Nekromanti Mycket viktiga frågor

Agon

Veteran
Joined
14 May 2003
Messages
41
Location
Norrköping
Vad har ni aldrig råkat ut för i ett rollspel?

hmm... finns risk att nån admin eller annan person med inflytande tycker att det är en alldeles för vid fråga som uppmuntrar till för mycke skitsnack...
Får försöka göra om den lite...

Vad, som ni ännu aldrig har råkat ut för i ett rollspel, vill ni nån gång uppleva i ett rollspel?

Bättre? Hmm... kan nog ta en till när jag ändå är igång...

Vad vill ni aldrig nånsin råka ut för i ett rollspel?

Tre frågor med många svar på. Svara hur ni vill på så många ni känner för.
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,292
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Vad har ni aldrig råkat ut för i ett rollspel?

Massor? Lite väl bred fråga :)

Vad, som ni ännu aldrig har råkat ut för i ett rollspel, vill ni nån gång uppleva i ett rollspel?

Kärleksaffär med en annan rollperson, graviditet, blindhet. En blind karaktär har jag precis börjat spela förvisso, återstår att se om det blir något av det dock. Vore mycket intressant att utforska.

Vad vill ni aldrig nånsin råka ut för i ett rollspel?

D20, dåliga namnrippar, exp-jakt, spontan/slumpmässig rollpersonsdöd. Annars har jag nog inga större hämningar egentligen.

- Ymir, som nästan upplever det som att han råkat ut för det mesta vid det här laget
 

Muggas

Hero
Joined
16 Nov 2001
Messages
1,016
Location
Stockholm
Vad, som ni ännu aldrig har råkat ut för i ett rollspel, vill ni nån gång uppleva i ett rollspel?

Rent allmänt har jag i princip aldrig spelat på en jordnära nivå, dvs med ett gäng rollpersoner vars problem och bekymmer är mer av det vardagliga slaget. Rollpersonerna kan t ex vara drängar och/eller pigor som tillsammans drömmer om den stora världen men egentligen aldrig vill lämna gårdens trygghet. Det mest spännande här är ett och annat slagsmål på någon tillställning i byn, skvaller, sagoberättande, en och annan förälskelse, vad man ska få till middag o dyl. I ett nutida rollspel kan rollpersonerna få gestalta ett gäng högstadieelever som tillhör nördeliten, där den ständiga kampen mot översittarna, att få kontakt med de där söta tjejerna som inte ens bevärdigar dem med en blick och ångest inför olika klassfester kan utgöra de största problemen. Fokus på småskaliga problem alltså med huvudpersoner som pratar i romantiska ordalag om ett annat mer äventyrligt liv någon annanstans men egentligen strävar efter att finna sin plats i den tillvaro de lever i.

Vad vill ni aldrig nånsin råka ut för i ett rollspel?

En sak som jag helst undviker att rollspela är ingående ömhetsbetygelser och kärleksscener rollpersonerna emellan. Jag tycker t ex att det är ganska jobbigt när två manliga rollspelare gestaltar varsin rollperson av olika kön som fattat tycke för varandra. Sådant abstraherar jag hellre och fokuserar på annat. Konsekvenser av rollpersonernas kärleksaffär är lättare att ta upp i spel.
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,401
Location
Lund
Vad har ni aldrig råkat ut för i ett rollspel?

Jaa, säg det...
Har väll råat ut för det mesta känns det som... Eller ja, känns som man kan råka ut för det mesta i rollspl... :gremtongue:

Vad, som ni ännu aldrig har råkat ut för i ett rollspel, vill ni nån gång uppleva i ett rollspel?
Inget faktiskt, har svårt att se nått speciellt som man vill råka ut för... Det är väll att man ska få fler trevliga spelmöten & sådant...
 

magoo

Hero
Joined
19 Oct 2002
Messages
1,117
Location
Umeå
Vad har ni aldrig råkat ut för i ett rollspel?
Jag har aldrig spelat någon ond person. Min karaktär har aldrig blivit dödad av en medspelare.

