Lukas läser nWoD/CoD

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,681
Coeteries är mekaniskt viktiga i Requiem, mer så än i Masquerade, eftersom vad en enskild vampyr kan göra är så mycket smalare. Det är aktivt svårt att lägga vantarna på så mycket discipliner och färdigheter som du behöver för att klara dig natt till natt som neonat. Men gruppen löser det! Med tre eller fyra vampyrer kan man täcka alla områden man måste täcka för att inte gå under och sluta som vampyrerna i typ Lost Boys.
 

Lukas

Mannen i Gult
Joined
25 Jan 2010
Messages
3,727
Location
Huddinge
Bok 3: blir World of Darkness: Ghost Stories



Datum: 15 november 2004



Förväntningarna: Jag förväntar mig en fördjupning av spökreglerna vi såg i slutet av Mortalboken. Ska bli kul.


Jag hade fel, det här var en oerhörd tråkigbok att läsa. Jag ska vara ärlig jag tycker inte det är kul att läsa äventyr jag inte planerar att spelleda, och jag tycker spöken är den minst spännande delen av övernaturlighet. Så den här boken som var fem äventyr om spöken var besvärlig att ta sig igenom, det blev inte bättre av att massa privata saker i mitt liv gjort att jag hade väldigt begränsat med tid att läsa.
hur som helst kan jag äntligen gå vidare mot ljuset i tunnel.
Det är inlägget kommer vara hyffsat spoilerfritt, jag kommer inte delge mer information än jag hade varit okej att mina spelare hade vetat innan vi spelade det här.
men är du jättekänslig är det kanske bäst att skippa det här inlägget.

Den här boken har fem äventyr av lite blandade kvalité, de är alla skrivna ganska löst utformade så att spelledaren ska kunna anpassa dem efter sin grupp och sin kampanj. På sätt och vis är det ju bra men samtligt lider flera av dem av att öppenheten lämnar så pass mycket öppet att spelledaren behöver göra rätt mycket jobb själv för att faktiskt kunna köra äventyren.
Det var några gånger jag blev rent irriterad på boken när de vägrade ta ställning till, där huvud NPCer motivation ibland lämnades öppen. Jag hade föredragit om de kanske bara varit fyra äventyr, och att de var lite mer utstakade och mer skrivna för att kunna användas direkt.

Äventyr 1 ”Dust to Dust”:
Det här äventyret borde inte vara det första i boken. Det här borde vara femte. Det här äventyret handlar om händelser i en övergiven gruvstad i amerikanska öknen.
Egentligen är det nog min favorit av äventyren men eftersom äventyret så mycket bygger på att spelarna ska ha en stark uppfattning om hur spöken fungerar i settingen för att twisten ska fungera så förstår jag inte varför det här är första äventyret.
Det blir heller inte bättre att det här är ett av de öppnare äventyren i boken där spelledaren har jättemycket jobb att göra. Nej det här känns som ett äventyr som kommer skrämma iväg nya spelledare om det är det första de läser.

Äventyr 2 ” The Terrifying Tale of James Magnus”:

Här har vi samlingens obligatoriska spökhushistoria. Det var fine. Inget revolutionerande men inte dåligt.
Jag hade personligen önskat att det var lite mer fantasyväckande och inte bara kändes som saker jag sett förr.
Men som ett nybörjarscenario så fungerar det nog utmärkt.



Äventyr 3 ”No way out”:
Här får vi detektivarbete också. Det här äventyret är specifikt skrivet för att vara en ingång till en kampanj. Det märks på hur mundant allt börjar och hur icke-dödligt klimaxet är.
När jag nu satte mig för att skriva det här slog det mig hur lite jag minns av det här äventyret, så jag skummade igenom det igen. Det är verkligen inget som jag reagerar på som speciellt. Jag tror säkert att det här kan fungera som en introduktion till hur man kan göra mer detektiv liknande historier i rollspel men även där finns det många rollspel som gör det bättre, jämför med MCB äventyret i grundboken som börjar med ett Gisslandrama medan det här börjar med småskaligt sabotage. Någon starkare hook hade nog behövs här.


Äventyr 4 ”Root and Branches”:
Det här äventyret är nog det jag känner att jag enklast skulle kunnat lyfta in i en kampanj. Det har sitt fokus i en park, så länge ens kampanj är i en stad med minst en park så hade det gått att förlägga det där.
Man skulle lätt kunna använda det här äventyret som en äventyrsplats där första gången någons spelarkaraktär är i parken av någon anledning kör du första scenen i det här äventyret.
Äventyret i sig är lite lagom mysigt i sin skräck. Det har en väldigt fin kurva där det eskaleras mot ett lagom omfattande slut, och jag kan se hur spelarna blir mer och mer engagerade i något som i början känns så småskaligt.
Bästa äventyret hittills och hade alla äventyr varit som det här hade jag älskat den här boken.


Äventyr 5 ”Holy ghost”
Gängbråk och spöken. Mer actionladdat än tidigare äventyr. Hade mått bra av om det var skrivet ur en mer tydlig ingång. Blir väldigt olika om man spelar gängmedlemmar eller utbölingar, och tycker inte riktig äventyret tar vara på skillnaderna tillräckligt. Hade varit bättre att välja en och utgå ifrån det.
Känns mer som ett bra Oneshot enligt mig än en del av en större kampanj.

