Tycker det skulle vara rätt trevligt om det var så någon gång, faktiskt. Liksom religion kan man kritisera för mycket, men just som en samhällsbärande institution i tider av kris är ju kyrkan/religion något av ett proffs på.
Last of us får Sverigepremiär på HBO 16 januari
- Thread starter Dr_Dängrot
- Start date
Gutte
Warrior
- Joined
- 15 Apr 2020
- Messages
- 289
Jag har alltid haft lite svårt för zombie grejen men just den insikten gör det mycket lättare för att gilla genren.
Just nu är jag på mitten av avsnitt 7 så det är dags att komma ikapp.
Jag tycker nog att senaste avsnittet var jämfört med spelet det sämsta hittills. Det här är den biten av spelet som följde med mig mest efteråt, och det är nog därför som det kändes ovanligt svagt för att vara just The Last of Us.
Hela ”are we the bad guys” saknads. Att Nolan North är David i spelet trycker ju hårt nog på den grejen. Samt att det är tydligt i spelet att Davids grupp - trots sina brister mest bara försöker överleva och att de vet om att det är en dödsdom att ens träffa Joel och Ellie.
Dessutom: bara ett avsnitt kvar? Hur ska det gå till! Det måste ju vara typ två timmar även om man stressar.
Hela ”are we the bad guys” saknads. Att Nolan North är David i spelet trycker ju hårt nog på den grejen. Samt att det är tydligt i spelet att Davids grupp - trots sina brister mest bara försöker överleva och att de vet om att det är en dödsdom att ens träffa Joel och Ellie.
Dessutom: bara ett avsnitt kvar? Hur ska det gå till! Det måste ju vara typ två timmar även om man stressar.
Det är väl möjligt att säsongen inte slutar på samma plats som spelet?
Med tanke på vad vi har sett och tror att vi vet så skulle det ju vara ett galaxy brain play.
Franz
Nin geed gali jirey geed loo ma galo
- Joined
- 4 Dec 2010
- Messages
- 6,908
Lite sen på bollen men har också sett det senaste avsnittet. Förbaskat bra avsnitt! Obehagligt och drabbande!
Jag gillar att avsnittet håller igen på blod och gore men ändå lyckas vara så obehagligt. Man ser väldigt lite av själva slaktandet av människor, bortsett från ett öra och ett väldigt snabbt klipp på kropparna som hänger i taket. När Elie går loss på pedofilvåldtäktsmannen med yxa ser man inte yxan träffa honom utan kameran är helt fokuserad på Ellie. Mycket effektfullt!
Detta är nog de vidrigaste skurkar hittills i serien. Fast egentligen är det ju bara en person som är genomvidrig, de övriga känns väldigt mänskliga.
Jag har ju tidigare klagat lite på klippningen under actionscener, men i detta avsnitt får de äntligen till det! Bra jobbat!!
Jag gillar att avsnittet håller igen på blod och gore men ändå lyckas vara så obehagligt. Man ser väldigt lite av själva slaktandet av människor, bortsett från ett öra och ett väldigt snabbt klipp på kropparna som hänger i taket. När Elie går loss på pedofilvåldtäktsmannen med yxa ser man inte yxan träffa honom utan kameran är helt fokuserad på Ellie. Mycket effektfullt!
Detta är nog de vidrigaste skurkar hittills i serien. Fast egentligen är det ju bara en person som är genomvidrig, de övriga känns väldigt mänskliga.
Jag har ju tidigare klagat lite på klippningen under actionscener, men i detta avsnitt får de äntligen till det! Bra jobbat!!
Franz
Nin geed gali jirey geed loo ma galo
- Joined
- 4 Dec 2010
- Messages
- 6,908
Har sett sista avsnittet nu. Liksom de övriga avsnitten håller det väldigt hög kvalitet, är väldigt gripande och drabbande. Är då glad att de hade med giraffen, var orolig för att de skulle ta bort den!