Vad, som ni ännu aldrig har råkat ut för i ett rollspel, vill ni nån gång uppleva i ett rollspel?
Kanske prova på att spela ond, eller åtminstone lite småjävlig. Men det kanske inte passar min egen godhjärtade personlighet...

När det gäller köpesäventyr skulle jag vilja råka ut för att bli riktigt lurad och överraskad, ofta tycker jag att köpesäventyr är för förutsägbara.

Vad vill ni aldrig nånsin råka ut för i ett rollspel?
Jag vill inte vara med om att någon spelare mår dåligt av rollspelandet.
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,292
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Jag tycker t ex att det är ganska jobbigt när två manliga rollspelare gestaltar varsin rollperson av olika kön som fattat tycke för varandra.
Ska det tolkas som att det vore okej om två kvinnliga rollspelare gjorde det?

- Ymir, ifrågasätter
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
"Jag tycker t ex att det är ganska jobbigt när två manliga rollspelare gestaltar varsin rollperson av olika kön som fattat tycke för varandra. "

Ska det tolkas som att det vore okej om två kvinnliga rollspelare gjorde det?
Bara om det är OK att man drar en tarzan under tiden...
 

Ziaxool

Veteran
Joined
7 Jun 2002
Messages
137
Location
Kolmården
Vad har ni aldrig råkat ut för i ett rollspel?
Try me. Jag är ganska säker på att jag råkat ut för det mesta (peniskapning, våldtäkt, kloning av människor i ett badkar... listan kan göras lång).

Vad, som ni ännu aldrig har råkat ut för i ett rollspel, vill ni nån gång uppleva i ett rollspel?
Djupt rollspelande. Efter att ha spelat med min spelgrupp i några år tycker jag att Dungeon of Doom inbjöd till djupt rollgestaltande!

Vad vill ni aldrig nånsin råka ut för i ett rollspel?
Det finns en hel del jag råkat ut för som jag önskar att jag aldrig råkat ut för. Någonsin.

/Ziaxool - blir sentimental
 

GrottrolletNaug

Swashbuckler
Joined
12 Dec 2001
Messages
3,026
Location
Uppsala
Vad har ni aldrig råkat ut för i ett rollspel?

Umm.... En hel del antar jag... Men jag kan väl brainstorma dom mest intressanta svaren.

Jag har aldrig rollspelat följande:

Sex
Bli utsatt för fysisk tortyr (Har dock blivit utsatt för en slags mental tortyr i rollspel)
Graviditet
Funktionsförhindrad (av med arm, ben. Blind, döv eller så)
Allvarligt mentalt störd (Små neuroser har spelats. Men inga stora psykoser)
Intrigkampanjer

*kommer på att listan kommer bli för lång om han fortsätter*


Vad, som ni ännu aldrig har råkat ut för i ett rollspel, vill ni nån gång uppleva i ett rollspel?

Intrigkampanjer skulle vara kul att prova på nån gång. Någon skojsig psykos skulle säkert också kunna vara kul att spela ut. Och en graviditet med efterföljande födsel och kotte skulle säkerligen vara skoj att få köra (men jag har en känsla av att det kan ske inom en överskådlig framtid :gremsmile: ).


Vad vill ni aldrig nånsin råka ut för i ett rollspel?

Jag kan inte säga någonting på rak arm som jag inte direkt skulle vilja råka utför rent dramatiskt. Men speltekniskt så kan jag säga att jag är fullständigt allergisk mot rälsning. Jag ser rälsning där det inte existerar typ :gremwink: Dessutom reagerar jag dåligt på det. Ibland mycket dåligt :gremblush:


/Naug, rälsningsallergiker
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Mycket oviktiga svar

