Knåpar på ett scenario som bygger på att karaktärerna ska få ta ställning i olika moraliska dilemman (sent nu och orkar inte utveckla precis just, bear with me, ok?). Ser fram emot era tidigare erfarenheter kring vilka dilemman som fungerat och i vilken miljö/situation de utspelat sig i. Anything goes. Tack.
Nekromanti Moraliska dilemman
- Thread starter Kultkult
- Start date
wilper
Gubevars en rätt produktiv människa.
I Vampire så ställde jag spelarna inför situationen att hjälpa prinsen i staden de besökte med att röja undan en magiker, eller att hjälpa samma magiker att få tillbaka sin dotter som prinsen tagit som leksak.
Spelarna välde utan större eftertanke att hjälpa prinsen på grund av de politiska fördelarna det skulle ge, men de uppskattade vägvalet i äventyret, och de tyckte att det var ett bra sätt att definiera sina rollpersoner utifrån deras handlande
Spelarna välde utan större eftertanke att hjälpa prinsen på grund av de politiska fördelarna det skulle ge, men de uppskattade vägvalet i äventyret, och de tyckte att det var ett bra sätt att definiera sina rollpersoner utifrån deras handlande
Krille
Super Moderator
Jag har en liten ankedot från ett gammalt Drakar&Demoner-äventyr. Jag tänker inte ens nämna vilket äventyr, men de som har spelat det med just de här parametrarna borde känna igen sig. Risken att det spoilas är således liten.
Anyways, i slutkonfrontationen så smiskade skurken rumpa med oss. Det var en så övertygande demonstration av övermakt att det var fullständigt uppenbart att vi hade noll chans. Likförbannat så lär skurken bli att dräpa oss, och berättade istället om sin storslagna plan att helt enkelt trolla bort all ondska. Som bevis för att hon inte ljög lade hon fram det faktum att hon faktiskt inte hade haft ihjäl oss, trots att hon var fett överlägsen.
Vår ledare visade sig vara en sån där insnöad typ, som när han väl bestämt sig att någon var en skurk så ändrade han sig inte. Så han fräste tillbaka fientligt och skurken ifråga började argumentera om huruvida han var en ond typ. Hennes argument var typ "antingen hjälper du mig, eller så motarbetar du mig och då är du ond och då borde jag ha ihjäl dig".
I det läget kunde jag inte hålla mig, och ropade något i stil med "val!". Mitt argument var att gudarna hade gett oss ett val mellan ont och gott. Att ta bort ondskan var att ta bort det valet, och det vore att gå emot gudarnas vilja. Om inte det var ondska på ett högre plan så vore det åtminstone hybris av högsta mått. Efter en rätt hård filosofisk debatt så gav skurken upp, och lade ner sina planer.
För oss som var där så var det där ett precis lika dramatiskt slut som vilken slutfajt som helst, och jag är faktiskt inte helt säker på huruvida vi moraliskt sett hade rätt eller inte. Den gud som medvetet skapar en massa ondska i världen kan ta sig i brasan, enligt min åsikt (ytterligare ett skäl till min agnosticism i verkliga livet). Samtidigt så... tja, om en allsmäktig gud skapar en klase ondska i världen så finns det väl ett skäl till det, och eftersom den allsmäktige guden ändå är den enda objektiva moraliska måttstocken så får väl att gå emot gudens vilja räknas som ondska i sig. Det fanns ingen given utgång, och det var nog därför vi uppskattade det så mycket.
Det roliga var att spelledaren nog inte hade bestämt sig huruvida skurken faktiskt ville väl eller om hon ljög för oss stenhårt, förrän precis i den debatten.
Anyways, i slutkonfrontationen så smiskade skurken rumpa med oss. Det var en så övertygande demonstration av övermakt att det var fullständigt uppenbart att vi hade noll chans. Likförbannat så lär skurken bli att dräpa oss, och berättade istället om sin storslagna plan att helt enkelt trolla bort all ondska. Som bevis för att hon inte ljög lade hon fram det faktum att hon faktiskt inte hade haft ihjäl oss, trots att hon var fett överlägsen.
Vår ledare visade sig vara en sån där insnöad typ, som när han väl bestämt sig att någon var en skurk så ändrade han sig inte. Så han fräste tillbaka fientligt och skurken ifråga började argumentera om huruvida han var en ond typ. Hennes argument var typ "antingen hjälper du mig, eller så motarbetar du mig och då är du ond och då borde jag ha ihjäl dig".
