DoD Mitt oneshot har växt sig till ett monster

[hedmeister]

Jag förbereder ett oneshot, det mordmysterium jag nämnt i tidigare trådar, till DoD23 att spelleda för mina kollegor. Nu har mitt dokument med anteckningar växt sig till 24 datorskrivna sidor, där 14 sidor utgör beskrivningarna av de rollpersoner jag skapat, med stats, besvärjelser, förmågot samt deras inbördes relationer och stakes i äventyret. Allteftersom fler kollegor blivit intresserade av att spela har jag fått skriva till fler pregens och därmed fler inbördes relationer. Detta är mitt första oneshot med förgenererade rollpersoner, hittills har jag bara använt mig av system med snabb RP-skaparprocess (Honey Heist och Ten Candles).

Själva äventyret har jag utformat enligt Justin Alexanders three clue rule, och jag har valt att inte helt bestämma mig för exakt vad lösningen kommer bli, eftersom jag känner att det riskerar att bli tågspår av det hela. Det finns många misstänkta som nästan alla har lika bra motiv och möjligheter för det mord som kommer ske, så det beror på vilka ledtrådar rollpersonerna hittar och vad de gör av dem.

Nu undrar jag om jag skenat alltför mycket när jag skrivit ut relationerna mellan rollpersonerna. Ungefär såhär mycket text får varje spelare:

Utseende och personlighet:
Du är en humanoid anka, stor som en femårig människa. Din uppgift är att agera promotor åt gycklartruppen, och på grund av din ringa längd måste du dra uppmärksamheten åt dig vartän ni går. Därför är dina i grunden vita fjädrar färgade i rosa och illgrönt, och din klädsel har skrikiga färger som inte sällan skär sig mot fjädrarna, allt för att sticka ut i en folksamling. Din drivkraft är att fylla din skattkista med lödigt guld från såväl herreman som dräng som vill se din gycklartrupps konster. Du gör nästan allt för att komma åt skatterna. Ja förutom att ha någon annan färdighet än just ditt smorda munläder. Du är motorn i gruppen, spindeln i nätet, den som får saker att hända. Ditt motto är: Det föds en kund varje minut, och en lättlurad sate strax efter.

Relation till de andra i gruppen:
Alv, tjuv (trollkarl): En ohederlig typ, alltså precis en sådan man ska hålla sig väl med. När hen lägger guld i kistan frågar du aldrig varifrån det kommer och hen berättar aldrig. Sen hen kom med i gruppen efter händelserna i vättegrottan försöker du alltid sova med ett öga öppet.
Halvling, mentalist (tankeläsare): Hens onaturliga förmåga att alltid verka veta vad någon ska säga, eller alltid ha en förutsägelse på lut när ni kommer till en ny plats, har visserligen visat sig ytterst värdefull när en uppretad folkmassa velat jaga ut er från byn på grund av ogrundade anklagelser om bondfångeri, men hens pliriga blick, som tycks se rakt igenom dig, är något du inte litar på.
Människa, bard (sångare): Tre ord: Diva, diva, diva. Stor i orden, stor på jorden (rent fysiskt). När hen är i rummet tycks allt syre gå åt till hens skallande skratt, hens teatraliska gester och eviga utbrott i sång. Men folk öppnar sina penningpungar när hen öppnar käften, så du tackar och tar emot med leende näbb, och gnisslar tänder i hemlighet.
Vargfolk, lärd: Det är något högeligen misstänkt med personer som går omkring och är trevliga och snälla utan anledning. De giftgula djurögonen tittar på dig med en omänsklig glöd, och hen ler utan att visa tänderna, något som känns ytterst suspekt. Du måste dock erkänna att hens berättelser är något utöver det vanliga!
Dvärg, jägare: Du vet att det är du som lyckats finslipa den råa talang du såg i dvärgen, och nu är du på god väg att göra hen till truppens stjärna! Du ser till att medvetet behandla hen bättre än de andra i gruppen så att de ska göra bättre ifrån sig. Håll hårt i denna dvärg!

Det positiva jag ser med det är att mina spelare, som till största delen är noviser i rollspelande, får tydliga beskrivningar av hur de ska förhålla sig till varandra och inte behöver improvisera en relation till någon. Det negativa som jag ser är kanske att det är för många olika relationer att ta fasta på.

