Nekromanti Modda eller bygga eget?

[Krille]

Jag lyfte ut det här till en egen tråd:

tycker det är lite roligt att läsa att Marco känner sig för lat för att modda system, när han orkar bygga egna

Faktum är att jag håller med honom till viss del.

Resonemanget är ungefär så här (för min del):

Småskit till moddningar beror på småskit till regelfel. Småskit kan man stå ut med. Ofta är det väldigt enkelt att ändra småskit också. Det är ingen större moddning att stryka rymdstridsmanövrer i Star Wars d6 och köra rymdstrid med vanliga stridsregler, eller att stryka kravet på att man måste lära sig force powers och bara använda dem som riktlinjer för svårigheter. Det är knappt så att det räknas som "moddning", typ. Spelet funkar ju med originalregeln, det funkar bara lite bättre med modden, och det gäller ändå bara detaljer, inte själva grunden. Är det inte mer än så så kan jag köpa det.

Det blir värre om spelet kräver stora mängder ombyggnad. Det tyder på att det är grunden det är fel på, inte detaljerna. Det kan även vara helt uppenbart att någon inte har tänkt till när grunden byggdes. I så fall är det stora systemfel. Att analysera vad som är fel och rätta till det utan att resten rasar ihop blir i så fall ett jättearbete - speciellt om man redan har en vettig grund från vettiga designspecar att bygga på, eller om spelet man vill spela är så korslänkat och korskopplat att om man petar i en sak så rasar resten. Det blir inte lättare av att man inte har konstruktörens specar att tillgå, så man vet inte hur han har tänkt.

I det läget bygger jag hellre ett nytt spel som löser samma uppgift.

Det här gäller inte enbart spel, för övrigt. Det är likadant i exempelvis programmerande: får jag uppgiften att fixa buggar i en modul/klass/plugin/whateva, och det visar sig att specen är knas, okomplett eller saknas och koden är helt eller delvis odokumenterad, så går det oftast fortare att bygga om den från grunden.

 

[krank]

Jag håller nog med, faktiskt. Jag gör likadant själv. I ett mycket litet antal gånger gör jag ansatser att behålla delar av det trasiga originalsystemet för att kunna använda mig av stats och tabeller jag vill ha med (som sanitygrejen i CoC t.ex), men oftast är det enklare att bara slita ut systemet som inte fungerar / man inte gillade och stoppa in något helt eget istället. Ännu lättare blir såklart beslutet om man redan har en egen hyfsat fungerande regelkärna.

//Krank, som börjat anse att "krånglighet" är ett stort fel i system, oavsett om de är konsekventa eller trovärdiga eller vettiga i övrigt, och som "fixar" det felet genom att kasta ut regelsystemet helt

 

[Svarte Faraonen]

Att diskutera eget byggande av spel, och i viss mån även moddande, görs bäst på Makandeforumet.

 

[Arfert]

SagaGames steampunkspel var från början tänkt som en D20-modul (inspirerade av Lemuria), men det blev för mycket bök, så vi använder ett eget system istället.. mycket smidigare och enklare att få det som vi vill...

 

[MrG]

Nu försöker jag komma ihåg vilket sammanhang du citerade mig ur, tror att det fanns en post från Marco där han förväntade sig av alla andra system att de inte skulle behöva moddas, utan kunna spelas precis som de var och han skulel vara nöjd. Vilket inte är så konstigt, fast jag tror trots det att många moddar Noir (även om Marco förhoppningsvis slipper det). Fanns det inte t.o.m en pasus i den tråden om Noir och moddning?

Mest tyckte jag det var roligt med resonemanget, då jag såg det gå runt i att om en person inte orkar modda utan istället publicerar sitt egna, kommer säkert en annan person orka modda det, eller så kommer han också behöva publicera sitt egna spel

Skulle i så fall nog innebära att det finns två typer av rollspelare:
De som gör sina egna system och de som moddar andras.
(fast kanske finns en tredje mutation också som spelar omoddat)

Själv bygger jag också ofta eget, men är för lat för att publicera det, plus att det säkert skulle bli moddat.

-Gunnar (undrar om inte citatet kom från en sånhär parantes t.o.m)

 

[Krille]

De som gör sina egna system och de som moddar andras.
(fast kanske finns en tredje mutation också som spelar omoddat)

Jag tillhör i så fall alla tre. Kan jag så spelar jag omoddat. Om moddningarna är triviala (se exemplet med rymdstridsmanövrer och force powers) så moddar jag, även om det helst ska vara spelbart ändå. Annars bygger jag eget.

Huruvida andra moddar mina system är deras problem, inte mitt.

 

[Rickard]

Alltid modda

När jag får ett nytt spel så försöker jag alltid spela med originalreglerna - även om jag fördömer vissa speldesignsaker så kan jag ha missat något i upplevelse. Det gör visserligen att jag inte orkar sätta mig och spelleda vissa typer av spel. Eon skulle jag aldrig rå på och Agone, som har ett d20-liknande system, var jag skitsugen på att spela när jag läste världen men helt storknade när jag kom till regelkapitlet.