Vad, som ni ännu aldrig har råkat ut för i ett rollspel, vill ni nån gång uppleva i ett rollspel?
Ickesensationellt skräckspel med fullt understöd av en regelbok.
Ett riktigt härligt Kalle Anka-äventyr. Liksom, där man inte slåss eller så, utan bara agerar på så sätt att roliga och spännande saker sker, fastän man ändå har en rak äventyrsstory.
Pokémon-aktigt samlande och planerande.
Spelledarlöst skräckrollspel som fungerar hela vägen ut.
En session med Another World-känsla.
En helt dialogstyrd session, helt utan ageranden.
Ett riktigt bra system för mig som spelledare att låta spelarna driva hela spelet på så vis att jag bara reagerar på vad de gör och låter äventyret skriva sig själv beroende på deras intiativ.
Att jag någonsin skulle framstå som en auktoritär och burdus spelledarperson utan att det blev löjligt (det går bara inte!).
En matematiskt uppbyggd världsrymd för mig att utforska och kartlägga med ett rymdskepp a la Star Trek; vi skulle bara cruisa runt och skaffa oss polare med alla främmande civilisationer. Det skulle vara så djäkla häftigt.
En Kultkampanj med fem mycket erfarna Kultspelledare i spelarsoffan, eftersom det spelet faktiskt är läbbigast när spelarna vet precis vad spelet handlar om.
Bajsmagiker.

Vad vill ni aldrig nånsin råka ut för i ett rollspel?
Spelmekanismer som säger att vissa människor är bättre än andra.
Att stå upp och agera ut en dramatisk spelhändelse medan jag plötsligt tappar byxorna.
Att hitta halva kroppen på någon stor och äcklig spindel i påsen med jordnötsringar som jag förstrött sitter och tuggar ur medan jag läser om hur giftreglerna egentligen fungerar i Chronopia.
Att spela mitt eget skräckrollspel Morbid Aspekt (från gymnasietiden) idag.
Kulspruteeld i Phoenix Command.
Fältslag med hexagoner och spelpjäser.
Fältslag enligt Gigant-reglerna.
Drakar i konstiga färger som sprutar andra saker än eld.
Att behöva spela en version av DoD innan någon tagit sitt förnuft till fånga och skapat regler för hur man kan spela som en anka.
 

Kimon

Swordsman
Joined
21 Nov 2001
Messages
679
Location
Uppsala
Jag har aldrig spelat någon ond person.

Det borde du verkligen prova, fast det kan vara lite lurigt i längden särskilt om man fokuserar på den egoistiska delen av det onda. Det hjälper liksom inte så mycket att resten av spelgruppen är onda också då de kommer att fokusera på sig själva i första hand. Det kan vara svårt att bygga ihop laget. Å andra sidan kan det vara ganska tillfredsställande att dra ihop en bakgrundshistoria.


Min karaktär har aldrig blivit dödad av en medspelare.

Det borde du inte prova i.m.h.o. Av egen erfarenhet kan jag säga att det ofta leder till ganska dålig stämning, som förhoppningsvis blåser över efter ett tag. I mitt fall var det en laginsats av de andra spelarna efter att de duperats av en gammal vis alv att tro att min rollperson var en otäck nekromantiker. Det var inte roligt, särskilt med tanke på att jag investerat en rätt stor del av min fritid på att fixa till en nöjaktig mental profil på rollpersonen.


Men det kanske inte passar min egen godhjärtade personlighet...

Såja... Inte bara skrapa på ytan nu...
 

Muggas

Hero
Joined
16 Nov 2001
Messages
1,016
Location
Stockholm
Hmm...

Nej, absolut inte, jag tycker att det i princip är okej att gestalta vem man vill, hur man vill, oavsett kön. Jag menar bara att jag personligen skulle tycka att det var obehagligt att t ex gestalta en kvinna som blir kär i en annan manlig rollperson som också spelas av en man, eller tvärtom. Och ja, jag skulle känna mindre olustkänslor om det var två kvinnor som gestaltade ett förälskat par av olika kön. Jag är medveten om att jag är låst i vissa stereotypa mönster och begränsningar för gestaltande i rollspel, men vill varken fördöma eller begränsa någon annan för den sakens skull.
 

