 (SAOB har inte kommit till U).
Bägge orden är alltså anakronistiska och förfelar därmed målet att ge tidskänsla.
Spanare gillar jag skarpt; det ger en fin Agata C-känsla och SAOB indikerar vidare att ordet användes i svenska språket på 20- och 30-talet med den betydelse som vi lägger i ordet idag.
Vad gäller ord för att beskriva byråkratin och dess anställda i äldre tider, så går vi från medeltida bruk av "kammare", tex "räknekammaren" för det som i modern tid är både finansdepartement och skatteverket, till "kollegier" i den tidigmoderna tiden (men som lever kvar i en del fall) och så småningom till "ämbetsverk" (eller kortare "verk"/"-verket") med "expeditioner" för olika ändamål och slutligen till "departementalreformen" på 1840-talet varefter beteckningen "byrå" blev "poppis".
Alla dessa borde vara rimliga att använda då det alltid funnits exempel på att namn stått kvar i bruk, långt efter att de passerat en "storhetstid".
En anställd i byråkratin kan benämnas tjänsteman (som har betydligt längre historia än ordet kanske ger sken av...) eller ämbetsman - men det senare framför allt om högre tjänster, dvs. om just ämbeten.
Uggleupplagan av Nordisk familjebok definierar ordet:
Ämbete (da. embede, ty. amt), statstjänst med
mera själfständig ställning, hvars innehafvare i
Sverige tillsättas af konungen (genom fullmakt
eller konstitutorial; se dessa ord) eller äro med
så tillsatta likställda.
Byråassistent, byråsekreterare, kollegiesekreterare mfl benämningar existerade på det som idag är tex handläggare eller liknande yrken.
Om personen har någon juridisk utbildning, kan hen vara "notarie", som innebar en förhållandevis bredare verksamhet än idag.
Vad gäller andra organisationsformer, är beteckningen "kassa" tex vanlig för flera ändamål - "sjukkassa", "pensionskassa" ("hundramannakassa" var en tex privat associationsform, ett litet försäkringsbolag, i stort sett kooperativt. From 1930-talet slogs dessa ihop, från små föreningar/bolag till större organisationer (bla för att undvika risken för att ekonomin kraschade och lämnade folk utan skydd) men fortfarande i regel i privat regi, men med kommunal insyn och under Kommerskollegiums övervakning. (Det var också därför namnet "Försäkringskassan" tillkom, när de slutligen blev offentliga inrättningar...)
En föreståndare för en sådan kassa kan vara just föreståndare. Möjligen kan hen kalla sig "direktör". Kanske dock också "kamrer", men det gäller nog mer den som assisterade föreståndaren med att reglera betalningarna.
Ämbeten finns också i andra organisationer - tex i skråsammanslutningar av olika slag. (Skråna var ju formellt avskaffade, men levde i viss del vidare som "yrkesföreningar" mm för att bland annat fortsätta att hantera ekonomiska trygghetsfrågor för medlemmarna...)
I den lägre samhällsorganisationen så var häradsrätterna (på landsbygden) fortfarande betydelsefulla på 1930-talet. Häradshövdingen var formellt en domare och var en betydelsefull person i lokalsamhället. (Övriga domare i samma rätt, hette häradsdomare.)
Häradsrätterna var större än ursprunget, då antalet domsagor stadigt minskade ända sedan 1600-talet. (Borde ha varit ca 200 st runt 1920, om jag minns rätt...) I större städer hette dock domstolarna "rådhusrätter" och då var rådman benämningen på dess högste domare.
Mycket av häradsrätternas "politiska" och samhällsorganiserade uppgifter hade tagits över av sockenstämmorna på 1800-talet. Efter 1862 är det en ganska snårig nomenklatur för kommunernas organisation, beroende på om de är landskommuner, köpingar eller städer. (Olika namn på både organisationerna och deras företrädare...)
Edit: En "byrå" är alltså en del av en myndighet eller organisation, med en viss inriktning. Inte en benämning på organisationen som helhet. Insåg att det kunde missuppfattas...
