Myten om "Land of Barter" (setting & ekonomi)

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,187
Location
Ereb Altor
Som jag skrev på annat håll har jag läst Debt: The First 5,000 Years av David Greaber. Det är en antropologisk och historisk avhandling som handlar om...skuld! Tesen är att skuldekonomier är de äldsta och att de alltid har funnits. En intressant grej i boken är att Greaber helt debunkar teorin om att det före den monetära ekonomin fanns byteshandel, alltså i den form som Adam Smith beskriver det. "Adam har skor, men vill ha bananer..." etc. Han menar att det aldrig gick till så och att det inte heller finns något stöd för det. Däremot har antropologer identifierat mängder av kulturer som ägnat sig åt skuldekonomier, och det finns både historiska och arkeologiska källor och lämningar som styrker det.

Alla vi som någon gång har försökt systematisera byteshandel i rollspel vet hur svårt det är. "Jag har ett armborst och vill ha en häst". I själva verket uppstår istället lokala valutor, inte sällan rena IOU:s. Allt från stickor till papperslappar eller små metallstavar etc. Vilket funkar betydligt bättre än att byta sina skor mot bananer mot armborst till hästar.

En annan sak som tas upp är att handel med mynt är ett tecken på att det är något fuffens på gång. För även efter att mynt präglas så är de så få att de flesta ändå inte har några. Mynt, eller ädelmetaller, jämför Greaber med att köpa en bil för kontanter. Något bara gangsters gör.

Det finns mer intressant i boken, men just dessa känns som man kan ta med sig in i sitt spelande.
 

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,237
Location
Omfalos
Säger de något om deep monetization och vad det gör med samhällen?

I det här världsbygget jag håller på med funderar jag på att ha med deep montezation i historien. Och James C Scotts take på barbarer från The Art of Not Being Governed: An Anarchist History of Upland Southeast Asia - vilken i korthet handlar om att barbarer inte är några stackare som inte hängt med när en välsignelsebringande civilisation sprider sitt ljus, utan snarare folk som medvetet valt att stå utanför civilisationen, för att den suger (du kan bara jämföra med hur många skattmasar det fanns i Cimmerien jämfört med Aquilonia för att greppa detta, och ställa dig frågan, varför är det första bönderna gör när de gör uppror att elda upp jordeböckerna?).
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,187
Location
Ereb Altor
Säger de något om deep monetization och vad det gör med samhällen?

I det här världsbygget jag håller på med funderar jag på att ha med deep montezation i historien. Och James C Scotts take på barbarer från The Art of Not Being Governed: An Anarchist History of Upland Southeast Asia - vilken i korthet handlar om att barbarer inte är några stackare som inte hängt med när en välsignelsebringande civilisation sprider sitt ljus, utan snarare folk som medvetet valt att stå utanför civilisationen, för att den suger (du kan bara jämföra med hur många skattmasar det fanns i Cimmerien jämfört med Aquilonia för att greppa detta, och ställa dig frågan, varför är det första bönderna gör när de gör uppror att elda upp jordeböckerna?).
Kan inte minnas att termen "deep monetization" figuerar i boken. Försökte googla men fick ingen snabb beskrivning. Vad avses?

Det talas mycket om samhällen utanför större civilisationer (eller i resterna av försvunna sådana), så det är inte omöjligt att företeelsen tas upp.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,607
Location
Göteborg
Jag har hört väldigt många argumentera mot tesen om att tidiga kulturer levde på byteshandel, men jag har aldrig hört någon faktiskt påstå det, utom då Smith (som jag inte läst). Känns lite som ”vikingarna hade inte horn på hjälmen” vid det här laget.

I alla fall är något som förvånade mig när jag läst på om 1800-talets Sverige hur mycket man verkar betala med säd och ibland djur. Skatt, tionde och lön verkar till stor del betalas i spannmål. Vilket såklart är vettigt om man tänker efter, men också lägger sig lite mitt emellan pengar och byteshandel. Även brudpris i kor eller kameler, och så vidare. Eller soldatlön i salt. Är det byteshandel eller är det pengar?

