Nekromanti Lukas läser: Helvetesfortet

[Robert Jonsson]

Re: Äventyr till SRR

Nu har ju i och för sig Bobby redan svarat på det här, men har du alltså aldrig läst den klassiska Synnibarrecensionen på RPG.net? Eller den av FATAL? Eller Mark Twains sågningar av James Fenimore Cooper?

Nog för att Sinkadusmåndagarna är kul, alltså, men du ger Dilandau vida för mycket credit om du tror att han hittat på den här stilen.

Nej, men som jag sa så trodde jag aldrig heller att han hittat på det. Jag var otydlig. (Edit: Jag har för övrigt aldrig sagt att Piruett var grundaren av den här sortens kritik.)

Och nej, jag har inte läst någon av dem. Jag har inget behov av det heller. Det är inte spel som berör mig på något sätt. Och jag kan inte säga att jag är särskilt intresserad av att söka upp dem. De är helt enkelt irrelevanta och inriktade på en helt annan marknad. Ge mig gärna svenska förlagor istället, de är mer relevanta.

Sedan tycker jag inte det är okej att vara elak bara för någon annan är mer elak heller. Jag menar, drar man det till sin extremast och mest pajasaktiga spets kan man ju då säga att det är okej att göra diverse otrevlig- och olagligheter bara för det finns folk som gjort värre saker.

 

[Sodivra]

Re: Äventyr till SRR

Sedan tycker jag inte det är okej att vara elak bara för någon annan är mer elak heller. Jag menar, drar man det till sin extremast och mest pajasaktiga spets kan man ju då säga att det är okej att göra diverse otrevlig- och olagligheter bara för det finns folk som gjort värre saker.

For what it's worth, när det finns en hel stil byggd kring arga recensenter som sågar gamla tvspel/filmer/rollspel, och är man van vid den och gillar den, som jag, så tar man det med sig till Lukas tråd.

Det är alltså inget personligt från Lukas sida, utan istället så följer han konventionerna i en over-the-top rå humorgenré.

Allt handlar ju om våra kulturella normer och förväntningar, eller hur? Vad som är okej att säga och hur allvarligt man ska ta det beror på om man är i fikarummet på jobbet, på begravning, eller i sängen.

Sedan finns det ju en annan viktig poäng i kritiken mot arga recensioner: Visst är det okej att säga vissa saker i vissa sammanhang, men man kan ju diskutera om kulturen i till exempel fikarummet är konstruktiv och bra eller destruktiv och dålig. Det är helt klart en diskussion man ska ta på allvar, men ifall arg recensent-kulturen är bra eller dålig för oss tänker jag inte uttala mig om.

 

[Svarte Faraonen]

Så når vi då äntligen Helvetesfortet. Mängden poänglöst material äventyret får nu ett nytt tillägg: en slumptabell för korridorer och gångar! Varför? Rollpersonerna är ju oförmögna att göra något annat än vad Johan redan har sagt att de ska göra, så varför? Jo, Johan har tänkt genom det här: spelledaren kan slå på tabellerna för att se hur rollpersonerna lotsas runt i fortet av sina fångvaktare. Han har på fullaste allvar tänkt sig att spelledaren ska sitta med sin T100 och sin tabell och förklara för spelarna hur de obönhörligen puttas fram. I all sin idioti är det nästan poetiskt, som en symbol för den här sortens äventyrskonstruktion. Ett korn av självinsikt, kanske? Så fan heller.

Därefter möter man skurken Achatoth, som på cirka fem minuters speltid är tänkt att etableras som en ärkefiende till spelarna innan man fimpar honom med demonspiran, tillkallar pegasen (varför gjorde man inte det när man skulle över muren?) och flyr bort, bort från Helvetsfortet, bort från Johans taffliga konstruktion, och mot...

...mot...

...Melindors Återkomst! AAAGH!

Jadå! Jag kommer rådbråka mig själv ytterligare genom att ta mig igenom Melindors Återkomst! På grund av vad vi kan kalla formmässiga begränsningar här kommer jag dock inte ta det på forumet, utan ge mig in i bloggandets skrämmande värld. Stay tuned for that!

 

[Robert Jonsson]

Re: Äventyr till SRR

Allt handlar ju om våra kulturella normer och förväntningar, eller hur? Vad som är okej att säga och hur allvarligt man ska ta det beror på om man är i fikarummet på jobbet, på begravning, eller i sängen.

Absolut!

Som Dante skriver i Regelförtydligande-tråden - jag är inte emot innehållet alls, men sättet det sägs på tycker jag inte om. Jag har inte hela arga recensenten-stuket invant i mig och jag är inte förtjust i den formen, medan andra gillar sådant. Det här helt olika normer. Men jag tycker som Dante också att det är viktigare att försöka förmedla en positiv attityd, än att basha saker på ett sätt som JAG upplever burdust - särskilt när man drar med sig andra i samma tankar som inte ens läst äventyret. Att börja basha saker som man inte själv läst är något som jag tycker väldigt illa om vilket troligen var ett skäl till att jag reagerade.