Joels dödsmarsch genom sjukhuset var mästerligt! Det finns inget glorifierande i vad han gör, snarare offrar han den mänsklighet han byggt upp för att rädda Ellie. Gillar även att det faktum att Joel ljuger inte enkom visas upp som en bra sak. Som det sägs i serien så fattar Joel ett beslut åt Ellie som hon kanske borde fattat själv (att personen som säger detta till Joel inte heller lät Ellie välja gör dock att den personen framstår som världens största hycklare).
Ska säga att jag inte kommer ihåg jättemycket från slutet av spelet, kommer ihåg giraffen, att Joel räddar Ellie och skjuter den där kvinnan.
En sak med avsnittet gör mig ganska besviken. Det är väldigt kort, bara 45 minuter, och hela skeendet blir därför väldigt stressat. Handlingen betas av väldigt snabbt, men vad värre är att detta påverkar Ellie som karaktär väldigt mycket. Hon går från PTSD till att vara glad tillsammans med Joel till att vara tveksam till honom på slutet i raketfart, det är nästan svårt att hänga med. Med tanke på att den här serien varit så bra på just att låta relationer och känslor få ta den tid de behöver är det hastiga tempot obegripligt. 20 minuter extra hade liksom räckt.
Sen vet jag inte riktigt vad jag tycker om de sista sekunderna. Effektfullt på ett sätt, men samtidigt lite rumphugget. Jag måste fundera på vad jag tycker om just detta.
Allt som allt, ändå bra! Synd att just sista avsnittet är behäftat med en del stora brister, men det gör inte avsnittet eller serien dålig. Ska nog skriva ihop en längre reflektion av säsongen som helhet lite senare.
Joels dödsmarsch genom sjukhuset var mästerligt! Det finns inget glorifierande i vad han gör, snarare offrar han den mänsklighet han byggt upp för att rädda Ellie. Gillar även att det faktum att Joel ljuger inte enkom visas upp som en bra sak. Som det sägs i serien så fattar Joel ett beslut åt Ellie som hon kanske borde fattat själv (att personen som säger detta till Joel inte heller lät Ellie välja gör dock att den personen framstår som världens största hycklare).
Ska säga att jag inte kommer ihåg jättemycket från slutet av spelet, kommer ihåg giraffen, att Joel räddar Ellie och skjuter den där kvinnan.
En sak med avsnittet gör mig ganska besviken. Det är väldigt kort, bara 45 minuter, och hela skeendet blir därför väldigt stressat. Handlingen betas av väldigt snabbt, men vad värre är att detta påverkar Ellie som karaktär väldigt mycket. Hon går från PTSD till att vara glad tillsammans med Joel till att vara tveksam till honom på slutet i raketfart, det är nästan svårt att hänga med. Med tanke på att den här serien varit så bra på just att låta relationer och känslor få ta den tid de behöver är det hastiga tempot obegripligt. 20 minuter extra hade liksom räckt.
Sen vet jag inte riktigt vad jag tycker om de sista sekunderna. Effektfullt på ett sätt, men samtidigt lite rumphugget. Jag måste fundera på vad jag tycker om just detta.
Allt som allt, ändå bra! Synd att just sista avsnittet är behäftat med en del stora brister, men det gör inte avsnittet eller serien dålig. Ska nog skriva ihop en längre reflektion av säsongen som helhet lite senare.
Jag tyckte att actionbiten när Joel befriade Ellie kändes alldeles för mycket som ett dataspel. Att gå runt och meja ner fiender fungerar i ett spel, men i en tv-serie ser det lite fånigt ut ganska snabbt. Det borde ha tonats ner så att han sköt kanske hälften så många personer.
Har också sett sista avsnittet. Om inte någon satt i writers room och sa "Terminator ett när han går in i polisstationen" kommer jag bli mycket överraskad. Action-sekvensen är mycket tung, och tekniken att dämpa ljudet är ett grymt knep för att få oss tittare att förstå hur Joel stänger av sin medmänsklighet. Det är rått och brutalt utan att vara sadistiskt - han blir verkligen en maskin.
Jag gissar på att den här scenen kommer dela tittarna i två läger - de som tyckte Joel gjorde rätt och de som tyckte Joel gjorde fel. Men serieskaparna tvekar inte, liksom spelet, att skuldbelägga Joel för handlingarna. Han dödar mänsklighetens enda hopp av själviska själ - men samtidigt är det lätt att förstå varför. Efter 20 år har han tillsist fått tillbaka en gnista i sitt liv som gör honom till en människa och han tänker inte ge upp.