Men ja, skuldekonomi är ju såklart den äldsta, och fortfarande det som gäller i icke-monetiserade sammanhang, vare sig det är flytthjälp mellan kompisar* eller seedande i torrent-sammanhang.

* Eller okej, flyttpizzan kanske gör det till byteshandel?
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,683
* Eller okej, flyttpizzan kanske gör det till byteshandel?
Flyttpizzan är inte värd att hjälpa någon flytta, vilket är 8 timmar av obekväm tyngdlyftning och organisering. Nej, Flyttpizzan är bara en rituell markering av att någon har uppfyllt sin del av hederskulturen.

Också, om man dyker upp för att hjälpa någon flytta och de inte packat borde man få resa en nidstolpe utanför deras nya hus så att alla vet vad de gjorde!
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,759
Debt: The First 5,000 Years
Jag tyckte illa om det mesta av den boken, men just saken med skuldekonomin (som ju är en viktig del) landar helt rätt.

I ett typiskt fantasyrollspel kommer bönderna som hänger på det lokala värdshuset absolut inte att betala ölen med några kopparmynt - de handlar (bokstavligen) på krita och reglerar sina skulder senare, antagligen i natura.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,187
Location
Ereb Altor
Jag har hört väldigt många argumentera mot tesen om att tidiga kulturer levde på byteshandel, men jag har aldrig hört någon faktiskt påstå det, utom då Smith (som jag inte läst). Känns lite som ”vikingarna hade inte horn på hjälmen” vid det här laget.
Det läggs lite kraft på att reda ut det här i boken, och påståendet är inte vattentätt, men jag är benägen att hålla med Greaber. Det är en del av vår moderna skapelsemyt att byteshandel föregick monetär ekonomi, marknader och kapitalism.

I alla fall är något som förvånade mig när jag läst på om 1800-talets Sverige hur mycket man verkar betala med säd och ibland djur. Skatt, tionde och lön verkar till stor del betalas i spannmål. Vilket såklart är vettigt om man tänker efter, men också lägger sig lite mitt emellan pengar och byteshandel. Även brudpris i kor eller kameler, och så vidare. Eller soldatlön i salt. Är det byteshandel eller är det pengar?
Att betala tribut/skatt ska inte ses som en transaktion. Det är ett sätt att reglerna den skuld vi har till vår härskare. Vi får helt enkelt betala med vad vi har. Och all betalning accepteras. Det är viktigare att vi betalar än vad vi betalar med.

Samma sak gäller brudpris, eller inte alls samma, men liknande. Det rör sig inte alls om betalning. Det är en överenskommelse som förseglas. I god antropologisk anda läggs stor vikt vid att reda ut sådant ur detta perspektiv. Men kontentan är att brudpris är lika symboliskt som flyttpizza. Eller, det gäller under lite sina egna regler.

Men ja, skuldekonomi är ju såklart den äldsta, och fortfarande det som gäller i icke-monetiserade sammanhang, vare sig det är flytthjälp mellan kompisar* eller seedande i torrent-sammanhang.

* Eller okej, flyttpizzan kanske gör det till byteshandel?
Flyttpizzan, eller snarare flytthjälp, kallar Greaber kort och gott för "kommunism". Alltså att man hjälper medmänniskor utan att få något av lika värde tillbaka. Helt enkelt för att social mänsklig interaktion bygger på att vi på något grundläggande plan kan lite på varandra.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,607
Location
Göteborg
Flyttpizzan, eller snarare flytthjälp, kallar Greaber kort och gott för "kommunism". Alltså att man hjälper medmänniskor utan att få något av lika värde tillbaka. Helt enkelt för att social mänsklig interaktion bygger på att vi på något grundläggande plan kan lite på varandra.
Fast finns det inte lite skuldekonomi i bakgrunden? Man räknar såklart inte exakt på det, men man förväntas hjälpa till ungefär lika mycket som man får hjälp. Den som ofta ber om en tjänst utan att någonsin återgälda blir väl socialt bestraffad, tänker jag.
 

