Ta Abney Parks Airship Pirates. Den låten förvandlades raskt till ett tradspel med minitiösa detaljer kring en steampunkvärld. Varför då? Man kunde ju lika gärna lyssna på låten och därefter etablera de saker bordet anser att låten frammanar. Det mitt bord etablerar torde ju vara mer relevant samt bättre anpassat både till omfång och krydda för mig och mina vänner. (Därmed inte sagt att rollspelet inte är läsvärt.)
En annan grej: Min grupp spelar nu Arkham Horror i en kampanj. Ett mycket traditionellt brädspel med en traditionell setting. Under en av våra tidigare sessioner hade vi en jämn strid med en great old one. Slutet avgjordes på det allra sista tärningsslaget. Det uppdagades dock att vi spelat fel och att vi egentligen borde ha förlorat långt tidigare. Detta till trots minns vi omgången med välbehag för vi var överens om att så här spelade vi och det ledde till en bra omgång. Vår överenskommelse var viktigare än regelboken.
Jag vill inte sparka in öppna dörrar här. Jag vill liksom riva upp förespeglingen att bakgrunden/reglerna är viktigare än bordet. Bordet avgör.
En grej jag fattade bättre förr är behovet av canon. Att det som är beskrivet i vissa filmer t ex är mer sant än vad som är beskrivet i andra. Egentligen är ju sanningen svårfångad till och med i vår egen värld. Om gud är större eller universum expanderar kvittar lika. Längden på ett lands gräns beror på hur lång mätpinne du använder. Reinfelt är statsminister idag, men är han det imorgon. Vi vet inte. Bara bordet kan avgöra vad som är sant.
En annan grej: Min grupp spelar nu Arkham Horror i en kampanj. Ett mycket traditionellt brädspel med en traditionell setting. Under en av våra tidigare sessioner hade vi en jämn strid med en great old one. Slutet avgjordes på det allra sista tärningsslaget. Det uppdagades dock att vi spelat fel och att vi egentligen borde ha förlorat långt tidigare. Detta till trots minns vi omgången med välbehag för vi var överens om att så här spelade vi och det ledde till en bra omgång. Vår överenskommelse var viktigare än regelboken.
Jag vill inte sparka in öppna dörrar här. Jag vill liksom riva upp förespeglingen att bakgrunden/reglerna är viktigare än bordet. Bordet avgör.
En grej jag fattade bättre förr är behovet av canon. Att det som är beskrivet i vissa filmer t ex är mer sant än vad som är beskrivet i andra. Egentligen är ju sanningen svårfångad till och med i vår egen värld. Om gud är större eller universum expanderar kvittar lika. Längden på ett lands gräns beror på hur lång mätpinne du använder. Reinfelt är statsminister idag, men är han det imorgon. Vi vet inte. Bara bordet kan avgöra vad som är sant.