Avsnittet är som Franz nämner något kort. Men jag gillar slutet. Det sätter upp säsong 2 väldigt bra att avsnittet slutar med att Joel ljuger Ellie rakt upp i ansiktet och det ger en riktig obehagskänsla.
Generellt är det här slutet riktigt jäkla bra. Det är så lätt i TV-serier/filmer att skriva ett slut där Ellie opereras felfritt (och överlever) och allting i hela vida världen blir bättre efter att man får ut ett vaccin. Det är svårare att skriva hur en mycket omtyckt huvudkaraktär gör något morally repulsive i slutet av serien, efter vi lärt känna och älska honom.
Jag gissar på att den här scenen kommer dela tittarna i två läger - de som tyckte Joel gjorde rätt och de som tyckte Joel gjorde fel. Men serieskaparna tvekar inte, liksom spelet, att skuldbelägga Joel för handlingarna. Han dödar mänsklighetens enda hopp av själviska själ - men samtidigt är det lätt att förstå varför. Efter 20 år har han tillsist fått tillbaka en gnista i sitt liv som gör honom till en människa och han tänker inte ge upp.
Avsnittet är som Franz nämner något kort. Men jag gillar slutet. Det sätter upp säsong 2 väldigt bra att avsnittet slutar med att Joel ljuger Ellie rakt upp i ansiktet och det ger en riktig obehagskänsla.
Generellt är det här slutet riktigt jäkla bra. Det är så lätt i TV-serier/filmer att skriva ett slut där Ellie opereras felfritt (och överlever) och allting i hela vida världen blir bättre efter att man får ut ett vaccin. Det är svårare att skriva hur en mycket omtyckt huvudkaraktär gör något morally repulsive i slutet av serien, efter vi lärt känna och älska honom.
afUttermark
Swashbuckler
- Joined
- 17 Oct 2011
- Messages
- 2,016
Jag har sett väldigt få tv-serier som slutar lyckligt.
Deodanders
Syntaldicus Nomenclatus
- Joined
- 24 Nov 2005
- Messages
- 637
Jag gillade slutet, och hela serien, och mycket mer än jag trodde. Bland det bästa har även varit att se den med min dotter (och rätt kul att läsa vad ni skriver här också). Jag har inte spelat spelet och serien lyckades överraska mig flera gånger.
Jag skulle nog också ha dödat alla, men vill hoppas och tro att jag inte hade ljugit om det.
Vad skulle Ellie gjort om han sa sanningen?
Jag skulle nog också ha dödat alla, men vill hoppas och tro att jag inte hade ljugit om det.
Vad skulle Ellie gjort om han sa sanningen?
Jag sa supertufft till min man "Klart jag inte skulle dödat alla! Det handlar ju om mänsklighetens överlevnad!"
Så tittade han på mig, och frågade "Om det gällde [din gulliga brorsdotters namn] då?"
"Jag dödar allihopa."
Förlåt, min hjärna kortslöt sig. TV-spel skulle jag säga. Handlingen är ju rakt dragen ur ett tv-spel. Det är väldigt lätt att göra så med tv-spelsslut. Du har helt rätt i att tv-serier med "mognare" tema (brott, politik, etc.) sällan har rakt genom lyckliga slut.
Minimoni
Homelander
Exakt det här! Skulle inte låta någon skada mina barn, Inte ens om det gällde mänskligheten överlevnad. Sen tycker jag att man måste inse att det aldrig fanns en garanti att de i TLoU skulle lyckas skapa ett vaccin eller ett botemedel. Och om de skulle lyckas, ja då har vi en fraktion som sitter på all makt. Detta om de mot förmodan lyckas distribuera vaccinet/botemedlet i ett trasigt postapokalyptiskt samhälle!? Folk klarar inte ens av att resa från punkt A till B utan att de flesta avlider eller blir mögelmönniskor, att då tro att en fraktions kontroll över läkemedlet mot mögelmönniskorna skulle rädda mänskligheten är naivt.
