Nekromanti Mycket viktiga frågor

[Kimon]

Okej, jag erkänner. Jag är the Queen of typos och inser det vidriga över mitt meddelande och förstår hur mycket folk måste ha stört sig på det. Jag ber om ursäkt på mina bara knän för det. Jag kör normalt sett mina mess genom Words stavning kontroll efter jag skriver dem, men vid detta olyckliga tillfälle satt jag vid en biblioteks dator under lunchrasten och hade dessutom bråttom.

Det ska aldrig hända igen.

Ah! Avbryt! Satan i helvete! Rött Kort! Nej! Nej! Nej!
Jag försöke ju för i helvete att vara rolig, men jag var alldeles för otydlig och nu tog du vad jag skrev som kritik vilket jag inte alls avsåg.
Ge mig en sekund så jag kan ur foten ur munnen....
Sorry med andra ord. Jag skall genast lägga mitt inlägg till min egna lista över saker jag ogillar på forumet

Två rp, (motspelaren var en kille, om det intresserad någon, som nästa uteslutande spelar kvinnliga roller). Och det var inte hälften så mysko att spela på som folk kanske föreställer sig.

Well, det här var synnerligen intressant, för jag och en annan i vår spelgrupp skall just ge oss ikast med ungefär samma upplägg som det du beskriver här och jag skall villigt erkänna att jag känner mig något vilsen inför uppgiften. Å andra sidan så gillar jag utmaningar, så det är med försiktig spänning jag ser fram emot första spelmötet.

Jag lyckas helt enkelt inte sätta mig in i karaktären utan att dra upp en massa mörka sidor och gör det till allmänt små onda (eller jätte onda) eller elaka.

Fast det är ju en sak att identifiera sina dåliga sidor, och en annan att verkligen agera på dem. Jag kan utan problem räkna upp minst tio personer jag mer än gärna skulle slå på käften, men jag slår dem inte på käften. Helt enkelt för att jag är uppfostrad att inte slå folk som gör mig förbannad på käften.

Så bolla mot dig själv om du känner att rollpersonen snuddar vid den "mörka sidan".

 

[w176]

"Ah! Avbryt! Satan i helvete! Rött Kort! Nej! Nej! Nej!
Jag försökte ju för i helvete att vara rolig, men jag var alldeles för otydlig och nu tog du vad jag skrev som kritik vilket jag inte alls avsåg."
*diskret litet flin och sedan en roat uträckt tungspets.*
Och du uppfattar inte att jag försöket vara roligt (om än på ett såååååå mycket mer sofistikerat sätt) genom att spela martyr och ödmjuka och ursäkta mig äckligt mycket?

"Well, det här var synnerligen intressant, för jag och en annan i vår spelgrupp skall just ge oss ikast med ungefär samma upplägg som det du beskriver här och jag skall villigt erkänna att jag känner mig något vilsen inför uppgiften. Å andra sidan så gillar jag utmaningar, så det är med försiktig spänning jag ser fram emot första spelmötet."

När det gällde våra två karaktärer var det inte alls planerat, eller möjligtti vis lite på min motspelares håll (Vilken kille skulle inte tycka det var sexigt med två lesbiska tjejer i säng?(I och för sig är väl min lilla ondis knappast lesbisk utan snarare asexuell och använder sex som ett maktmedel)) då jag eller min karr inte hade någon aning om att den andra rollen var lesbisk. Det kändes väldigt udda att spela på det första gången men det funkade.

"Fast det är ju en sak att identifiera sina dåliga sidor, och en annan att verkligen agera på dem. Jag kan utan problem räkna upp minst tio personer jag mer än gärna skulle slå på käften, men jag slår dem inte på käften. Helt enkelt för att jag är uppfostrad att inte slå folk som gör mig förbannad på käften."

*läsa* Hm... hmm..... *blinka till förvånat* Hmm... Det där lät på något sätt som väldigt vettigt.

I och för sig älskar jag mina små dekadenta kräk eller ångestpaket eller rasistalver och nog brukar de lägga band på sig i bland. Men hittills har jag inte fattat att skillnaden om att bli ett kräk eller inte ligger i att sätta annat framför de negativa känslorna (som att det är fel att skada någon annan). Hmm...
Hmm.....
Jag känner mig småkorkad.

