Ok, så A och B är möjliga för karaktären då Kabalaorden även finns i Asharien. Får ta och läsa på lite! ^_^
Jag har funderat och vet nu hur jag skall ta med den påpekade personlighetsförändring som sker hos en Ataxatropiker! Han skall, helt enkelt, vara nästan komiskt föränderlig, oberäknelig, spontan, improvisativ, övertygbar, osv. Hur låter den idén?
C har av er båda påpekats som orimliga, dels pga dess väldigt höga sällsynthet och dels pga vapnets storlek. Som Regmolar sade kan vapnet förkortas, även om dess effektivitet skulle minskas av det, men det verkade inte som att han uteslöt idén med att en Missla skulle kunna använda en normalstor Petya. Så det är en sådan han använder, jag förklarar varför längre ner.
Och hur jag fick de här idéerna? Jo, mina idéer började som smått då jag köpte Spelarens Bok. Jag hittade ett kapitel om Misslor och då, som den Canon-fanatiker jag är, ville jag genast skapa en missla baserad på de drag som stod beskrivna i boken. Jag har dessutom länge velat skapa en egen Religion/Kult i Mundana, bara för att få göra det. Den viljan att skapa en religion, blandat med min lust för "orimliga" idéer, om man kallar dem för det, fick mig att skapa Vandrarens Väg, en tro som baserar sig på det faktum att ju mer man upplever i livet desto mer har man att vara stolt över när man väl dör.
Min missla är, efter att en kvacksalvare till resande handelsman lyckats få honom att betala dyra pengar för att bli undervisad i denna "filosofi", en stark följare av detta tillsammans med den Missliska tron på Allmodern (Eller vad Misslornas gudinna nu hette). Han lämnade därför sitt trygga bo i norra Asharien och begav sig för att gå med i Kabalaorden, ett magikergille som han hade hört talas om från genomresande personer av olika slag. Därifrån reste han till Ebhron med fartyg eller nått sånt (har inte planerat in alla detaljer fullt ut) för att få ytterligare studier, och har därefter rest i graderna inom gillet.
Han begav sig till slut tillbaka till sitt hem för att besöka sina släktingar och så vidare, och kom utan större problem tillbaka till Asharien. På vägen tillbaka till Misslornas byar i norr mötte han en Alvisk Vapenmästare (slog fram Alv på kontaktlistan och slog sedan fram ett yrke till denne med samma kontaktlista), och efter ytterligare strapatser som jag inte kommer ihåg blev de båda på något sätt vänner och han blev sedan undervisad i Sun'ai Petya (har jag för mig att den hette). Trots att han blev erbjuden att få en mindre verision av vapnet valde han att använda sig av en vanlig Petya. Och varför? För att han tänkte att en vanlig missla med rätt träning "enkelt" skulle kunna lära sig att använda en liten Petya, men att det krävdes mycket mer av en missla för att lära sig använda en vanlig Petya.
Och mitt karaktärskoncept: En Missla som efter att naivt blivit inlurad en filosofi om resor och äventyr begivit sig ut i världen för att lära och uppleva saker som han sedan kan sprida vidare i sin hemby.
Vad anser folket?