Jag funderade lite kring hur man tänker kring vilka civilisationer och arter som finns i ens rollspelsvärld, och hur de fungerar.
Forgotten Realms, t ex, tolkar jag som ganska lik E. Howards Conan-idé där civilisationer uppstår och sedan degenererar i en oundviklig cykel. Det finns gott om icke-mänskliga intelligenta arter, men civilisationer kommer till typ medeltid med magi och där förblir de (eller utplånas). Jag har inte riktig koll på varför civilisationer utplånas i Faerun, dock - bara att ruiner från tidigare stora och avancerade civilisationer är löjligt vanliga. Orsakerna för det i spel tycker jag är uppenbara - ha urgamla hot, teknologi som folk inte förstår, etc - fler äventyrsuppslag helt enkelt.
I Ett Steg Framåt lutar jag just nu åt (det aningen deprimerande) att mänskligheten är (nästan) ensam intelligent art i universum. Att utomjordiska intelligenta arter aldrig var många och att de allra flesta har dött ut eller försvunnit av olika orsaker - krig, teknologi som spann ur kontrol, naturkatastrofer, "tid"*, sublimering** - och att de var sällsynta till att börja med. Mänskligheten är överlevare i ett postapokalyptiskt universum. För min del är nog den största motivationen att jag vill göra intelligent liv till något speciellt - vill inte ha humanoider i masker i överflöd. Och äventyrsuppslag där jag slipper "invanderande alien"-syndrom.
Hur ser ni på sånt här?
(Ursäkta om det här blev lite osammanhängande, är lite sjuk)
*Betänk här att vi har rätt enorma tidsrymder att arbeta med. En intelligens art skulle mycket väl kunnat ha sin gyllene tidsålder under dinosauriernas era, kanske t o m med rymdfart, men aldrig funnit FTL och aldrig forskat i möjligheten. Instängda i ett solsystem så kommer det så småningom komma något som tar kol på dem.
**Culture-böckernas definition här - övergått till icke-fysiskt tillstånd. Tenderar att inte interagera med ett fysiskt universum.
Forgotten Realms, t ex, tolkar jag som ganska lik E. Howards Conan-idé där civilisationer uppstår och sedan degenererar i en oundviklig cykel. Det finns gott om icke-mänskliga intelligenta arter, men civilisationer kommer till typ medeltid med magi och där förblir de (eller utplånas). Jag har inte riktig koll på varför civilisationer utplånas i Faerun, dock - bara att ruiner från tidigare stora och avancerade civilisationer är löjligt vanliga. Orsakerna för det i spel tycker jag är uppenbara - ha urgamla hot, teknologi som folk inte förstår, etc - fler äventyrsuppslag helt enkelt.
I Ett Steg Framåt lutar jag just nu åt (det aningen deprimerande) att mänskligheten är (nästan) ensam intelligent art i universum. Att utomjordiska intelligenta arter aldrig var många och att de allra flesta har dött ut eller försvunnit av olika orsaker - krig, teknologi som spann ur kontrol, naturkatastrofer, "tid"*, sublimering** - och att de var sällsynta till att börja med. Mänskligheten är överlevare i ett postapokalyptiskt universum. För min del är nog den största motivationen att jag vill göra intelligent liv till något speciellt - vill inte ha humanoider i masker i överflöd. Och äventyrsuppslag där jag slipper "invanderande alien"-syndrom.
Hur ser ni på sånt här?
(Ursäkta om det här blev lite osammanhängande, är lite sjuk)
*Betänk här att vi har rätt enorma tidsrymder att arbeta med. En intelligens art skulle mycket väl kunnat ha sin gyllene tidsålder under dinosauriernas era, kanske t o m med rymdfart, men aldrig funnit FTL och aldrig forskat i möjligheten. Instängda i ett solsystem så kommer det så småningom komma något som tar kol på dem.
**Culture-böckernas definition här - övergått till icke-fysiskt tillstånd. Tenderar att inte interagera med ett fysiskt universum.