När jag vet hur många som kommer till bordet tänker jag skicka ut rollpersonerna till spelarna, minst en vecka i förväg, så de får möjlighet att läsa in sig och fråga mig om nåt är oklart. Då har jag också möjlighet att plocka bort de rollpersoner som inte kommer vara med, och med dem såklart de relationer som de har till de andra i gruppen.

Har ni erfarenhet av att göra oneshotscenarion med pregens, och hur mycket har ni i såna fall berättat om rollpersonerna och ev inbördes relationer innan?

 

[Man Mountainman]

Min misstanke är att du inte borde ha några relationer eller personlighetsbeskrivningar alls. Hitta ett passande karaktärsporträtt på nätet, bara, och låt spelarna göra som de vill. Det kommer kanske inte bli lika bra som det annars hade blivit, men det är ju mer äkta – mer som rollspel normalt spelas – och dessutom tror jag novisspelare lätt upplever mer prestationsångest om de måste hålla sig till detaljerade instruktioner än om de kan spåna loss kring en fantasieggande illustration.

 

[Man Mountainman]

Vad jag själv gjorde när jag spelledde för mina novis-kollegor var att låta spelarna slumpgenerera fram rollpersoner. Går nästan lika snabbt som att ha pregens, men min teori (ej bekräftad) är att spelarna på det sättet känner lite mer ägandeskap över sin rollperson än om någon annan förberett den.

 

[hedmeister]

Min misstanke är att du inte borde ha några relationer eller personlighetsbeskrivningar alls. Hitta ett passande karaktärsporträtt på nätet, bara, och låt spelarna göra som de vill.

Relationerna har jag med för att skapa friktion i gruppen. Dessutom är deras bakgrundshistorier tätt sammanbundna med centrala SLP:er som på olika sätt är inblandade i mordet, för att de ska ha nån anledning till att ens vilja lösa det (de är en resande grupp gycklare/lekare som blir vittne till ett mord på en furste).

 

[Feuflux]

Min grupp har vid tillfällen uttryckt uppskattning över pregens när vi kört nåt one(three)-shot. Men vill styra själv när vi kör längre scenarion.

Dock så är ju en stor selling point att man pushas gestalta nåt man inte brukar, och det gäller ju inte nån ny som inte har något "brukar" alls.

Så... det här inlägget blev inte så meningsfullt märker jag, men lycka till.

 

[Magnus Seter]

Har ni erfarenhet av att göra oneshotscenarion med pregens, och hur mycket har ni i såna fall berättat om rollpersonerna och ev inbördes relationer innan?

Jag har skrivit en hel del one-shots, men mest för konventsspel och för tusen år sen.

Det var så länge sen att jag inte tänkte alls på sånt som relationer inom gruppen, men om jag skulle göra nått sånt idag skulle jag kanske göra så att man har relation till TVÅ av de andra rollpersonerna, inte till alla. En av relationerna är positiv och en är negativ (t.ex. som i Alien). Då blir det lättare att komma ihåg för spelarna, de behöver inte tänka på hur de ska förhålla sig till alla andra spelare, utan bara till två. Vilket kan vara svårt nog.

 

[God45]

Jag tycker du har för mycket text. Hacka ner det, döda dina darlings. Bränn majoriteten av din text så bara det viktiga är kvar.

Den här biten:

Alv, tjuv (trollkarl): En ohederlig typ, alltså precis en sådan man ska hålla sig väl med. När hen lägger guld i kistan frågar du aldrig varifrån det kommer och hen berättar aldrig. Sen hen kom med i gruppen efter händelserna i vättegrottan försöker du alltid sova med ett öga öppet.

Kan ersättas utan att förlora något med:

Alv, tjuv (trollkarl): En ohederlig typ du inte litar på.

 

[Man Mountainman]

Relationerna har jag med för att skapa friktion i gruppen. Dessutom är deras bakgrundshistorier tätt sammanbundna med centrala SLP:er som på olika sätt är inblandade i mordet, för att de ska ha nån anledning till att ens vilja lösa det (de är en resande grupp gycklare/lekare som blir vittne till ett mord på en furste).