Zire

Swashbuckler
Joined
18 May 2000
Messages
3,137
Location
Umeå
En sak som är intressant med skuldekonomin är att det kan anses oartigt att betala tillbaka skulden "jämt ut" så att säga. Att det är ett sätt att säga att nu vill jag inte ha något med dig att göra mer. Det här finns fortfarande i modern tid i vissa kulturer. Det kan också anses oartigt att bjuda tillbaka för fort.

Angående att de lokala bönderna inte betalar för varje stop öl på värdshuset. Vi hade ju mycket krogar ett par hundra år tillbaka, och vad jag har förstått så var det vanligt att man var tvungen att "bjudas in" för att få besöka dem, och att de kunde vara av lite halvprivat natur och alltså inte som en restaurang idag. Det kunde gå till som att ett gäng sumprunkare går ut tillsammans efter jobbet till "sin" krog och har en ny kollega som de tar med sig. Medan han kanske inte hade släppts in om han kom själv (eller ansett märklig som inte vet hur man beter sig).

Det här är något som jag känner att jag själv slarvat med. Jag behandlar (fantasy) värdshus alldeles för mycket som en nutida restaurang, men det finns så mycket mer spännande man kan göra med dem om man bara tänker till.
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,759
Angående att de lokala bönderna inte betalar för varje stop öl på värdshuset. Vi hade ju mycket krogar ett par hundra år tillbaka, och vad jag har förstått så var det vanligt att man var tvungen att "bjudas in" för att få besöka dem, och att de kunde vara av lite halvprivat natur och alltså inte som en restaurang idag. Det kunde gå till som att ett gäng sumprunkare går ut tillsammans efter jobbet till "sin" krog och har en ny kollega som de tar med sig. Medan han kanske inte hade släppts in om han kom själv (eller ansett märklig som inte vet hur man beter sig).
Det här är också relaterat till klass/klient/kontakt-samhället, som jag tjatar om hur extremt bra det görs i Bookhounds of London. Introduktionen kan vara en hårdvaluta!

Vi är så inkörda i det meritokratiska tänket att vi har svårt att föreställa oss hur det var under större delen av mänsklighetens historia (och på många håll även idag). Nepotism är inget dåligt då, det är vad du förväntas göra, och bara en skurk skulle låta bli att hjälpa sina släktingar! Meritokratin är antagligen inte ens en illusion - givetvis måste du vara klient till någon som hjälper dig upp och som du återgäldar med stöd, det är snudd på omöjligt att komma någonstans annars!
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,187
Location
Ereb Altor
Fast finns det inte lite skuldekonomi i bakgrunden? Man räknar såklart inte exakt på det, men man förväntas hjälpa till ungefär lika mycket som man får hjälp. Den som ofta ber om en tjänst utan att någonsin återgälda blir väl socialt bestraffad, tänker jag.
Ja, den kommunism Greaber talar om ligger väl inte utanför skuldekonomin, men du riskerar inte att bli tvångsrekryterad eller såld som slav om du inte återgäldar flyttjänsten :)
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,607
Location
Göteborg
Det här är också relaterat till klass/klient/kontakt-samhället, som jag tjatar om hur extremt bra det görs i Bookhounds of London. Introduktionen kan vara en hårdvaluta!

Vi är så inkörda i det meritokratiska tänket att vi har svårt att föreställa oss hur det var under större delen av mänsklighetens historia (och på många håll även idag). Nepotism är inget dåligt då, det är vad du förväntas göra, och bara en skurk skulle låta bli att hjälpa sina släktingar! Meritokratin är antagligen inte ens en illusion - givetvis måste du vara klient till någon som hjälper dig upp och som du återgäldar med stöd, det är snudd på omöjligt att komma någonstans annars!
Det finns ett citat från Analekterna som jag gillar att använda för att illustrera hur konfucianismens grundläggande moral skiljer sig från hur vi ser på saken i dagens Sverige:

Hertigen av Yip säger till Mästaren: ”Hos oss finns det de som är så rättfärdiga, att om deras fader stjäl ett får, så vittnar de emot honom.” Konfucius svarar: ”I vår del av landet är de rättfärdiga annorlunda. Fadern döljer sin sons felsteg, och sonen döljer sin fars. I detta finns rättfärdighet.”
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,187
Location
Ereb Altor
En sak som är intressant med skuldekonomin är att det kan anses oartigt att betala tillbaka skulden "jämt ut" så att säga. Att det är ett sätt att säga att nu vill jag inte ha något med dig att göra mer. Det här finns fortfarande i modern tid i vissa kulturer. Det kan också anses oartigt att bjuda tillbaka för fort.
Ja, men för att inte röra till det för mycket så är det inte den typen av skuldekonomi jag talar om. Att vara en del av ett större socialt sammanhang där vi alla tar ansvar för kollektivet är en lite annan företeelse, och mycket riktigt förseglas den ofta av någon form av ojämlikt skuldförhållande. Men detta är alltså helt i sin ordning, och samma sak som när en kvinna byts mot en kamel. Vi säger inte då att kvinnan är värd en kamel utan det är bara ett sätt att försegla överenskommelsen. Greaber drar ju det här resonemanget till sin spets och menar att ofödda barn är vad det handlar om och det är något som ingen kultur någonsin satt ett pris på. Såvida vi inte pratar om slavar. Vilket vi ju inte gör i det här fallet.

Angående att de lokala bönderna inte betalar för varje stop öl på värdshuset. Vi hade ju mycket krogar ett par hundra år tillbaka, och vad jag har förstått så var det vanligt att man var tvungen att "bjudas in" för att få besöka dem, och att de kunde vara av lite halvprivat natur och alltså inte som en restaurang idag. Det kunde gå till som att ett gäng sumprunkare går ut tillsammans efter jobbet till "sin" krog och har en ny kollega som de tar med sig. Medan han kanske inte hade släppts in om han kom själv (eller ansett märklig som inte vet hur man beter sig).
Ja, många av dessa valutor var ju väldigt lokala, och helt oanvändbara utanför respektive kvarter. Det var inte ovanligt att butiker hade egna valutor som enbart var gångbara i butiken, men även informellt mellan invånare i kvarteret. Detta pågick långt in på 1800-talet.

Det här är något som jag känner att jag själv slarvat med. Jag behandlar (fantasy) värdshus alldeles för mycket som en nutida restaurang, men det finns så mycket mer spännande man kan göra med dem om man bara tänker till.
Ja, fantasyvärdshus är väl något av det mest anakronistiska som finns, om termen ursäktas, och jag tror att man har mycket att vinna på att utmana en del konventioner här. Vi har ju tjatat om karavanserajer i Kopparhavets hjältar, men det är ett bra exempel på det här.
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,759
Ja, fantasyvärdshus är väl något av det mest anakronistiska som finns, om termen ursäktas, och jag tror att man har mycket att vinna på att utmana en del konventioner här. Vi har ju tjatat om karavanserajer i Kopparhavets hjältar, men det är ett bra exempel på det här.
Karavanseraljen är också vad RuneQuest gör just nu för att få till litet mer traditionella värdshus, men på många håll ute i obygden är ett "värdshus" bara den som andra i byn skickar vandrarna till för att vederbörande är mer van vid halvprofessionell gästfrihet hemma i stugan. Långt in på 1800-talet är en "pub" på motsvarande vis bokstavligen ett "public house" - du öppnar bottenvåningen på ditt hus till folk och serverar öl där.

Det klassiska byvärdshuset är nonsens. Junker Hildurs i Arhem funkar någorlunda för att det i alla fall är en mindre stad, och fullt med suspekta lycksökare. Men den som kan ser förstås till att bli inbjuden som gäst hos någon i stället.