Magnus Seter

Ansvarig utgivare
Staff member
Joined
24 Nov 2000
Messages
12,772
Location
Stockholm
AAAAARRGGHHHH!

Efter att ha spelat med min spelgrupp i några år tycker jag att Dungeon of Doom inbjöd till djupt rollgestaltande!
OMG! Är det verkligen så illa? :gremlaugh:

M.
 

Ackerfors

Alas, your rapids!
Joined
21 Jan 2001
Messages
7,475
Re: AAAAARRGGHHHH!

"OMG! Är det verkligen så illa? :gremlaugh:"

Det är mitt fel. Förlåt. Det var så frestande... Kunde inte låta bli.
Nä, allvarligt, det rockade och spelarna rockade, trots att det var D&D. Det var dessutom bra mycket mer roll med dem än när jag spelar med min vanliga grupp som jag inte spelar med alls numer. Typ.
 

Ackerfors

Alas, your rapids!
Joined
21 Jan 2001
Messages
7,475
Re: Aha

"Jag trodde Ziaxool hade spelat DoD på Lincon! Därav min förvåning. :gremlaugh:"

Det har han också, och det är ju rätt många som tar just det för vad det är och rollspelar det, bland andra Tove med spelgrupp, Marco och Gardener med spelgrupp, Snurgla med "syster" osv. :gremsmile:
 

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,692
Location
Umeå, Västerbotten
Vad har ni aldrig råkat ut för i ett rollspel?


Hmm... sex avklarat (en lesprisk sadomachochistisk reltion mellan min iskalla lilla älsklingpsykopat Evi och världens mest naiva och ömhetstörstande helerska, slå det någon), kärlek också abklarat, tortyr. japp massor, galenskap, tror att större delen av min karatärer klassa som emotionellt störa eller psykiskt sjuka... Hmm... Hm.... Vad kan jag missat?

En snäll karatär.

Har aldrig inträffat. Några karatäre kan möjligtvis kallas goda om man tänjder på begreppen men aldrig någon snäll och altursitisk person trots upprepade försök att producera en sådan.

Vad, som ni ännu aldrig har råkat ut för i ett rollspel, vill ni nån gång uppleva i ett rollspel?
En snäll rollspelson som sagt. Andra drömmen, spela högstausroll på lajv finns på angendan om två veckor.

Vad vill ni aldrig nånsin råka ut för i ett rollspel?
Svälja en tärning.
 

Kimon

Swordsman
Joined
21 Nov 2001
Messages
679
Location
Uppsala
Hmm... sex avklarat (en lesprisk sadomachochistisk reltion mellan min iskalla lilla älsklingpsykopat Evi och världens mest naiva och ömhetstörstande helerska, slå det någon), kärlek också abklarat, tortyr. japp massor, galenskap, tror att större delen av min karatärer klassa som emotionellt störa eller psykiskt sjuka... Hmm... Hm.... Vad kan jag missat?
My God! You truly are the "Queen of typos"... :gremsmirk:

Och denna S&M (tänker inte ens försöka stava efter min inledning) relation... Var den mellan två rp's eller mellan rp och slp? Jag får nämligen intrycket av att relationer (jaaa... jag menar relationer överhuvudtaget) mellan rp och slp är mycket vanligare än relationer mellan rp och rp och jag är något nyfiken på varför det är så. Men detta är troligen fel tråd att dribbla detta ämne i.

Rollspelade ni tortyren eller skedde det på "berättarplanet"? Min uppfattning i frågan är att det fungerar mycket bättre i ett rollspelsperspektiv. Eller det blir åtminstonde bra mycket mer otäckt, inte minst för den som håller i kniven (eller vad det nu är). Återigen så tror jag att de flesta flyttar händelsen till "berättarplanet" (Typ: Ni torterar honom, rulla tärning, ja han berättar följande....).

