Nekromanti Monsterbok vs. äventyr

[Andy]

Varför skapar man en monsterbok om man ändå inte har tänkt att använda varelserna i den?

Jag tycker att man ofta håller en jätte fint illustrerad monsterbok i handen och tycker att det finns massa schysst monster och varelser i den. Men om man köper ett äventyr (som rollspelsskaparna har skrivit, det är ett så kallat officiellt äventyr) så finns inte ett enda av varelserna från monsterbok med. Istället så har författaren hittat på några nya, balla monster (som ska passa äventyret). Varför skriver man inte äventyr där man har de redan släppta modulerna i åtanke. Att en äventyrsförfattare använder monsterböcker (men även andra moduler) för att berika sitt äventyr.

Exempelen är många och det tydligaste kanske är Ereb Altor, där monsterböckerna formligen regnade över användarna men när äventyren sedan kom så användes de inte utan äventyrsförfattaren hade hittat på helt egna prylar. Men det förekommer även i mer moderna och nyare rollspel som Mutant: UA och D&D: Trudvang.

En förklaring är att ju (självklart) att det inte är samma författare till monsterbäckerna som till äventyren och författarnas idé om världen inte stämmer överens. Men varför finns det inte en projektledare som håller i trådarna och får alla officiella prylar som släpps till ett rollspel att följa samma linje och ser till att moduler och äventyr hör ihop?

 

[Gurgeh]

En annan tänkbar förklaring är att spelmakaren vill att äventyret ska vara spelbart även för de spelledare som inte har monsterboken, så de fyller äventyret med monster som finns i grundreglerna eller med monster som beskrivs i äventyret. Sedan skulle jag personligen, om jag nu skrev ett officiellt äventyr till ett rollspel, hellre hitta på nya monster än använda de från monsterböckerna, dels för att monstren i monsterböckerna kan vara 1) uttjatade för att spelledaren redan använt dem i sina egna äventyr, 2) välkända eftersom spelaren har läst monsterboken, och dels för att det är roligare att hitta på nya saker än att använda gamla.

/tobias

 

[Andy]

Men varför ska det då finnas en monsterbok? Det kanske är det som är den egentliga frågan.

Behöver man släppa en monsterbok till ett rollspel?

Ska man som rollspelskapare istället köra in några "vanliga" monster i grundreglerna och sedan presentera nya varelser i äventyr och världsmoduler?

 

[Gurgeh]

Självklart svar

Men varför ska det då finnas en monsterbok? Det kanske är det som är den egentliga frågan.

Jag chansar på: För att spelledare vill ha beskrivningar och siffror på olika monster som de kan använda när de spelledare utan att använda sig av ett officiellt äventyr?

/tobias

 

[Andy]

Re: Självklart svar

Men gör SL det?

Jag kan nog säga att jag sällan använder monsterböcker, men det kanske bara är jag (men jag är en köpstark spelare/spelledare).

 

[Gurgeh]

Re: Självklart svar

Men gör SL det? [använder sig av monstren i monsterböcker]

Jag gjorde det jättemycket för 20 år sedan då rollspelandet mest handlade om att hamna i grottsystem och döda grottinvånare. Idag gör jag det nästan inte alls, men det beror på att jag tycker att strid mot monster är rätt trist, inte på att jag hittar på egna monster istället.

/tobias

 

[Dewil]

Exempelen är många och det tydligaste kanske är Ereb Altor, där monsterböckerna formligen regnade över användarna men när äventyren sedan kom så användes de inte utan äventyrsförfattaren hade hittat på helt egna prylar.

Om du menar Monsterboken 1 och 2 så gavs de ut långt innan Äventyrsspel hade några idéer om att publicera en spelvärld, för att spelledarna skulle ha något att fylla sina äventyr med. I en tid då rollspelandet till stor del utgörs av grottkräl blir det lite tradigt att bara slåss mot orcher, troll och skelett.

Jag ser inte riktigt problemet. Kände du ett direkt behov av att köpa ett tryckt äventyr med en ambiorm, en bevingad mantikora eller en peryton? Eller upplevde du det som ett övertramp mot konventionen vid de ytterst få tillfällen då en äventyrsförfattare introducerade en ännu inte beskriven varelse?

Dewil

 

[Krille]

Re: Självklart svar

Men gör SL det?

Jag spelar klart mycket oftare egenskrivna äventyr än köpta äventyr. Om jag planerar att ha med ett monster i äventyret jag skriver så uppskattar jag en monsterbok.

Oftare använder jag monsterböcker som inspiration. På den punkten är rollspel idag rätt kassa: helst skulle jag vilja se en monsterbok där varje monsterartikel såg ut så här.

 

[Big Marco]

Re: Självklart svar

Oftare använder jag monsterböcker som inspiration. På den punkten är rollspel idag rätt kassa: helst skulle jag vilja se en monsterbok där varje monsterartikel såg ut så här.

Fast med det kommer en nackdel och det är att monstret oftast blir väldigt hårt (även om det är omedvetet) låst till någon del av den officiella världen. Man kan komma runt det genom att bara använda vaga beröringspunkter, "Vid en glömd by intill en spegelblank sjö finns...", men det blir sällan så bra som man vill ha det.