Ja, då är det en annan sak, förstås. Likväl skulle jag om jag var du överväga att reducera så mycket som möjligt, så bara det som är absolut nödvändigt för att äventyret ska funka kvarstår. Detta gör ju också att de saker som faktiskt står kvar kommer framträda tydligare för spelaren.

Med andra ord håller jag med God45.

 

[hedmeister]

Jag tycker du har för mycket text. Hacka ner det, döda dina darlings. Bränn majoriteten av din text så bara det viktiga är kvar.

Den här biten:

Alv, tjuv (trollkarl): En ohederlig typ, alltså precis en sådan man ska hålla sig väl med. När hen lägger guld i kistan frågar du aldrig varifrån det kommer och hen berättar aldrig. Sen hen kom med i gruppen efter händelserna i vättegrottan försöker du alltid sova med ett öga öppet.

Kan ersättas utan att förlora något med:

Alv, tjuv (trollkarl): En ohederlig typ du inte litar på.

Usch vad jobbigt att killa darlings men nu har jag gjort ett försök!

Alv, tjuv (trollkarl): En ohederlig typ som du inte litar på.
Halvling, mentalist (tankeläsare): Har värdefulla magiska kunskaper men hens pliriga blick är något du inte litar på.
Människa, bard (sångare): Jobbig diva, men gör att folk öppnar sina penningpungar när hen öppnar käften, så du ler och håller näbb, och gnisslar tänder i hemlighet.
Vargfolk, lärd: Misstänksamt trevlig och snäll, ler utan att visa tänderna. Fantastisk berättare!
Dvärg, jägare: Din guldkalv som du medvetet behandlar hen bättre än de andra i gruppen så att de ska göra bättre ifrån sig.

 

[God45]

Usch vad jobbigt att killa darlings men nu har jag gjort ett försök!

Alv, tjuv (trollkarl): En ohederlig typ som du inte litar på.
Halvling, mentalist (tankeläsare): Har värdefulla magiska kunskaper men hens pliriga blick är något du inte litar på.
Människa, bard (sångare): Jobbig diva, men gör att folk öppnar sina penningpungar när hen öppnar käften, så du ler och håller näbb, och gnisslar tänder i hemlighet.
Vargfolk, lärd: Misstänksamt trevlig och snäll, ler utan att visa tänderna. Fantastisk berättare!
Dvärg, jägare: Din guldkalv som du medvetet behandlar hen bättre än de andra i gruppen så att de ska göra bättre ifrån sig.

Snyggt jobbat!

 

[Frederik J. Jensen]

Det kommer bli bra, lycka till. Vissa kommer gilla att det finns mycket detalj att hänga spelat på från början, andra kommer inte läsa texten als. Sån är människor olika.

Det viktiga för spelet är din passion. Passa på den och se att det hela blir av innan ni tappat den initiala motivation för att spela.

 

[Rickard]

Alv, tjuv (trollkarl): En ohederlig typ, alltså precis en sådan man ska hålla sig väl med. När hen lägger guld i kistan frågar du aldrig varifrån det kommer och hen berättar aldrig. Sen hen kom med i gruppen efter händelserna i vättegrottan försöker du alltid sova med ett öga öppet.

Kan ersättas utan att förlora något med:

Alv, tjuv (trollkarl): En ohederlig typ du inte litar på.

Synd att vättegrotten skippades. Sådana detaljer tycker jag är sköna när spelarna själva får spinna vidare på, men då måste trollkarlen har en passage med vättegrottan, så att det kan bli en grej under spelmötet.

 

[hedmeister]

Synd att vättegrotten skippades. Sådana detaljer tycker jag är sköna när spelarna själva får spinna vidare på, men då måste trollkarlen har en passage med vättegrottan, så att det kan bli en grej under spelmötet.

Jag har med en liten hint till det i alvens beskrivning, att hen tvingats att svära trohet till ankan pga att ankan räddade alvens liv.

 

[hedmeister]

En sakerna som jag är rätt nöjd över är att jag låter RP:n som är en extrovert tjuv ha rollen som trollkarl (alltså en klassisk kanin-ur-hatt-typ) medan den mer introverta magikern är gruppens spåman pga. sina kunskaper i illusionism.

 

[clarence redd]

…men om jag skulle göra nått sånt idag skulle jag kanske göra så att man har relation till TVÅ av de andra rollpersonerna, inte till alla. En av relationerna är positiv och en är negativ (t.ex. som i Alien).

