Det är väldigt bra med sådana här plattor om man vill slumpa ut kartor.
Jag gjorde en gång ett Amos-spel som hette Rymdmusen, där man kunde åka omkring i ett matematiskt genererat universum. Liksom, man matade in några XYZ-koordinater, typ 123,-600,42 och sedan genererades det ett solsystem med några planeter, och när man åkte ner på en bebodd planet så kom man ut till en typ gammaldags första person-labyrint, som skulle föreställa en stad där det fanns vissa dörrar som ledde ut till affärer eller barer. Gick man in på en bar så genererades det ett klientel där som kunde be en om saker.
Nå, grejen var att man givetvis inte bara kan slumpa ut labyrinter hur som helst. Då kan det ju bli helt rubbade layouter. Så då använde jag typ sådana här plattor. Då kunde jag garantera att det skulle bli vettiga strukturer med lagom fördelning av barer och affärer, samt undvika att man typ fann sig vara inlåst i ett pyttelitet utrymme eller liknande dumheter.
Så jag har goda erfarenheter av metoden i sig.
Den stora skillnaden mellan de här plattorna och Carcasonne-brickorna (som någon annan pratade om) är att dessa plattor kan läggas i vilken ordning som helst. Man behöver inte matcha kanter. Det är väldigt viktigt.
---
Men, som med all generering, så tycker jag att det viktiga är att intressanta saker framkommer i kombinationen av komponenter - inte i komponenterna i sig.
Om jag skulle måla sådana här bilder så skulle jag alltså tycka det vore kul om det på varje bild var någon som var jagad av något på brickan till höger, och någon som jagade något på brickan till vänster. På en bricka kanske det fanns en polis som jagade något till vänster och en liten gråtande flicka som jagades av något till höger. På en annan bricka skulle man kunna ha en blodhund som jagade något till vänster och en tjuv som jagades av något till höger; och på en tredje kunde man ha något retandes flickgäng som jagade något till vänster och en barnvagn som höll på att rulla ifrån dem åt höger.
Nu uppstår det roliga i själva kombinationen av brickor. Polisen kan jaga tjuven, förstås, och det finns säkert någon skrämd mamma på någon bricka som vill jaga fatt på barnvagnen, men man kan också låta det retande flickgänget jaga efter tjuven eller låta blodhunden jaga fatt på den gråtande flickan.
Det blir två helt olika saker om polisen är på väg att rädda barnvagnen eller om han är på väg att arrestera den gråtande flickan.
Den principen skulle jag vilja applicera även om jag skulle använda detta för att generera en värld. Alltså, jag pratar inte om tjuvar och barnvagnar, utan om att något intressant skall ske i själva mötet mellan olika enheter.
När jag för länge sedan pratade om att slumpgenerera äventyr så tänkte jag mycket i de banorna. Men, öh, jag tror inte någon är intresserad, så jag slutar nu.