I det läget kunde jag inte hålla mig, och ropade något i stil med "val!". Mitt argument var att gudarna hade gett oss ett val mellan ont och gott. Att ta bort ondskan var att ta bort det valet, och det vore att gå emot gudarnas vilja. Om inte det var ondska på ett högre plan så vore det åtminstone hybris av högsta mått. Efter en rätt hård filosofisk debatt så gav skurken upp, och lade ner sina planer.
För oss som var där så var det där ett precis lika dramatiskt slut som vilken slutfajt som helst, och jag är faktiskt inte helt säker på huruvida vi moraliskt sett hade rätt eller inte. Den gud som medvetet skapar en massa ondska i världen kan ta sig i brasan, enligt min åsikt (ytterligare ett skäl till min agnosticism i verkliga livet). Samtidigt så... tja, om en allsmäktig gud skapar en klase ondska i världen så finns det väl ett skäl till det, och eftersom den allsmäktige guden ändå är den enda objektiva moraliska måttstocken så får väl att gå emot gudens vilja räknas som ondska i sig. Det fanns ingen given utgång, och det var nog därför vi uppskattade det så mycket.
Det roliga var att spelledaren nog inte hade bestämt sig huruvida skurken faktiskt ville väl eller om hon ljög för oss stenhårt, förrän precis i den debatten.
Dewil
Skrivbordsgeneral
SPOILER: Re: Moraliska dilemman
Dewil
<table><tr><th><font size="-1">Spoiler below:</font></th></tr><tr><td bgcolor="#DDDDDD">Barbia, va?</font></td></tr></table>
Dewil
Ett trevligt & kansek personligt dilemam kan ju vara som det i Vildhjarta, DoD6. Sätter dock spoiler på det...
<table><tr><th><font size="-1">Spoiler below:</font></th></tr><tr><td bgcolor="#DDDDDD">Att man ställs inför det dilemmat med gäddan i slön. Att gäddan släpper ifrån sig en viktig ledtråd miot att karaktären släpper ifrånn sig sin själ eller nått liknande. Så at man blir bunden till nått, på något sätt. kan tänka mig att det kan skapa en del dilemman, dels kansek för att man behöver ledtråden, dels för att man inte vill släppa ifrån sig det man ska byta... =)</font></td></tr></table>
<table><tr><th><font size="-1">Spoiler below:</font></th></tr><tr><td bgcolor="#DDDDDD">Att man ställs inför det dilemmat med gäddan i slön. Att gäddan släpper ifrån sig en viktig ledtråd miot att karaktären släpper ifrånn sig sin själ eller nått liknande. Så at man blir bunden till nått, på något sätt. kan tänka mig att det kan skapa en del dilemman, dels kansek för att man behöver ledtråden, dels för att man inte vill släppa ifrån sig det man ska byta... =)</font></td></tr></table>
Jonas Ferry
Swordsman
Moraliskt dilemma i Noir
Alla mina scenarier nuförtiden handlar om moraliska dilemman. Fast det är inte så konstigt med tanke på att moral i grund och botten handlar om att göra val, och spelare gör hela tiden val genom sina rollpersoner. Wikipedia säger: "Personal morality defines and distinguishes among right and wrong intentions, motivations or actions ..."
Eller rättare sagt, alla scenarier handlar om *moral*, men man får anstränga sig lite för att göra dem till dilemman. Huruvida de är dilemman eller inte avgörs ofta av spelaren. Tricket är att tvinga fram ett val mellan två bra saker eller två dåliga, eller att ha något dåligt som följer med det bra.
För att ge ett exempel: I Noir hade jag en spelare vars huvudperson var boxare och torped. Han hade som alla andra huvudpersoner tre relationer till berättarpersoner från start, och hans första uppdrag blev att mörda en av sina relationer för pengar. Han sa "ja" direkt! Sedan lät jag vännen söka upp honom och berätta att han trodde att någon var efter honom, och bad huvudpersonen arbeta som hans livvakt. Huvudpersonen tackade "ja" igen, följde berättarpersonen hem och skjöt honom i nacken.
Alla mina scenarier nuförtiden handlar om moraliska dilemman. Fast det är inte så konstigt med tanke på att moral i grund och botten handlar om att göra val, och spelare gör hela tiden val genom sina rollpersoner. Wikipedia säger: "Personal morality defines and distinguishes among right and wrong intentions, motivations or actions ..."
