Man Mountainman
Storsvagåret
Ofta är magikern i rollspel ett slags musiker eller konstnär som "spelar på universums strängar" -- antingen en oerfaren musiker som behärskar en begränsad repertoar av "låtar" (besvärjelser) han övat in utantill; eller en mer skicklig musiker som förmår improvisera och skapa nya saker.
Jag tycker det vore coolt med ett magisystem där magikern blir mer som en jurist. Den "högre verkligheten" föreställs per analogi med en stor byråkrati styrd av invecklade lagar, och magikerns uppgift är att förhandla dessa lagar, sluta avtal med de ockulta makterna, försöka tillskansa sig fördelar, finna kryphål och undvika att bli upptäckt i den händelse han skulle bryta mot reglerna. I värsta fall kan han åka dit för brott mot verkligheten och bli slängd i metafysiskt sinkabirum.
Vad tror ni om det? Hur skulle ett sånt regelsystem kunna se ut?
Jag tycker det vore coolt med ett magisystem där magikern blir mer som en jurist. Den "högre verkligheten" föreställs per analogi med en stor byråkrati styrd av invecklade lagar, och magikerns uppgift är att förhandla dessa lagar, sluta avtal med de ockulta makterna, försöka tillskansa sig fördelar, finna kryphål och undvika att bli upptäckt i den händelse han skulle bryta mot reglerna. I värsta fall kan han åka dit för brott mot verkligheten och bli slängd i metafysiskt sinkabirum.
Vad tror ni om det? Hur skulle ett sånt regelsystem kunna se ut?