Jag är också litet osäker på hur Graeber tänker sig att den medeltida marknaden fungerar - där måste det väl fortfarande vara byteshandel eller penningekonomi (i låga denominationer), just för att man inte känner varandra så att skuldsystemet kan fungera?
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,759
Bret Devereaux tar för övrigt upp hur bönder traditionellt ordnar fester och hjälp till andra så fort man har ett överskott - det är så man försäkrar sig gentemot de dåliga tiderna (alltså en form av riskhantering). Soldater kommer att försöka tortera ur dig vart du grävt ned pengar, men ingen kan stjäla den där sortens relationsskuld av dig.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,187
Location
Ereb Altor
Jag är också litet osäker på hur Graeber tänker sig att den medeltida marknaden fungerar - där måste det väl fortfarande vara byteshandel eller penningekonomi (i låga denominationer), just för att man inte känner varandra så att skuldsystemet kan fungera?
Det tar han upp i boken. I de fallen gäller ju mynt eller motsvarande alternativt skuldebrev av olika slag (som ju definieras allt mer ju längre medeltiden fortgår, och leder till slut till att bankväsendet uppstår).

Men poängen är inte att byteshandel aldrig sker. Poängen är att när byteshandel sker så är det oftast via någon form av värde som vi omvandlat till någon form av valuta, säg 2 guld, 3 daler, 1 oxe eller en tunna salt. Eller vad det nu är.

Och mynt är ju alltså en del av skuldekonomin. En kung har präglat mynten och går i god för dem*, men kräver dem åter i form av skatt.

*Detta fortgår långt efter kungens, och kanske även rikets, bortgång.
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,759
Men poängen är inte att byteshandel aldrig sker. Poängen är att när byteshandel sker så är det oftast via någon form av värde som vi omvandlat till någon form av valuta, säg 2 guld, 3 daler, 1 oxe eller en tunna salt. Eller vad det nu är.
Eller, återigen RuneQuest, att något är så standardiserat som värdeobjekt att man denominerar kostnader i det. En fri mans mansbot är 20 kor, till exempel. Det innebär inte att den måste betalas i kor, men alla vet vad "växelkursen" gentemot kor är (5 får, 25 skäppor korn, 20 silvermynt, och så vidare).
 

Gamiel

Myrmidon
Joined
22 Dec 2013
Messages
3,958
Location
Stockholm
Rör 17-1800-tals Sverige men tror det e av intresse - från SOLMED nr 28 Groveda sid. 94-95:

"Inbördes krediter
Den andra kategorin kan vi kalla inbördes krediter. Andra privatpersoner man kände eller kände till, oftast bönder, ställde upp med kredit när en gårdsaffär behövde finansieras och givetvis också i sådana fall där det krävdes hjälp med finansieringen. Det skapades ett lokalt nätverk av privatpersoner som i praktiken blev en fungerande kreditmarknad. Inte minst bland bönder var, det vet vi med säkerhet, dessa finansieringsnätverk en mycket utbredd företeelse i Sverige under hela 1800-talet. Historikerna har påvisat att för många välsituerade bönder var utlåning i denna form ett sätt att spara. Banksparande framstod inte som något alternativ förrän långt senare. För vissa blev utlåning till och med en rörelse . "Det fanns bönder som etablerade sig som utlånare i stor skala och dessa kunde skapa avsevärda förmögenheter som i huvudsak bestod av fordringar," skriver Christer Persson i sin avhandling om 1800-talets Locknevibönder.

Att döma av vad vi sett i Dals härad var en del av dessa krediter utlämnade mot säkerhet i jord. Andra var det inte. De senare var en slags inbördes blancokrediter. Lånetiden för dessa var kort. I en enkel studie av bouppteckningsmaterial från Bankekinds härad i Östergötland med data från tidigt 1800- tal var reverserna som regel daterade samma år som dödsfallet eller året före. Man kan spekulera i att en gång om året skulle räntan betalas och det krävde ett besök hos långivaren. Men kortfristigheten hos lånet var under normala omständigheter bara formell . Om allt fungerade som det skulle, skrevs med stor säkerhet reversen om på ytterligare ett år. Amorteringar förekom men var ovanliga. Krediten fick löpa så länge långivaren hade förtroendet kvar och låntagaren behövde kapitalet. I den meningen var också dessa krediter långfristiga.

[...]