Eller rättare sagt, alla scenarier handlar om *moral*, men man får anstränga sig lite för att göra dem till dilemman. Huruvida de är dilemman eller inte avgörs ofta av spelaren. Tricket är att tvinga fram ett val mellan två bra saker eller två dåliga, eller att ha något dåligt som följer med det bra.
För att ge ett exempel: I Noir hade jag en spelare vars huvudperson var boxare och torped. Han hade som alla andra huvudpersoner tre relationer till berättarpersoner från start, och hans första uppdrag blev att mörda en av sina relationer för pengar. Han sa "ja" direkt! Sedan lät jag vännen söka upp honom och berätta att han trodde att någon var efter honom, och bad huvudpersonen arbeta som hans livvakt. Huvudpersonen tackade "ja" igen, följde berättarpersonen hem och skjöt honom i nacken.
Re: Moraliskt dilemma i Noir
"För att ge ett exempel: I Noir hade jag en spelare vars huvudperson var boxare och torped. Han hade som alla andra huvudpersoner tre relationer till berättarpersoner från start, och hans första uppdrag blev att mörda en av sina relationer för pengar. Han sa "ja" direkt! Sedan lät jag vännen söka upp honom och berätta att han trodde att någon var efter honom, och bad huvudpersonen arbeta som hans livvakt. Huvudpersonen tackade "ja" igen, följde berättarpersonen hem och skjöt honom i nacken."
Det låter inte som det var något större dilemma för rollpersonen
Storuggla, cornwallisk puckelrygg
"För att ge ett exempel: I Noir hade jag en spelare vars huvudperson var boxare och torped. Han hade som alla andra huvudpersoner tre relationer till berättarpersoner från start, och hans första uppdrag blev att mörda en av sina relationer för pengar. Han sa "ja" direkt! Sedan lät jag vännen söka upp honom och berätta att han trodde att någon var efter honom, och bad huvudpersonen arbeta som hans livvakt. Huvudpersonen tackade "ja" igen, följde berättarpersonen hem och skjöt honom i nacken."
Det låter inte som det var något större dilemma för rollpersonen
Storuggla, cornwallisk puckelrygg
Jonas Ferry
Swordsman
Re: Moraliskt dilemma i Noir
Han hade kunnat våndas ut och bli knäckt, men tog istället helt kallt ställning för pengarna. Jag blev förvånad, men det satte samtidigt huvudpersonens personlighet på ett skönt sätt. Sensmoralen är att man aldrig kan veta vilket alternativ spelarna kommer att välja, eller om de hittar på ett nytt eget alternativ.
Ytterligare en erfarenhet är att man måste placera huvudpersonerna så att de är de som kan avgöra dilemmat, och att omgivande berättarpersoner inte tar beslutet åt dem. Ofta försöker spelarna hänvisa till berättarpersoner, och slingra sig ur ansvaret. Då gäller det att vara hård och inte ge med sig och ta beslutet åt dem, utan låta berättarpersonerna rätta sig efter huvudpersonerna.
Moraliska dilemman is the shit, säger han som skrivit ett helt spel baserat på fångarnas dilemma (One Can Have Her).
Vill man hitta exempel på moraliska dilemman i rollspel går det att läsa spelrapporter från Dogs in the Vineyard, som ofrånkomligen handlar om sådana.
Nä, du har rätt. Därför: "Huruvida de är dilemman eller inte avgörs ofta av spelaren".
Han hade kunnat våndas ut och bli knäckt, men tog istället helt kallt ställning för pengarna. Jag blev förvånad, men det satte samtidigt huvudpersonens personlighet på ett skönt sätt. Sensmoralen är att man aldrig kan veta vilket alternativ spelarna kommer att välja, eller om de hittar på ett nytt eget alternativ.
Ytterligare en erfarenhet är att man måste placera huvudpersonerna så att de är de som kan avgöra dilemmat, och att omgivande berättarpersoner inte tar beslutet åt dem. Ofta försöker spelarna hänvisa till berättarpersoner, och slingra sig ur ansvaret. Då gäller det att vara hård och inte ge med sig och ta beslutet åt dem, utan låta berättarpersonerna rätta sig efter huvudpersonerna.
Moraliska dilemman is the shit, säger han som skrivit ett helt spel baserat på fångarnas dilemma (One Can Have Her).
Vill man hitta exempel på moraliska dilemman i rollspel går det att läsa spelrapporter från Dogs in the Vineyard, som ofrånkomligen handlar om sådana.