 

[Svarte Faraonen]

Okej, jag har nu publicerat första delen av min läsning av Melindors Återkomst här. Jag varnar er: jag tar ut svängarna mer där än jag gör här. Å andra sidan tycker jag att jag för en gångs skull har en väldigt god anledning.

 

[Ymir]

Två år efter Melindors Återkomst skulle Johan komma att skriva Alver, som mer eller mindre var sextifyra jävla sidor av alvrunk, men redan nu hade han svårt att tämja sina tendenser. Jag menar, seriöst, den där boken hade alviskt papper som gjorde att allt man skrev på det blev mycket bättre än om man skrivit på vanlig, ovärdigt människopapper.

Uhm...var inte det lite av poängen och det awesome med Chronopias alver redan i Bill Kings version? De var übermänskliga übermensch som levde oändligt mycket längre än människor, var oändligt mycket rikare och oändligt mycket bättre. De var kapitalisterna i Neotech, liksom, genmoddade för perfektion. Och dekadenta till den grad att de var always chaotic evil.

Och just den biten tyckte jag Johan Sjöberg förvaltade rätt väl i Chronopias alvmodul.

Sedan var Dvärgmodulen helt okej, också, de koolaste dvärgarna jag sett i något fantasyspel någonsin, vilket säger både väldigt mycket och väldigt lite samtidigt. Agenterna var totalt awesome.

Så det här att Johan Sjöberg totalförstörde Chronopia vill jag inte skriva under på. De flesta av hans moduler var inget vidare jämfört med Bill Kings originaltext, men Dvärgboken var nästan...bra, och Alvboken hade sina moments. Boken om den här demonstadsdelen var också helt okej. Och goblinernas inavelstabell i Svartblodsboken var hilarious.

- Ymir, tycker

 

[Svarte Faraonen]

Uhm...var inte det lite av poängen och det awesome med Chronopias alver redan i Bill Kings version? De var übermänskliga übermensch som levde oändligt mycket längre än människor, var oändligt mycket rikare och oändligt mycket bättre. Det intrycket fick jag iaf. De var kapitalisterna i Neotech, liksom, genmoddade för perfektion. Och always chaotic evil.

Jag talar om Alver till DoD '91, inte Alver i Chronopia. Alver var sån, fast alverna var moraliskt överlägsna också.

 

[solvebring]

Re: Äventyr till SRR

Det håller jag inte alls med om. Visst fanns det mycket annat skräp också, som förtjänar att dissas på samma sätt som Nidländska reningen, men det fanns bra grejer. Dessutom förstörde Johan Sjöberg Chronopia med sina värdelösa tilläggsböcker så han förtjänar allt ovett han kan få. Argumentet "han var 17, han kunde inte bättre" faller ju också eftersom Äventyrsspel ju borde låtit bli att publicera skiten.

Det sagt så tycker jag Bobby dessutom definitivt håller sig på rätt sida gränsen, men det var väl inte så oväntat.

Jag kan inte annat än att hålla med. Visst, det kanske är lite hett ibland, men om inte annat är denna "grillning" bland de bästa trådarna på senaste, just för den fullt ärliga kritiken. Gruppmobbing?
Nej, snarare att en grupp når en gemensam åsikt och därmed är frispråkiga utifrån den åsikten.
... och innehållet är i sig en rättfram sanning som man inte kan bortse ifrån. Jag vill också säga emot att det kom mycket annat liknande skräp till DoD på den tiden, för detta är "SKRÄP" med Caps Lock, och är nog faktiskt bland det sämsta jag hört talas om.

 

[solvebring]

Re: Äventyr till SRR

Javisst. Man kan se det som hårda ord, men för det mesta är det ren satirhumor och förbaskat underhållande. Kort och gott tycker jag Bobby skriver riktigt bra i den mån att han lockar till mera läsning, och man kan inte bortse från den ärlighet som gör allt det värdelösa till ett klart faktum.

Inte van vid sådan satir och humor säger du.
Nå, kolla in The Guy With The Glasses. Gå in på "VIDEOS", "The Guy With The Glasses" och sedan "Nostalgia Critic" på hans sida, och låt skrattet flöda. Det här är "arg recensent" på en lagom, kvalitativ nivå. Inte alls upprörande, bara ren och klar ärlighet och i största mån sanningen.

 

[Necross]

Coolt att orka raljera över en 17-årings äventyrsskrivande.

