Nekromanti Mänsklighetens framtid

[vandraren]

Men även om vi åker till stjärnorna så kommer allt förgås till slut. Det är ganska arrogant att tro att mänskligheten kan överleva ens 10 miljoner år till om man tänker på hur evolutionen sett ut hittills. Och hela universum ska ju implodera någon dag antar jag. Så det folk måste lära sig: Det finns ingen mening med livet! (vilket är ganska skönt egentligen, eller hur?)

 

[Wilmer]

Re: Ditt livsverk - hur skulle det se ut? [OT]

Det är bara att forska på! Kanske går det att bygga ett hus starkt nog att motstå universums förpunktning. Om allt expanderar och blir kallt så suger det iofs. Till slut finns nog inte ens nog med materia att skapa en hjärna, så det blir en kamp mot entropin!

 

[krank]

Re: Ditt livsverk - hur skulle det se ut? [OT]

Det är ganska arrogant att tro att mänskligheten kan överleva ens 10 miljoner år till om man tänker på hur evolutionen sett ut hittills.

Nejdå. Vi har evolverat till självmedvetande och samarbete. Så snart vi är ute ur den här obekväma tonårsperioden vi haft de senaste 6000 åren eller så ska det nog gå bättre, ska du se. Då kan vi arbeta oss mot att bli vuxna på riktigt, och sedan nå ännu högre stadier av medvetande. Vid det laget har vi såpass god kontroll över våra över- och undermedvetna att vi kan påverka verkligheten direkt.


Varje man och varje kvinna är en stjärna. Det är bara det, att vi inte vet om det ännu.

 

[Svarte Faraonen]

Re: Ditt livsverk - hur skulle det se ut? [OT]

"Varje man och varje kvinna är en stjärna. Det är bara det, att vi inte vet om det ännu."

Och även stjärnor utplånas av universums värmedöd.

 

[Krille]

It's the end of the world as we know it! [OT]

Men även om vi åker till stjärnorna så kommer allt förgås till slut.

Det är i alla fall bra mycket senare än om allt förgås på grund av miljöförstöring, dinomördare eller pest. Den extra tiden kanske kan ge oss en möjlighet att komma undan även stjärnornas död och universums slut.

I vilket fall som helst, om vi försöker så finns i alla fall en möjlighet till överlevnad. Stannar vi kvar, och gör inte ett jota, så finns inte den möjligheten. Jag kan acceptera att misslyckas efter att ha försökt, men inte efter att inte ens ha ansträngt sig.

 

[Nightowl]

Tänk positivt! [OT]

Och även stjärnor utplånas av universums värmedöd.

Men... solen skiner ju idag! Och jag ska äta bullar!

Erik

 

[krank]

Re: Ditt livsverk - hur skulle det se ut? [OT]

Och även stjärnor utplånas av universums värmedöd.

Det var en metafor, fattaruväl. Är du alls bekant med Crowley, eller läser du bara naturvetenskap?


//Krank, som skulle kunna citera någon om vetenskap och tro, men väljer att inte göra det

 

[vandraren]

We are smaller than we can imagine![OT]

Allt kommer att förgås, vad vi än gör.

Bada i ångesten och kliv ur renad.

Men om man ändå för en teoretisk diskussion om ett annat utfall, så är min fråga: Varför? Varför ska vi "komma undan stjärnornas död och universums slut"?

 

[vandraren]

Re: Ditt livsverk - hur skulle det se ut? [OT]

Självmedvetande och samarbete har funnits länge. Jag ser inte riktigt hur vi ska nå "högre stadier av medvetande". Men du kanske kan utveckla vad det är och hur man skulle kunna nå dit? Påverkar verkligheten gör vi ju hela tiden, eller? Förstod inte riktigt det heller.

Resten var glasklart.

 

[vandraren]

Re: Tänk positivt! [OT]

Right on the spot!

 

[Krille]

Re: We are smaller than we can imagine![OT]

Men om man ändå för en teoretisk diskussion om ett annat utfall, så är min fråga: Varför? Varför ska vi "komma undan stjärnornas död och universums slut"?

Vi vänder på frågan: varför inte? Varför ska man inte försöka komma undan? Svaret på den är typ "det är meningslöst att försöka".

Antingen ger man upp och säger att allt är meningslöst, och då blir allt meningslöst, eller så gör man något åt saken. Och eftersom det är fäen så mycket roligare att göra något åt saken än att allt är meningslöst så föredrar jag att göra något åt saken.

