Jag läste originalposten för några timmar sedan och tänkte lite kring det då. Några timmar senare har det väl perkolerat fram till nåt.
Först är eskapismdelen. Eskapism är ett slags flyende och här antas det att det är en verklighet man flyr från för att man inte pallar med den. Min anekdotiska erfarenhet är att jag och de jag pratat med inte använder rollspel, filmer, böcker osv för att fly en verklighet vi inte pallar med. För mig tycker jag det bara är coolt med fantasivärldar. Det ger mig glädje på samma sätt som att spela gitarr, köra radiostyrda bilar, lösa ett problem på jobbet och så vidare. Jag och alla jag pratat med är aktiva deltagare i verkligheten och om det är eskapism så är allt kul eskapism och fungerar kanske som nåt som bidrar till att må bra genom att inte behöva fokusera på allvar, ansvar och sånt hela tiden.
Och alla typer av maktfantasier, där vet jag inte i vilken utsträckning och vad som spelar roll. Jag gillar att spela goda, trevliga och karismatiska rollfigurer och även om rollpersonerna kan vara godare, trevligare och mer karismatisk än mig så känner jag inte att det har med makt att göra, mer än om jag ritar en muskulös barbarkille, eller en tjock äldre gumma. Det får mig att känna mig bra att spela nån som är god. Det känns bra att rita nåt som ser ut som det är tänkt. Jag vill ha variation så ibland är nån ond, lat, elak etc och jag tror inte det är för att jag för tillfället har en maktfantasi om nån av de dragen. Om nån har någon egenhet eller önskan, skulle min önskan vara att de gör det de verkligen vill och har kul med/vill testa/ mår bra av. Och det kan vara att jag kan tycka det är fånigt, coolt eller vad som, men jag hoppas att situationen kan lära mig nåt nytt om folk, att folk får känna sig förstådda och får utlopp för det på ett sätt som funkar för dem och inte skadar andra.
Om det finns nåt tillfälle där jag ägnar mig åt mina personliga maktfantasier så är det i mina dagdrömmar. Jag tycker att det är vissas försök att förklara eller förstå vissa företeelser som mer än nåt annat gett upphov till tanken att superhjälteserier, rollspel, fantasyböcker med mera beror på maktfantasier och eskapism, en väldigt grov förenkling.