Jag gillar när saker hänger ihop. När man får en känsla av att världen har en historia och att saker och ting hänger samman. Visst, det kan finnas områden som har varit totalt isolerade från andra, eller områden med en teknologisk och kulturell nivå som är väldigt främmande. Men blir det för många av dessa blir det väldigt ointressant för mig.
Dock, det som jag ogillar mest med lapptäcksvärldar är när det blir taskiga pasticher på mänskliga kulturer utan någon slags charm. Vill ni ha exempel låt mig då presentera:
NALLOVANIA
1. Du har en vikingakultur där man dyrkar guden Oden. Man har skägg och runmagi.
2. I grannlandet ägnar man sig åt värjfäktning, man har fina mustascher, kvinnorna bär korsetter och männen har kragstövlar a la musketörer.
3. Strax på andra sidan havet finns det en ö. I norr så har folket kilt och springer omkring med säckpipor och tutar.
4. I söder finns det ett land där man bygger pyramider, det är öken och varmt. De dyrkar solen och härskare använder magi för att väcka sina tjänare till liv och skapa väldiga vandöda arméer.
5. Det finns en stor skog. I den bor det alver. Alverna har blont hår och gröna kläder.
6. Det finns ett ask/ökenrike där det bor något som heter Morgoth eller Sauoroun... oavsett namn är han en mörk härskare som vill föra krig mot tja... alverna med sina orcharméer.
7. Dvärgarna bor under marken och har skägg. De är jättebra på att smida och säljer metall. De dricker öl och av någon anledning ogillar de alverna. För så är det.
8. Det finns ett ryttarfolk som målar sina hästar och ansikten i olika krigsmålningar. De tror på andar och leds av schamaner. De har tält som de bor i och brukar dansa runt elden.
9. Det finns ett rike med ormdyrkre som ägnar i att peta i sig droger och giftmörda varandra. De bor alltid i en djungel eller i en träskmark.
10. Bredvid träskmarken/djungeln ligger Rom. *host* nej inte Rom. Det heter Imperiet eller nått. De har centurioner och legionärer. Stora hjälmar med plymar, kastspjut, sköldar, kortsvärd. PS. De gillar slavar, gladiatorspel och vin också.
11. Mellan Rom och värfjäktarriket ligger det ett bergigt område. Här finns det gott om borgar och små byar. Det är nästan alltid natt här och alltid fullmåne. Vargar springer och ylar, vampyrer jagar bybor och det finns kultister lite överallt.
12. På andra sidan havet så ligger det ett rike med samurajer. De brukar ibland skära ut magen på sig själv... när de inte blir lönnmördade av ninjas det vill säga.
och så vidare
och så vidare
Poängen är att alla dessa kulturer antingen är en rip off av en mänsklig kultur, gravt fantasyfierad eller en stulen fantasyklyscha. Det finns ingen som helst samspel mellan dem - det är som att de aldrig träffats. Eller jo... Sauron har kanske anfallit alvriket några gånger enligt deras historia... men thats it.
När jag tänker på en sådan värld känner jag FY FAN!!! jag blir illamående av att tänka på det. Jag vill typ kräkas över mig själv och sedan slå mina framtänder mot asfalten upprepade gånger. Att spelkonstruktörerna inte ens försökte lappa ihop det lite i alla fall.
De gånger där sådanahär saker faktiskt kan funka är:
A Det är en over-the-top superskum fantasyvärld där man driver med schablonerna. Man går in på ett handelshus och köper ett +3 magic longsword of Dragonslaying. Sedan far man iväg till enhörningsdalen, räddar prinsessan, dräper draken, dvärgen skrattar och dricker öl, alven badar naken och gnider sitt kön mot träden, hoberna röker på och är glada, byborna är sävliga, adelsmännen är korrupta och Saurooun är jätteond!
Detta skulle ändå vara rätt så kul att spela. I alla fall ett tag.
B Det finns någon förklaring till det som är grundad i spelvärlden. Exempelvis som D&D's Ravenloft som verkligen är ett lapptäcke men det funkar eftersom det finns en förklaring i spelvärlden till varför det är så.
själv gillar jag lapptäcksvärldar då variation för mig
Variation på vilket sätt? Att det blir mer udda typer av äventyr? Att man ena spelmötet bryter bröd med Thorleif och blotar med Oden och andra dan är på 1700-tals bal?
Jag menar... sådant går ju att göra (typ) utan att skapa en lapptäcksvärld (i form av ovan beskrivna ripp off-skapelse) även om det självklart kräver lite mer från spelarna och spelledaren då kulturerna kanske inte blir exakt "jordiska" utan mer anpassade för den världen.
Hur ser folk på det här egentligen? Är det okej att man har ett rymdfarande land i samma kampanjvärld som det finns länder där folk bor i lerhyddor?
Jadå... det är ju så i vår värld.
Sedan tycker jag att vår värld är rätt så fucked up men... så kan det vara.