Jag hade mördat varenda jävel som hade som avsikt att använda någon av mina barns hjärnor som ingrediens i ett botemedel som kanske inte ens fungerar samt om det fungerar skulle ge en fraktion all makt. Fireflys är inte goda, de är bara av det vi sett kanske lite mindre hemska än FEDRA.
Jamestown verkar ju fungera rätt så bra iallafall (lösningen är varken FEDRA eller Fireflies, med andra ord). Sen är väl Fireflies rent ideologiskt iallafall skönare än FEDRA. Fireflies mål är väl att återställa de amerikanska lagarna, inkluderat demokrati, pressfrihet, självständiga domstolar, etc) medan FEDRA rent ideologiskt är närmast en militärdiktatur, utan större intresse för övriga politiska frågor än stabilitet/säkerhet.
Med det sagt tycker jag inte att Fireflies mål är orimliga: om en person dör och vi har en relativt god chans att skapa ett vaccin så är det givet att en rationell person skulle ta den. Även om distrubutionen av vaccinet är opraktiskt/svårt, så är det mycket bättre än att inte ha det.
Minimoni
Homelander
Att spränga civila och agera som terrorister är inte ”skönt”. FEDRA är hemska fascister men inget av alternativen vi sett i spelen eller i serien(med undantag för Jackson City som styrs på helt andra grunder)där Fireflies lyckats ta makten, verkar speciellt demokratiskt. Seattle i Part 2(Som inte styrs direkt av Fireflies men definitivt av deras ideologiska efterträgare) är riktiga jävla rövhål som för religionskrig mot en grupp av människor som har förkastat modern teknologi etc. Den gruppen som har förkastat modern teknologi är förövrigt rövhål de med, men Seattle gruppen som i stort består av massa före detta Fireflies vill aktivt utföra folkmord på vuxna, män, kvinnor, barn och allt som identifierar sig som medlemmar i den grupp de ser som avvikande.
Sen vet jag inte om Fireflies ens har en ”relativt” bra chans att skapa ett vaccin/botemedel. I spelet så kan man lyssna på inspelningar och läsa upphittade texter där det står att Ellie är den 12:e personen man utför ”rycka ur hjärnan” experimentet på och fram till dess hade det ju inte fungerat speciellt väl. Nu är serien och spelen inte samma sak, men att tro att Fireflies med sin högst begränsade utrustning skulle ha väldigt stor chans att utveckla ett läkemedel genom att mörda barn tror jag är ett stort och naivt misstag. Som förälder sympatiserar jag med Joel, men även om jag inte hade varit en förälder så skulle jag inte tycka att Fireflies gjorde rätt förrän de faktiskt frågat Ellie och berättat för henne om exakt vilka chanser de faktiskt är att de kan skapa ett vaccin/botemedel.
Att de snabbt drogar Ellie och sen slänger ut Joel med hot om att mörda honom tyder på att Fireflies faktiskt inte ens själva är speciellt säkra på att de kommer lyckas skapa någon sorts läkemedel mot möglet.
Ideologi är annorlunda än metod för att uppnå målet, därav mitt mycket noggrana ordval. Jag kan tex. tycka att ideologin att upprätta ett enat, republikanskt och demokratiskt irland är skönt, men att bomba protestantiska kyrkor inte är det.
Ideologiskt är inte fireflies grundpremisser särskilt annorlunda (till en början iallafall) än vilken genomsnittslig amerikan som helst före samhället kollapsade. Vi kan ju leka med tanken att USA på något vis blev en militärdiktatur i övermorgon - hur många tror du hade fört väpnad kamp för att återställa demokratin, även om det innebar att civila, oskyldiga offer stryker med?
Sen är det nästan garanterat att alla väpnade kamper kräver militarisering och bland de som är villiga att mörda för att uppnå sina mål, oavsett hur nobla deras intentioner må vara, så finns det också de som blir paranoida och våldsamma. Min tolkning är att det är hela grejen med avsnittet i Kansas, iallafall. Att fireflies ska representera en extremistisk rörelse som går "overboard".
Men ja, för att understryka igen här. Terrorattent är inte skönt.