 

[Eksem]

Jag håller med! Det är typ det bästa på forumet på aslänge, och jag hoppas vi får se fler sådana här. Av och till tummades det lite på kvalitätskontrollen på Ä-spel, och det blir ju tydligen storartat skoj av det, så ge mig mer!

Föga överraskande är jag även ett stort fan av Nostalgia Critic och AVGN.

 

[Rickard]

Coolt att orka raljera över en 17-årings äventyrsskrivande.

Ja, jag håller med. Att ge sig i kast med att såga ett äventyr som är erkänt dåligt är som att sparka på en liggande. Hade hellre sett en sågning av Svavelvinter eller en tråd om att förbättra Den nidländska reningen.

/Han som tror att ingen visserligen skulle vara intresserad av den senare

 

[Gurgeh]

Erkännande

Att ge sig i kast med att såga ett äventyr som är erkänt dåligt är som att sparka på en liggande.

Är det verkligen så erkänt att det är dåligt? Jag har hört flera (eller i alla fall två) personer hävda att de haft väldigt kul när de spelat den nidländska reningen, och det antar jag betyder att de tycker att äventyren är helt okej.

/tobias

 

[Arfert]

Ja det var ju sånt här som fick mig att skriva Saga, jag ville ha ett "seriöst fantasyrollspel" på svenska marknaden... och bara det var ju fömätet och stöddigt av mig i överkant. Vi kanske kan garva åt liknade Saga-trådar om några år..

 

[Arfert]

Re: Erkännande

samma här, har också hört folk vara lyriska över Den Nidländska reningen... av nån anledning.

 

[Andy]

Jag önskar att du gör samma recension av hela Undergångens Arvtagar-trilogi.

Jag upplever de äventyren som både fantastiska men extremt rälsade och "vad spelarna än gör så påverkar det inte historien".

 

[Dimfrost]

Uhm...var inte det lite av poängen och det awesome med Chronopias alver redan i Bill Kings version? De var übermänskliga übermensch som levde oändligt mycket längre än människor, var oändligt mycket rikare och oändligt mycket bättre. De var kapitalisterna i Neotech, liksom, genmoddade för perfektion. Och dekadenta till den grad att de var always chaotic evil.

Och just den biten tyckte jag Johan Sjöberg förvaltade rätt väl i Chronopias alvmodul.

Sedan var Dvärgmodulen helt okej, också, de koolaste dvärgarna jag sett i något fantasyspel någonsin, vilket säger både väldigt mycket och väldigt lite samtidigt. Agenterna var totalt awesome.

Så det här att Johan Sjöberg totalförstörde Chronopia vill jag inte skriva under på. De flesta av hans moduler var inget vidare jämfört med Bill Kings originaltext, men Dvärgboken var nästan...bra, och Alvboken hade sina moments. Boken om den här demonstadsdelen var också helt okej. Och goblinernas inavelstabell i Svartblodsboken var hilarious.

Hmm, nu var det väl jag som drog in Chronopia här så jag får förklara mig en smula. De stora problemen med tilläggsmodulerna till Chronopia var den extrema häftighetsinflationen (se yrkena och deras yrkesförmågor, till exemapel) samt att man skippade det som verkligen var häftigt, som drakoniter, lufthamnen, librumager och hela den biten. Okej, det är inte riktigt sant, men Chronopia kunde ha utvecklats oerhört mycket bättre.

 

[Robert Jonsson]

Är det verkligen så erkänt att det är dåligt? Jag har hört flera (eller i alla fall två) personer hävda att de haft väldigt kul när de spelat den nidländska reningen, och det antar jag betyder att de tycker att äventyren är helt okej.

Det finns som jag sa två kategorier: de som har mycket goda minnen av det och de som tycker det är skräp.

 

[Gurgeh]

Det finns som jag sa två kategorier: de som har mycket goda minnen av det och de som tycker det är skräp.

Det ena utesluter ju förstås inte det andra. Det är därför jag hävdar att man inte ska spela rollspelsäventyr när man recenserar dem.

/tobias

 

[Sodivra]

Re: Äventyr till SRR

Inte van vid sådan satir och humor säger du.
Nå, kolla in The Guy With The Glasses. Gå in på "VIDEOS", "The Guy With The Glasses" och sedan "Nostalgia Critic" på hans sida, och låt skrattet flöda. Det här är "arg recensent" på en lagom, kvalitativ nivå. Inte alls upprörande, bara ren och klar ärlighet och i största mån sanningen.

Dude!

Och nej, jag har inte läst någon av dem. Jag har inget behov av det heller. Det är inte spel som berör mig på något sätt. Och jag kan inte säga att jag är särskilt intresserad av att söka upp dem. De är helt enkelt irrelevanta och inriktade på en helt annan marknad. Ge mig gärna svenska förlagor istället, de är mer relevanta.