Eller vad var det Lord Tennyson sade?

"Jag anser det vara sant, vadhelst det drabbar;
Jag känner det, när jag sörjer mest;
Det är bättre att ha älskat och förlorat än att aldrig ha älskat alls."

Samma sensmoral, egentligen.

 

[krank]

Re: We are smaller than we can imagine![OT]

Men om man ändå för en teoretisk diskussion om ett annat utfall, så är min fråga: Varför? Varför ska vi "komma undan stjärnornas död och universums slut"?

Varför tillåta stjärnornas död och universums slut? När vi når vår fulla potential kan vi göra vad vi vill.

I och för sig, vid det laget kanske vi inte bryr oss så mycket om de lägre planen längre.

 

[krank]

Re: Ditt livsverk - hur skulle det se ut? [OT]

Självmedvetande och samarbete har funnits länge.

Inte i någon nämnvärd utsträckning. Jag menar, de flesta vet inte ens varför de tycker som de tycker, och vi har inte ens fått en enda liten futtig planet att hålla sams ännu.

Jag ser inte riktigt hur vi ska nå "högre stadier av medvetande". Men du kanske kan utveckla vad det är och hur man skulle kunna nå dit?

Meditation, och att ständigt söka förbättra oss själva. I övrigt lär det ske automatiskt, likt annan evolution (även om det här i det närmaste rör sig om memetisk evolution), bara vi ser till att överleva. Och i allt vi gör eftersträva att vara goda och toleranta mot varandra.

Påverkar verkligheten gör vi ju hela tiden, eller?

Inte i den utsträckning vi borde kunna. De flesta av oss har inte ens kontroll över våra drömmar, än mindre världen omkring oss.

 

[ripperdoc]

Re: It's the end of the world as we know it! [OT]

Varför ska mänskligheten överleva så länge? Nej, låt saker ha sin gång, sannolikt innebär det mänsklighetens utrotning förr eller senare. Sedan kan någon annan livsform ta över. För mig kvittar det dock - jag lever inte tills dess

 

[vandraren]

Re: We are smaller than we can imagine![OT]

Antingen ger man upp och säger att allt är meningslöst, och då blir allt meningslöst, eller så gör man något åt saken.

Nej, det är redan meningslöst från början. I ordets sanna bemärkelse: Vad är meningen med att överleva så länge?
Det finns ingen mening. Varför då försöka?

Därför behöver man inte "göra något åt saken".

Att älska kan man göra ändå. Men att kämpa för något så avlägset som att överleva universum, bara därför att vi kan, det är totalt meningslöst.

 

[vandraren]

Re: Ditt livsverk - hur skulle det se ut? [OT]

Meditation, och att ständigt söka förbättra oss själva. I övrigt lär det ske automatiskt, likt annan evolution (även om det här i det närmaste rör sig om memetisk evolution), bara vi ser till att överleva. Och i allt vi gör eftersträva att vara goda och toleranta mot varandra.

Alltså evolution genom meditation och att vara snäll?

Whatwhat?

 

[Dimfrost]

Utbruten deltråd, flyttad från Rollspelsmakande

NT fick inte plats i rubriken.


/Dimfrost

 

[krank]

Re: We are smaller than we can imagine![OT]

Nej, det är redan meningslöst från början. I ordets sanna bemärkelse: Vad är meningen med att överleva så länge?
Det finns ingen mening. Varför då försöka?

"Mening" är ett människoskapat koncept. En funktion av språket och vårt sätt att tänka. Hela grejen med att saker och ting ska ha "mening" är ganska ung.

Min poäng: saker och ting har den mening vi ger det. Med andra ord, om vi bestämmer oss för att något är meningslöst, då är det meningslöst. Ger vi det en mening, är det inte meningslöst.

 

[krank]

Re: Ditt livsverk - hur skulle det se ut? [OT]

Alltså evolution genom meditation och att vara snäll?

Och att samarbeta.

Social evolution, helt enkelt.

 

[magoo]

Men även om vi åker till stjärnorna så kommer allt förgås till slut. Det är ganska arrogant att tro att mänskligheten kan överleva ens 10 miljoner år till om man tänker på hur evolutionen sett ut hittills. Och hela universum ska ju implodera någon dag antar jag. Så det folk måste lära sig: Det finns ingen mening med livet!

Eller kanske det folk måste lära sig är: lev nu. Det finns ingen mening med att gå och vänta på något tråkigt - döden eller universums undergång vilken som nu kommer först.