Ideologin återställa demokrati är dock skönare än låt oss behålla militärdiktaturen.
Tyckte det var en intressant skillnad i Fireflies och Joel, faktiskt (eller snarare, Marlene och Joel). Marlene ger Joel sina värdesaker och skickar ut honom i zonen - låt honom gå. Joel blir dödad om han försöker göra motstånd - Joels fiender blir mördade även om de ger sig.
Tycker det är synd att de inte hade med scenen där Marlene talar med läkaren och verkligen måste övertalas för att gå med på det. Dock tycker jag att skådespelet är strongt nog för att vi ska fatta att Marlene inte gillar den här lösningen alls, men ser det som ett nödvändigt ont.
Franz
Nin geed gali jirey geed loo ma galo
- Joined
- 4 Dec 2010
- Messages
- 6,908
Jag hade tänkt att vänta med att skriva detta tills jag knåpat ihop en allmän reflektion av första säsongen. Men nu när diskussionen går varm vill jag naturligtvis vara med 
Och jag vill understryka att detta är min högst personliga tolkning av historien. Den är inte ”objektivt rätt” och folk som gör en annan tolkning än mig har inte fel eller är dåliga människor.
Min tolkning av historien och dess tematik är att Joel är ett monster. Han mördar kallblodigt åskilliga människor han inte ens behöver och han ljuger för Ellie när hon kräver att få veta sanningen.
Och detta är en av de sakerna som jag tycker gör historien så otroligt intressant! Att Joel blir en värre människa genom att knyta av till Ellie. Det hade ju varit enkelt att berätta en historia om en person som förlorar sin dotter och då blir en kallblodig mördare, och som sen som knyter av till en flicka som blir som hans dotter och därmed lär sig skona andra. Här är det tvärtom och det är obehagligt på ett bra sätt! Det känns som att till och med Joel försöker skapa den klassiska historien om att bli en föräldrafigur på nytt genom att berätta om sin dotter för Ellie på slutet och jämföra dem, och det blir närmast obehagligt.
Och samtidigt som man presenterar detta obehagliga monster så gör man honom samtidigt såpass relaterar att alla vi sitter och tänker typ samma sak: Hade inte vi agerat på samma sätt i hans ställe? Det är verkligen genialiskt! Det vore så lätt att gestalta ondskan som något omänskligt, något som någon annan kanske kan anamma men inte jag för jag är så snäll och fin. Här visar historien istället på ett väldigt smart sätt hur vi alla är kapabla till ondska.
Som sagt detta är bara min personliga tolkning, men jag tycker den bäddar för en fantastisk historia!
Och jag vill understryka att detta är min högst personliga tolkning av historien. Den är inte ”objektivt rätt” och folk som gör en annan tolkning än mig har inte fel eller är dåliga människor.
Min tolkning av historien och dess tematik är att Joel är ett monster. Han mördar kallblodigt åskilliga människor han inte ens behöver och han ljuger för Ellie när hon kräver att få veta sanningen.
Och detta är en av de sakerna som jag tycker gör historien så otroligt intressant! Att Joel blir en värre människa genom att knyta av till Ellie. Det hade ju varit enkelt att berätta en historia om en person som förlorar sin dotter och då blir en kallblodig mördare, och som sen som knyter av till en flicka som blir som hans dotter och därmed lär sig skona andra. Här är det tvärtom och det är obehagligt på ett bra sätt! Det känns som att till och med Joel försöker skapa den klassiska historien om att bli en föräldrafigur på nytt genom att berätta om sin dotter för Ellie på slutet och jämföra dem, och det blir närmast obehagligt.
Och samtidigt som man presenterar detta obehagliga monster så gör man honom samtidigt såpass relaterar att alla vi sitter och tänker typ samma sak: Hade inte vi agerat på samma sätt i hans ställe? Det är verkligen genialiskt! Det vore så lätt att gestalta ondskan som något omänskligt, något som någon annan kanske kan anamma men inte jag för jag är så snäll och fin. Här visar historien istället på ett väldigt smart sätt hur vi alla är kapabla till ondska.
Som sagt detta är bara min personliga tolkning, men jag tycker den bäddar för en fantastisk historia!