Ett synnerligen effektivt system
Det är väl känt att många bönder som lånade pengar på det här sättet också hade egna finansiella fordringar. Det kan tyckas anmärkningsvärt. Eller som Martinius uttrycker det. "Om en mindre jordägare hade skuld till fem andra mindre jordägare och fordringar på fem, varför drev han då inte in sina fordringar och likviderade sina egna skulder?" Förklaringen, menar Martinius, är att det skulle ha skapat oro på "den lokala agrara noninstitutionella kreditmarknaden. Det är möjligt att man ej borde driva in fordringar vid behov utan i stället låna upp pengar".

Det är antagligen inte den verkliga förklaringen. Beteendet är lättare att tolka i termer av riskspridning. För den som behöver låna är det riskmässigt att föredra om det finns många att låna av - och helst många som gör sina bedömningar av hans kreditvärdighet oberoende av varandra. Det senare kan förklara varför gäldenärerna i Bankekindsstudien var beredda att resa över den egna sockengränsen för att få sina krediter. För långivaren gäller exakt samma samband. Det är riskmässigt bättre att ha många krediter på genomsnittligt måttliga belopp än några få krediter på vardera större belopp. Och likaså minskar kreditrisken om låntagarna inte är ekonomiskt beroende av varandra. Det blir i det perspektivet ekonomiskt rationellt att ge lån också till andra än de som bor närmast.

Allt detta samverkar så att det riskmässigt bästa för både den som ger kredit och d en som får kredit är att många är involverade i systemet. Det skapas därigenom också en kollektiv nyttighet, systemet i sin helhet fungerar bättre . Det mest sannolika är att det i sin tur skapar en kutym eller kultur med innebörden att det är bra att så många som möjligt är involverade i det lokala eller regionala "banksystemet". Det förklarar i och för sig inte varför många bönder och andra aktörer i det lokala kreditsystemet samtidigt var både placerare och låntagare. Den förklaringen är antagligen strikt finansiell. Det är för en företagare i de allra flesta fa ll ett rationellt finansiellt beteende att inte betala av på befintliga skulder varje gång som han har pengar som han inte omedelbart behöver. Följden blir att han har både skulder och finansiella fordringar i sin balansräkning och, när han avlider, i sin bouppteckning.

Systemet med inbördes privatkrediter var synnerligen effektivt (vilket givetvis var orsaken till att det under så lång tid, från 1700-talet till en god bit in på 1900-talet, kom att dominera långivningen till bönderna). Det fanns för den som var känd för att sköta sig kredit att få när han behövde den. Systemet var extremt flexibelt, det rymde allt från kortfristiga smålån till långfristiga in teckningskrediter. Det gick fort att få beslut. Lokalkännedomen gjorde att kreditförlusterna blev små.

Just att det fanns ett ömsesidigt intresse hos aktörerna är antagligen den viktigaste förklaringen till varför privatlånen var så viktiga under så lång tid för jordbrukets finansiering. Mot den som av någon anledning hade behov av kredit fanns in om ett ganska snävt geografiskt område en annan person som hade behov av att få hygglig avkastning på det kapital han kunde avvara. Båda hade således ett intresse av att agera på den här lokala marknaden. Och båda aktörerna - låntagaren och långivaren - kände för det mesta varandra, de var grannar, släktingar eller hade på något annat sätt kunskap om varandras handel och vandel. Det sänkte transaktionskostnaderna men också risken , risken för att lån givaren inte skulle få tillbaka sina pengar och risken för att låntagaren inte skulle få sin kredit förlängd när han var som mest sårbar. Privatlån en och, sett från andra hållet, sparande t i form av finansiella fordringar var, för att upprepa, uttryck för ett väl fungerande system."
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,759
Det här börjar hamna litet utanför ämnet, men ett av de coolaste tillitsbaserade systemen jag vet är varför ortodoxa judar dominerar delar av diamanthandeln: Egentligen behöver man kolla diamanter vid varje transaktion eftersom det annars finns gott om utrymme att luras, men detta skapar en kostsam overhead. Inom sfären av ortodoxt judiska diamanthandlare antar man däremot alltid att man kan lita på varandra och hoppar över det steget, vilket gör att man inte får den sortens extra overheadkostnad, vilket är tillräckligt för att de ska kunna ha en marknadsställning som inte går att utmana.
 
Top