Jag vill i mångt och mycket att saker och ting ska fungera enligt min nuvarande spelledarteknik och stödja denna teknik. Jag skriver "nuvarande" då jag inte hittar något bättre ord - skulle jag vara en rårälsande spelledare om fem år så skulle jag omdesigna regelsystem efter det. Just nu så vill jag få in spelarinflytande i det mesta, för jag har upptäckt hur mycket roligare det är när alla får vara med och hitta på. Det gör också att min spelledarbörda blir mindre (ja, jag ser det som en börda), vilket gör att jag kan stå ut med att vara spelledare.

Jag tror nog alltid att jag kommer att göra några små "fixar" direkt när jag läser ett system och efter att ha spelat 4-5 gånger så kommer jag gå in och modda det rejält för att få det mer slimmat och konsekvent. Jag hatar när system är totalt okonsekventa med specialregler hitan och ditan. Även KA-CHINK-regeln i Feng Shui, som jag tycker är klockren, är mer strömlinjeformad i mitt Feng Shui-system.

/Han som kom å tänka på den här tråden när han ändå gjorde ett inlägg i tråden som han länkade till

 

[Gordeg]

Jag tycker att moddning innebär betydligt mindre arbete än att bygga från scratch faktiskt, eftersom allt grundarbete är gjort i det färdiga spelet. Däremot försöker jag vara noga med att bara ändra på sådant som visat sig behöva ändras på - aktar mig för att hobbymodda för sakens egen skull.

Sen kan det vara kul att designa egna system, men det är en annan anledning.

Om man kan spela ett spel omoddat är det bara bra, men om man efter ett tags spelande känner att något måste justeras för att passa spelgruppen är det ingen förlust med det. Jag tar mig friheten att dra en parallell till ergonomi, som går ut på att anpassa arbetsmiljön till människan istället för att anpassa människan till arbetsmiljön.
Att kritisera moddning med argument i stil med "ni har inte förstått spelet/teorin/motsvarande", ett vanligt argument tex när man diskuterar Forge-spel, är att inte tänka "rollspelsergonomiskt".

Gordeg

 

[soda_UBBT]

Jag hamnar i mitten tror jag. Jag gör Frankenstein-system. Jag tar hela fungerande delar, som jag gillar och tycker är bra, och syr ihop.

Precis samma sak som jag gör när jag programmerar.

 

[Nightowl]

Jag börjar med att spela som det är skrivet, för att det kan visa sig att konstruktören fattat något jag inte fattat. (Han sa det bättre än jag.) Sedan moddar jag om jag eller spelarna har några protester; blir det för mycket moddande byter jag system eller i värsta (?) fall skriver ett eget.

Sedan är Mr Gs slutsats felaktig på samma sätt som att någon inte är för lat bara för att han inte vill korrekturläsa andras skriverier, men gärna vill skriva själv. Eller för att man blir irriterad om man måste reparera sin bil hela tiden, men gillar tanken på att bygga en egen bil från gamla delar.

Att bygga system kan vara roligt i sig. Det kan moddande också vara, men då moddar jag hellre för att bygga ut (t.ex. skapa ett nytt parallellt magisystem till ett fantasyspel för att hantera en ny sorts magiker i världen som arbetar på ett annat sätt) än för att reparera skador. Skilj på att trimma moppen och laga punkor på den, att sy nya gardiner till fönstret och att lappa de gamla, att sätta ny potatis för att frosten tog den första omgången jämfört med att sätta potatis per se...

Erik

 

[Big Marco]

Njae. Noir byggde jag dels för att jag hade en tanke på ett regelramverk jag ville skapa, dels för att det inte fanns något spel på svenska som hade beaktat det personliga, det känslomässiga och iklätt det regler. Det fanns inget spel som från börjar stöder "vilja över kunskap" i handlingsresolutionen och inget svenskt spel som hade tagit till sig det bra mekanismer och tankar som Forge-spelen kom med. Så isf att modda ett gammalt svenskt system (ObT6-systemet låg närmast till hands eftersom jag kan det utan och innan, men det var inte rätt för uppgiften) så skrev jag ett nytt efter det stora antal designprinciper, kravspeccar och målbilder jag hade.

Resultatet blev ett väldigt genomarbetat, "objektorienterat" och gediget regelverk som hänger samman. Det är ett traditionellt rollspel i botten men som också innehåller "moderna" tankar och mekanismer. Och det stöder i reglerna på ett handfast vis att en rollpersons vilja, önskningar och drömmar får en matematisk effekt.

Pss så är inte Noir-systemet "rätt" för mitt Agent-spel, då dess målbild är helt annorlunda. Och det finns inget system på marknaden som jag tycker uppfyller kraven jag har på Agent, så även här bygger jag ett nytt system.

Modda är till för smågrejer, som Krille säger. Blir det stora moddningar blir det oftast ett nytt spel. Kanske genom evolution snarare än revolution som är fallet med ett nytt spel. Hans EDoD är ett typsexempel på det tidigare - moddning gone beyond, liksom.