Har aldrig inträffat. Några karatäre kan möjligtvis kallas goda om man tänjder på begreppen men aldrig någon snäll och altursitisk person trots upprepade försök att producera en sådan.
Altruistisk och altruistisk... Ett av de onda epiteten är ju egoism. Och handen på levern, det är inte så svårt att dela med sig om man har ett överflöd (detta hävdar jag trots att Afrika verkar saknas från alla kartor läkemedelsföretagen har) och bara något svårare att ge när man inte har något överflöd. Om behovet verkligen finns hos mottagaren. Det är en bra start.

Svälja en tärning.
Va? Det lät inte såå jobbigt... Ja inte en D30 kanske, men en tunn liten D6 med mintsmak kanske?
 

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,692
Location
Umeå, Västerbotten
Okej, jag erkänner. Jag är the Queen of typos och inser det vidriga över mitt meddelande och förstår hur mycket folk måste ha stört sig på det. Jag ber om ursäkt på mina bara knän för det. Jag kör normalt sett mina mess genom Words stavning kontroll efter jag skriver dem, men vid detta olyckliga tillfälle satt jag vid en biblioteks dator under lunchrasten och hade dessutom bråttom.

Det ska aldrig hända igen.

"Var den mellan två rp's eller mellan rp och slp?"

Två rp, (motspelaren var en kille, om det intresserad någon, som nästa uteslutande spelar kvinnliga roller). Och det var inte hälften så mysko att spela på som folk kanske föreställer sig. Även om vi i och för sig avbröt oss vid grovt porrigt kladdade och inte tog med delen av stånkade och stönade. Den sexuella relationen tillförde en hel del till spelet och ledde bland annat till att min lilla ondis i det närmaste fick total makt över den andra karaktären och fick denna att förråda några andra RP:s.
Sexualitet är en för viktig del av mänskligjeten för att man kan utesluta det och dessutom alltför intressant.

"Rollspelade ni tortyren eller skedde det på "berättarplanet"?"
Jag är ett extremt friforms äckel så det har vid alla fall skett fullständigt rollspelat.
Ett speciellt noterbart minne för egen del är när en av mina RPs som hade skaffat sig magisk makt över en annan persons RP, tvingade denna att tyst hålla handen över ett ljus tills huden började brännas bort. Fräste mysigt och hon var blek av smärta m.m. Varpå min RP långsamt och tydligt förklarade att hennes makt var absolut över denna (vilket den egentligen inte var, den hade en del brister) och att hon om hon kände för det kunde tvinga den andra att bränna bort hela dennes arm på detta långsamma sätt till bara en stump vid axel återstod, om hon hade lust med det. (Målet med det hela var att demonstrera sin makt och psykologiskt knäcka den andra.) Den finaste delen av det hela är nästan att den persons karartär jag utförde det på fortfarne tycker att det hennes är hennes favorit rollspels minne all times high.

"Altruistisk och altruistisk... Ett av de onda epiteten är ju egoism. Och handen på levern, det är inte så svårt att dela med sig om man har ett överflöd (detta hävdar jag trots att Afrika verkar saknas från alla kartor läkemedelsföretagen har) och bara något svårare att ge när man inte har något överflöd. Om behovet verkligen finns hos mottagaren. Det är en bra start."

Det är knappast det som är problemet. Så fort jag försöker fördjupa mig i en roll så gräver jag på något sätt automatiskt mig ner och finner de mörkare delarna av karaktären. Varpå kvartären sakta men säkert börjar bli allt mer aggressiva, bittra, cyniska, sadistiska eller vansinnigt makthungriga eller vad det nu skulle vara i deras specifika fall desto med jag lär känna dem. Karaktärerna kan fortfarne ha sina goda kvalitéer, vara ädla eller lojala eller hålla på sin heder eller vara djurvän men fortfarne brukar de bli till större delen mörka. Jag lyckas helt enkelt inte sätta mig in i karaktären utan att dra upp en massa mörka sidor och gör det till allmänt små onda (eller jätte onda) eller elaka.
 
Top