Det är väldigt roligt att just den helsidan funnits med i varenda version av grundboken… Jag tänkte arbeta aktivt att hålla nere sidantalet dock, så vi får se.
Tyvärr blir det ett ganska fokuserat spel – i grundboken spelar man frilansande utredare som undersöker mysterier/brott och inte speciellt mycket annat…Ser verkligen fram emot detta! Vad gör man i spelet...? Mutant city blues med cronicles estetik eller kommer det finnas mer "politiska" motorer?
(Snälla säg att det kommer finnas det...)
Kan ni få @Bergting att illustrera vore det guld. Hans bilder i originalet fångar Luna City-känslan så väl.
Tankarna är att vi ska ha illustrationer, ja =)
Det låter coolt, och det kommer det nog finnas utrymme till. Kanske inte i grundboken men vår förhoppning är ju dels att det ska produceras en hel del extramaterial i stort och smått…
Den här så jäkla snygg så det inte är sant. Finns så många aspekter i den som jag verkligen älskar ... och ju mer jag tittar på den, desto fler detaljer upptäcker jag som jag gillar.
Okej. Då får jag nöja mig med att jag är säker på att det kommer bli ett fantastiskt spel i stället för det absolut bästa som någonsin hänt då.
Jag har för mig att det i originalmaterialet var så att Mörkret i sig var någon form av obegriplig lovecraftsk kosmisk fasa, medan apostlarna var manifestationer som uppstod i mötet med mänskligheten. "Mörka spegelbilder" och så vidare. Är det fria fantasier från min sida eller stämmer det?
Ganska mycket så; "Den mörka själen", makten bakom apostlarna, nämndes men förklarades aldrig riktigt. Den gavs aldrig några motivationer eller så. Apostlarna framställdes lite som bråkande/intrigeraqnde syskon och det gillade jag.
Varför inte ge flera olika hypoteser om vad Den mörka själen vill? Men inte säga vilken som är korrekt? Ungefär som i Trail of Cthulhu, där de kosmiska fasorna presenterades ur olika synvinklar, men utan att boken sade vilken som var korrekt. Mänskligheten står inför något den ännu inte begriper (och kanske aldrig kommer att begripa i sin annorlundahet), men det finns hypoteser om motivation etc. Så presenterade jag det hela när jag SL:ade MC en gång i tiden.
Är inte det lite vad apostlarna är till för? Manifestationer som tydliggör för mänskligheten, både i att de får en kropp att sätta ett namn på men också en agenda. Att sitta och förmänskliga den mörka själen är lite för mig som att fundera kring vad ett svart hål har för motivation för att suga i sig andra himlakroppar. Mörka själen är bortom mänskligt tänkande och att sitta och ge den agendor är att minimera dess existens, precis som om man skulle ge Ljuset en fysisk manifestation utöver kardinalen och Brödraskapet.
Som sagt, sånt funkar nog för många. Jag har personligen aldrig riktigt gillat det greppet. Jag fattar varför det funkar och vilken funktion det fyller, men för mig har verktygslåde-approachen aldrig lockat mig när jag läst spel. Snarare har det för mig känts lite som en cop-out… Lite som att ha ett mordmysterieum där du som läsare själv får bestämma vem du tror är mördaren.
Tja, det är ju en approach och ett sätt att se på ljuset/mörkret såklart. Och det är ju den som i princip gällt nu i tre utgåvor av spelet.
Apostlarna? Nu vet jag inte vad du riktigt pratar om… Men vi är en sammanslutning av andra fattiga människor, precis som dig, som följer det här 10-stegsprogrammet som låter oss förbättra oss själva. Följer man det blir man mer själsäker, fysiskt starkare – och knyter en massa kontakter! Vi tar hand om varandra, och presterar du riktigt bra så går du också upp i rang hos oss och får mer ansvar. Det är lite som ett fackförbund eller en intresseförening serdu, nästan som en fusskkod för att ta sig upp ur slummen och skiten… Allt du behöver göra är att börja gå på lite möten…