Så skulle jag också tänkt. Lättare att hålla reda på och rimligare att man har helt neutrala relationer till några i gruppen.

 

[hedmeister]

Så skulle jag också tänkt. Lättare att hålla reda på och rimligare att man har helt neutrala relationer till några i gruppen.

Jag vill att relationerna ska vara i obalans (nån gillar en som blir irriterad av den, nån är misstänksam mot nån som bara vill den andra väl etc) men det kanske blir tungrott för alla? En annan anledning är att jag ännu inte vet hur många spelare det blir, allt från fyra till sex, vilket gör att alla har relation med alla så jag kan plocka bort ett antal RP utan att behöva stuva om för mycket.

 

[Ackerfors]

Jag vill att relationerna ska vara i obalans (nån gillar en som blir irriterad av den, nån är misstänksam mot nån som bara vill den andra väl etc) men det kanske blir tungrott för alla? En annan anledning är att jag ännu inte vet hur många spelare det blir, allt från fyra till sex, vilket gör att alla har relation med alla så jag kan plocka bort ett antal RP utan att behöva stuva om för mycket.

Ursäkta om jag missat något, skummade i all hast, men är rollpersonernas sinsemellan relationerna viktiga för det äventyr du skriver? Om inte skulle jag låta spelarna själva definiera relationen enligt följande (typ):

Välj en fråga och besvara om spelaren rakt övers rollperson:

• Vad hände den gången du förstod att du inte kan lita på hen?
• Vad var det hen gjorde för att göra dig riktigt besviken?
  Varför känner du oro när hen går bakom dig?

Välj en fråga och besvara om spelaren till vänsters rollperson:

• När kom hen till undsättning då du var illa ute?
• När tog hen ditt parti i ett utsatt läge?
• Vad är det hos hen som gör att du kan anförtro dig åt hen?

 

[hedmeister]

Ursäkta om jag missat något, skummade i all hast, men är rollpersonernas sinsemellan relationerna viktiga för det äventyr du skriver? Om inte skulle jag låta spelarna själva definiera relationen enligt följande (typ):

Välj en fråga och besvara om spelaren rakt övers rollperson:

• Vad hände den gången du förstod att du inte kan lita på hen?
• Vad var det hen gjorde för att göra dig riktigt besviken?
  Varför känner du oro när hen går bakom dig?

Välj en fråga och besvara om spelaren till vänsters rollperson:

• När kom hen till undsättning då du var illa ute?
• När tog hen ditt parti i ett utsatt läge?
• Vad är det hos hen som gör att du kan anförtro dig åt hen?

Columbi ägg! Hade jag bara tänkt på detta innan hade jag inte behövt hitta på all backstory
Men det är en kul övning att få skriva såna beskrivningar och se hur personerna får liv!

 

[Ackerfors]

Columbi ägg! Hade jag bara tänkt på detta innan hade jag inte behövt hitta på all backstory
Men det är en kul övning att få skriva såna beskrivningar och se hur personerna får liv!

Ja, jag tror inte man ska underskatta de positiva effekterna av att göra bakgrunder och liknande, samtidigt som man nog inte ska överskatta effekten av dem i faktiskt spel. Om det är kul och givande ska man nog fortsätta, liksom. Så heja heja!

Just den där grejen snodde jag från Wanderhome och använder i DDEEE eftersom jag tycker det är fantastiskt bra (styr lagom mycket, uppmuntrar till delaktighet och kräver ganska lite förarbete).

 

[hedmeister]

Ja, jag tror inte man ska underskatta de positiva effekterna av att göra bakgrunder och liknande, samtidigt som man nog inte ska överskatta effekten av dem i faktiskt spel. Om det är kul och givande ska man nog fortsätta, liksom. Så heja heja!

Dessutom ger ju varje spelare oundvikligen sin egen tolkning och gestaltning av sin rollperson. Alla har olika tankar om hur t.ex. en DoD-anka funkar, oavsett om man spelat sen ankorna först gjorde sitt intåg eller bara har sin barndoms läsning av Kalle Anka & Co att gå tillbaka till! Detsamma gäller alla andra släkten, yrken och för den delen beskrivande ord.