Detta medför att monstret blir unikt (på både gott och ont). Där tycker jag att de gamla Monsterböckerna var bra, för de hade ingen värld att hacka in monstren i, utan man fick just ett monster som kan användas lite hur som helst - vid slumpmöten i köpta äventyr eller som motstånd i egentillverkade uppdrag.

Så jag ser det som skillnad på "monster" och "legendariska bestar".

 

[Gurgeh]

Unika monster

Detta medför att monstret blir unikt (på både gott och ont). Där tycker jag att de gamla Monsterböckerna var bra, för de hade ingen värld att hacka in monstren i, utan man fick just ett monster som kan användas lite hur som helst - vid slumpmöten i köpta äventyr eller som motstånd i egentillverkade uppdrag.

Jag ser det nästan bara som gott att monstren är unika. Jag skulle vilja se en monsterbok som är mer som en uppsättning bygginstruktioner för hur man skapar sina egna monster, samt en bunt exempel, snarare än en mängd olika monsterarter som det antas finnas flera individer av. De balla monstren från mytologin är alltid unika, och så borde det vara även i rollspel. Det är mycket häftigare att ha slagit ihjäl hydran än att ha slagit ihjäl en hydra.

/tobias

 

[Pom]

Re: Självklart svar

Jag ser monsterböcker som smörgåsbord att använda när man konstruerar världar. Det betyder inte att jag inte göra egna monster också, men det är inget fel i att ha en stor mängd välkonstruerade varelser att plocka från om man har någon idé om vad som skulle passa.

Men det är inte alltid man gör hela världar, så monsterböcker används rätt oregelbundet av mig. När kampanjerna rullar på är det viktigt för mig att hålla på tematiken och inte bara slänga in allt oväntat man kan hitta.

 

[Krille]

Unika monster

Fast med det kommer en nackdel och det är att monstret oftast blir väldigt hårt (även om det är omedvetet) låst till någon del av den officiella världen.

Jo, det är jag medveten om, väl medveten om att det är fett lätt att strunta i låsningen. Hur svårt är det egentligen att helt enkelt byta ut "Gradanbergen" mot "Vinklaskogen" eller var du nu vill ha monstret? Hur svårt är det att ignorera sagan och bakgrunden om rollpersonerna dräpte en sådan best förra veckan?

Å andra sidan så får du klart mycket mer hjälp av det här upplägget: du får ytterligare en liten insikt om hur världen fungerar genom sagan och genom analysen av den, och du får en liten bit om Brands ätt, som du kan bygga äventyr kring helt oberoende av monstret.

Hela idén med unika monster på det sättet är att ge äventyrsuppslag och inspiration. Jag får ytterst sällan inspiration eller äventyrsuppslag av traditionella monsterböcker (Eons monsterböcker är verkligen tokkassa på detta). Jorges Bestiarium är klart mycket bättre upplagt som inspiration, men har inte så mycket äventyrsuppslag.

Det är till viss del samma tanke som mallarna i Andra Imperiet; du kan använda dem rakt av som färdig rollperson, du kan byta namn och skyffla om värden och göra rollpersonen till din, du kan inspireras av den och göra något eget liknande, du kan undervisas om världen genom mallrollpersonens ståry och skapa något helt eget.

 

[Rising]

Men varför finns det inte en projektledare som håller i trådarna och får alla officiella prylar som släpps till ett rollspel att följa samma linje och ser till att moduler och äventyr hör ihop?

För att det är astråkigt att köpa samma sak flera gånger.

Däremot är det viktigt att monster i monsterböcker såväl som i äventyr har ungefär samma känsla och tycks leva i en och samma värld.

Personligen älskar jag monsterböcker, även om jag faktiskt inte använder dem så ofta annat än som inspiration när jag ska hitta på mina egna monster. Men det räcker.

 

[Johan K]

Varför jag anväder en monsterbok.

Visst, aj håller med dig om att det kan vara lite märkligt att man inte använder officiella monster i officiella äventyr, Skulle åxå vilja se lite mer av de.
Dock så använder jag monsterböckerna till inspiration till att dels kankle använda dem till sidospår som rp:na kommer på & dels så slänger jag in dem på eget bevåg åxå.

/ Johan K, som kör ett brutalarbetspas på 11 & ½-timme idag..

 

[Big Marco]

Re: Unika monster

Jo, det är jag medveten om, väl medveten om att det är fett lätt att strunta i låsningen. Hur svårt är det egentligen att helt enkelt byta ut "Gradanbergen" mot "Vinklaskogen" eller var du nu vill ha monstret? Hur svårt är det att ignorera sagan och bakgrunden om rollpersonerna dräpte en sådan best förra veckan?

Inte alls - jag förespråkar det till och med. Så mycket gällande monsterbeskrivningar är "fel". Fokus ligger på faktanivåer som är helt fantasidödande. Mycket bättre då med äventyrshookar och kontext.

Som jag brukar säga när jag föreläser "Content is king, but context is the emperor". Till och med vore det bra om man som SL fick ännu mer sådant stöd i beskrivngarna. Som du säger, "hur svårt är det egentligen att" - varför inte ta det ett steg till och bygga ännu mer kontext kring monstret och dess inverkan och påverkan, samt hur man som SL kan plugga in det hela till sin egen eller en etablerad officiell värld på mer än ett sätt.