Nekromanti När blev våld skräck?

Robert_UBBT

Veteran
Joined
17 May 2000
Messages
28
Location
Umeå (eller Övik)
Eller varför inte i samband med det omåttligt populära Vampire (när var det det kom, 1990 - 1991). Vampire förändrade synen på skräck något i och med att man inte längre spelade "hjältar" utan snarare monstren. Det verkar som om den "klassiska" skräcken inte längre skrämmer utan att populärkulturen måste krypa allt närmre verklighetens värsta fasor (incest, våldtäkter, sexuell tortyr) för att affektera. Detta är ingen utveckling jag direkt tycker om (vilket är min åsikt och inte menat att trampa ner någon som tycker annorlunda), men jag tror att det kan ha med saken att göra.
 

Vaun Vuriche

Warrior
Joined
17 May 2000
Messages
327
Location
Göteborg
Håller med Robban. Japp precis nu tycks det inte räcka att som i chock möta det Okända.

Nuförtiden ska man vara det Okända och få smaka på alla dess hemskheter och ytterligheter så nära som möjligt.
 

Red Dust

Veteran
Joined
18 May 2000
Messages
129
Location
Gotland/ Lund.
Ja du. Det är givetvist svårt att ställa någon teori som är "exakt", men din kanske kommer en bit på vägen. För min del minns jag ännu med nostalgi när vi spelade "Chock" på 80-talet, där var det inte så mycket våld. En annan teori är kanske att nästan ALLA spel har blivit mer "våldsfixerade", oavsett genre, "nya spel för nya tider". I korthet går min högst personliga teori ut på att människan har blivit mer avtrubbad av filmer, nyheterna och allting annat. Det krävs mer för att väcka en känsla av avsky, (nu är jag väl farligt nära att göra något slags undergångstal, men det är så det ligger till enligt min personliga uppfattning), och det började nog dyka upp runt de sista åren på 80-talet och början av 90-talet. Det är en STOOR skillnad mellan "gore-play" (där blodet flyter i strida strömmar), och det som förtjänar epitetet "skräckspel" (där folk blir galna och tuggar på naglarna av fasa för det som finns där ute.)

Red Dust.
 

Robert Jonsson

Nothing is True. Everything is Permitted.
Joined
13 Mar 2000
Messages
5,395
Location
Örebro
Mina två cent skulle nog hamna på en man vid namn Clive Barker. Hans sätt att skriva var blodigt och det föll en del på smaken - bland annat Michael Petersén och Gunilla Jonsson (skaparna till Kult). Det är ett exempel på hur betoningen våld blev till skräck.Se bara på filmatisering av Barkers Hellraiser för ytterligare ett annat.



- Robert Jonsson (webmaster, Altors Vidder)
Altors Vidder: http://drakar.rollspel.nu/
 

Gaxar

Warrior
Joined
17 May 2000
Messages
238
Location
Göteborg
Jaa du... det handlar väl (som Red Dust skriver nedan) om att vi blir mer avtrubbade ju mer vi ser. Det gäller ju dessutom för ny film/konst/whatever att alltid överträffa vad som har varit tidigare för att märkas. Att överträffa något i form av våldsamhet är ju helt klart mycket lättare än att överträffa något genom konstnärlig förfining eller djupa undermeningar. Frågan är hur långt man kan driva våldet... jag har faktiskt svårt att se hur det kan gå mycket längre än vad man ser i vissa halvskumma skräckisar idag.

Vet dock inte om jag håller med om din teori att det hela skedde i och med DOOM. Igår natt satt jag och glodde på Evil Dead med ett par kompisar. Mycket blodig och splatterbetonad film, som gjordes långt innan DOOM dök upp. Det finns en mängd andra exempel på groteskt våldsamma företéelser som var allmänt kända innan DOOM.

Vad jag däremot tycker kan vara värt några tankar är när skräckgenren blev så våldsfixerad människor mot människor som den är idag. Nu för tiden är det ju vardagsmat med människor som begår alla onämnbara sorters brott mot varandra i filmer och andra medier. Jämför med tidigare filmer, där det så gott som alltid handlade om olika varelser/zombier/aliens/whatever som stod för större delen av kladdet. Jag säger inte att detta inte fortfarande är vanligt, men det känns som om filmer där människan vs. människan står för splatteriet har blivit mer utspridda idag än vad de var för ett par år sedan. Om detta beror på folklig avtrubbning, eller på att chocken från världskrigens mänskliga brott börjar avta, eller på att vi håller på att bli förråade i allmänhet, eller på våldspornografins effekt när de som vuxit upp med den börjar bli vuxna, eller på att jag helt enkelt inte vet vad jag pratar om vet jag inte... kanske är det bara någon snabbt övergående trend.