 

[Kimon]

*diskret litet flin och sedan en roat uträckt tungspets.*
Och du uppfattar inte att jag försöket vara roligt (om än på ett såååååå mycket mer sofistikerat sätt) genom att spela martyr och ödmjuka och ursäkta mig äckligt mycket?

Hahahaaa.... Det ... kan ... inte ... vara ... möjligt.

Jo, jag hade det förvisso på känn, men jag vågade helt enkelt inte chansa på att du faktiskt drev med mig, eftersom om jag hade haft fel så....
"That would have been messy... messy indeed"

Det kändes väldigt udda att spela på det första gången men det funkade.

Mmm... Udda sa Bull. Och visst känns det som att det kommer att bli underligt. Ja, man undrar ju hur den övriga spelgruppen kommer att reagera vid första spelmötet... och hur man hittar rätt nivå i interaktionen mellan rollpersonerna. Ämnet har ju berörts tidigare i tråden men oroskänslan finns ju att resten av gruppen bara kommer att tycka att det är jobbigt.
Äh, jag vet inte.

Hmm... Det där lät på något sätt som väldigt vettigt.

Oj, eh tack tror jag. Mina inlägg på forumet brukar så sällan ge en dylik respons. Eller ge folk insikter för den delen.

Men hittills har jag inte fattat att skillnaden om att bli ett kräk eller inte ligger i att sätta annat framför de negativa känslorna (som att det är fel att skada någon annan). Hmm...

Ja, och tycker man att steget från att vara Sauron till att vara Sam är för långt så kan man ju faktiskt spela en rp som till ytan är Sam, men på insidan är Sauron och när man inte orkar längre fullständigt explodera i besinningslöst raseri.
Kan ge en viss chockverkan i spelgruppen dock.

Jag känner mig småkorkad.

Och eftersom jag har 3:e Dan i dumhet, dryghet och fårskallighet så vill jag bara meddela att ditt graderingsprov har misslyckats. Det krävs helt enkelt så mycket mer för att framstå som korkad. Som min ursäkt på ditt fintade utspel... Jamenar det är inte vem som helst som kan lyckas med att framställa sig själv som så korkad på ett så utstuderat sätt som jag gjorde i den situationen.

 

[Ziaxool]

Re: AAAAARRGGHHHH!

OMG! Är det verkligen så illa?

Tja, om jag ska vara ärlig så... JA! När de skapar karaktärer tittar de på vilka bonusar man får för eventuell ras och yrke, väljer efter vilka som har högst bonusar, skriver ner och är sedan färdiga. Hälften av gångerna de skapar karaktärer skiter de helt i namn, och när de väl väljer namn tar de dem från någon film de nyligen sett (en gång var den filmen "Phone Booth". JA, han döpte sin karaktär till "Telefonkiosk"!). Det kanske låter otroligt för er erfarna spelare, men det är min spelgrupp det! De har nog aldrig skapat en intressant karaktär under de sex åren vi spelat. Någonsin. Men namnet "Telefonkisok" var iochförsig rätt intressant!

Det är mitt fel. Förlåt. Det var så frestande... Kunde inte låta bli.
Nä, allvarligt, det rockade och spelarna rockade, trots att det var D&D. Det var dessutom bra mycket mer roll med dem än när jag spelar med min vanliga grupp som jag inte spelar med alls numer. Typ.

Jag menade givitvis min spelgrupp som jag spelar med i vanliga fall, ovanstående kommentar har inget med spelomgången hemma hoss dig att göra! Så Agon kan vara lugn...

 

[Ackerfors]

Re: AAAAARRGGHHHH!

"Jag menade givitvis min spelgrupp som jag spelar med i vanliga fall, ovanstående kommentar har inget med spelomgången hemma hoss dig att göra! Så Agon kan vara lugn..."

Jaha, men dåså... Jag trodde jag svikit hela d&D-konceptet och därmed var tvungen att brännas på bål för de kätterska lärorna jag spred bland de andra. Iofs gör jag mitt bästa för att lära ut de kätterska rollspelarlärorna när vi kör D&D, men berätta det inte för någon.