Så för att sammanfatta, så tycker jag den här samlingen är helt okej, men med några kavetter. Det går inte att bara plocka upp och spela utan mer förberedelser krävs. Det går lite i klang med hur mycket jag tycker det känns som de här äventyren är skriva med idén att visa upp spelets alla aspekter till nya spelare.
Inget var förolämpande dåligt, men om jag någon gång spelar en Mortalkampanj i CoD är det bara ett av de är äventyren jag tror jag kommer göra något med. Men hittills fortsätter jag ha känslan att Skribenterna var väldigt otaggade på en mortal kampanj, även om jag själv hade tyckt idén var cool.


Nästa bok blir ” Vampire: The Requiem: Coteries” som släpptes samma dag som den här.

Jag förväntar mig en mycket mer spännande bok nu när jag får återvända till vampyrerna, och extra roligt ska det bli att återkomma till en aspekt jag inte riktigt förstod poängen med i grundboken. Jag har faktiskt ingen aning om det är regler eller fluff jag har att förvänta mig, men jag gissar på fluff om strukturer inom och mellan Coteries.
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,681
Ja! Awesome att se mer från den här tråden! :D

Ghost Stories är… Inte bra.

Ser fram emot nästa bok :)
 

Lukas

Mannen i Gult
Joined
25 Jan 2010
Messages
3,727
Location
Huddinge
Bok 4: blir “Vampire: The Requiem: Coteries”

Datum: 15 november 2004



Förväntningarna: Jag förväntar mig en mycket mer spännande bok nu när jag får återvända till vampyrerna, och extra roligt ska det bli att återkomma till en aspekt jag inte riktigt förstod poängen med i grundboken. Jag har faktiskt ingen aning om det är regler eller fluff jag har att förvänta mig, men jag gissar på fluff om strukturer inom och mellan Coteries.



Den Boken är nästan 100% fluff, den är indelad i kapitel där varje covenant får ett eget kapitel där de går igenom hur Coteries ser ut och hur de fungerar inom covenantet. Ett kapitel är också tillägnat metropoliska Coteries som är Coteries med medlemmar ifrån flera olika covenant.
Vad jag vill ha ut av en sådan här bok är att den ska fördjupa världen på ett sett som gör den intressantare.
Det tycker jag verkligen den här boken gör. Jag har gått ifrån att inte förstå Coteries till att verkligen gilla konceptet. Jag har även fått ett mycket större intresse av alla olika covenant. Där de alla känns mer intressanta än första intrycket var. Men det går längre än så, jag känner att jag fått en mycket bättre bild av vad det är tänkt att man ska göra ett vanligt spelmöte i spelet. Den här boken har tagit Spelet ifrån något kul att läsa till något jag faktiskt kan tänka mig spelleda någon dag.

jag 100% rekommenderar den här boken till folk som är nya till spelet, då den iallafall för mig gjorde väldigt mycket för att hjälpa mig förstå spelet.

Med allt det sagt så tycker jag inte boken är perfekt utan jag har flera problem med den. Mitt största problem är att första kapitlet som handlar om Metropoliska Coteries är det sämsta i boken. Det är olyckligt på flera vis, dels för det är första kapitlet och det är aldrig bra att öppna på något sämre. Men också för det är nog det kapitlet som jag kände störst behov av att det skulle vara bra. Spelet har rätt när de skriver att en spelgrupp förmodligen kommer vara intresserad av olika saker och det kan vara intressant att låta dem komma ifrån olika bakgrunder, Men allt i spelet verkar peka åt att spelet kanske fungerar bäst om alla spelare tillhör samma covenant. Jag hade hoppats att den här boken skulle öppna upp krosskampanjer på samma vis som boken öppnar upp de olika covenanten, men jag upplever verkligen inte att den gör det. Så om jag idag nu skulle vara spelledare i en kampanj så hade jag nog låtit alla spelare vara ifrån samma covenant.

Mitt andra problem är bokens envisa inställning att inte hålla en likande struktur mellan kapitlen. Jag får lite känslan av att varje kapitel var skrivet av olika personer. För även om de nästan går igenom samma saker så gör de det i olika ordningar och med egna rubriker, det leder också till att lite olika fokus hamnar på olika saker, The oro dracul har till exempel en tydlig uppdelning på hur deras Coteries ser olika ut beroende på vilket covenant som är styrande, medans charthian movement till exempel istället gör en tydlig uppdelning mellan hur äldre vampyrers Coteries ser ut i rörelsen tillskillnad ifrån yngre.
På sätt och vis är det charmigt att varje kapitel får vara sitt eget och vara stämningsfullt, men jag hade nog uppskattat att det var mer likande strukturer så det var lättare att jämföra likheter och skillnader mellan dem. Liksom jag hade haft mer nytta av förstå charthians ålders struktur om jag hade lunnat direkt jämföra den med alla andra covenant åldersstruktur och inte bara med de få där de faktiskt väljer att skriva om just dem.
Min tredje kritik är att boken har exakt två nya regler, vilket är ett udda nummer. Det borde vara fler eller inga alls.
De två nya reglerna är hur man gör Oro draculs coils of dragon svårare att lära sig så man kan misslyckas och några nya ritualer till Circle of the crone, och i borda fallen undrar jag om det här verkligen var rätt bok att posta dem i.
Tror de hade gjort sig bättre i en bok med mer regler eller åtminstone i böcker som handlar mer om de sakerna, Borda känns väldigt malplacerade här och gör att jag tror de lätt blir bortglömda, när folk ska slå upp regler. Jag kan se det framför mig en spelare som säger ”men jag var säker på att det någonstans fanns en ritual om att odla blodblommor ur människors döda kroppar, jag kan bara inte hitta den”.





Nästa bok blir World of Darkness: Antagonists
Jag är lite orolig att nästa bok kommer vara en massa statsblock på olika varelser i settingen, om så är fallet lär det gå snabbt att skumma igenom den iallafall.
 
Top