Skall man spåra skräckens allmänna våldsamhet får man nog gå betydligt längre bakåt än till 1990. Hos författare som Lovecraft och hans kompanjoner ser vi inget splatter alls, inte heller hos mer gotiska berättare som Poe eller Stoker. Kan det ha varit världskrigen, med allt vad de innebar, som förändrade västvärldens allmäna inställning till våldet? Personligen tror jag att våldet inom skräcken tog sin början i och med "psycho killer"-filmerna; Jason, Freddy Krueger, etc. Ni vet, tonårsgäng (helst isolerade på ett eller annat sätt) blir mördade one by one av våran favorit-psykopat. Det var här som vi först började se mängder av fejkat blod, groteksa närbilder på knivar i kött och liknande hemskheter. Iallefall är det de första exemplen på splatter som jag kan komma på. Någon annan som vet något ännu tidigare?

-Gaxar, som funderar på hur mycket man kan skilja på "gladvåld" och "ont våld"
 

Magnus - Cell

Veteran
Joined
20 May 2000
Messages
15
Location
stockholm
Jag vet inte om jag riktigt håller med om att skräckfilmer som görs idag oftare innehåller "människa mot människa" än förr. Med dagens dataresurser är det mycket lätt att skapa dåliga, billiga monster till lågbudgetfilmer och plötsligt vill varje regissör göra Alien en gång till.

Däremot tror jag också att det extrema våldet - eller framför allt den närgågna skildringen av våldet - kom till i Slasher-genren. Det är ju bara att kolla på alla de olika efterapningarna som dök upp.
Standardkonceptet med en mystisk mördare i mask eller med groteska missbildningar som svingade de vassa delarna av diverse trädgårdsredskap mot folk gick ju hem. Man var bara tvungen att göra filmen lite råare än förr för att skapa uppmärksamhet kring den.
Högre bodycount. Det fungerar ju uppenbarligen, jag är själv ruskig Slasherfilmsfan.

Det finns dock en mycket viktig sak med dessa filmer: det är skurken som är hjälten. man vill se Jason ta på sig hockeymasken, man vill se Michael Myers göra hackebiff av de irriterande collegeidioterna som super, knarkar och har oskyddad sex. Plötsligt sitter man och myser i soffan då blodbadet börjar när man egentligen borde vara förfärad. Ondskan är plötsligt häftig i stället för skrämmande.

Dessutom tycker jag att våldskildringarna var värre förr, Lucio Fulchis och Wes Cravens första filmer är råa på ett annat sätt än dagens skräckfilmer. Speciellt den Italienska produktionen har en hel del att stå till svars för. Där är våldet äckligare och mer tortyrliknande än nyproducerade alster.

Och zombiefilmerna skall vi inte ens prata om. Men se dem för allt i världen för roligare blir det inte.

Fast jag vet inte...nu har jag avvikit från ämnet och vet inte var jag är...

Kontentan av det jag sagt vill jag ha till följande: Våld på riktigt ÄR skrämmande och kan vara det i spel också, men det beror ju som vanligt på hur det framställs av framför allt spelledaren. Och våld "passar inte" lika bra i alla genrer. Det jag kallar för "mysskräck" (CoC, Chill etc) tycker jag är roligare utan en massa blod och våldsamma dödsfall, men i Kult kan det IBLAND vara på sin plats. Betoningen på ibland.

När det sedan gäller våldet i rollspel: jag är övertygad om att det inte finns en lika vapen och våldsinriktad genre som cyberpunkgenren. I alla spel jag känner till som utspelar sig i en mörk framtid så är det ändlösa bilder på vapen, rustningar, knivar som nagelimplantat och så vidare. Ska man fundera över våldet i rollspel och dra paralleller till dataspel av typen Doom så är det definitivt där man skall börja.


/Magnus
 

Von Ork

Veteran
Joined
18 May 2000
Messages
31
Location
Västerås
Själv skulle jag vilja lägga det hela som beroende av vilken miljö man spelar i.

1800- 1930-40 tal, tja då räcker det med att man tror sig se en skugga.
Men nutid, tja om man spelar en grupp utforskare av okända/agenter eller några andra mer pondusfullda rollpersoner som kommer i kontakt med något oförklarligt. Då räcker det inte med antydningar, själv som spelare skulle jag sätta sörre tillit till min kunskap/avancerade tekniska utrustning/colt 45 innan jag blev rädd för lite hörda fotsteg på vånignen ovanför - mer fasinerad.
Men visst jag vill inte dirket ha ett monster(allá kult) med gigantiska tjedjor - spikar genom kroppen och en jätteyxa som slaktar mina polare.
Det duger fint med ett vanligt spöke som - sliter sönder mina polare :gremsmile: Nej, men något mer påtagligt.

Tänk om ni skulle spal er själva, visst man skulle bli kärrad för knarande trappor mm - men inte förns man fick bevis - en död polare(synligt spöke kan bortförklaras med 3D-hologram) - först då skulle man börja ta det riktigt allvarligt.
 

Ronnie

Veteran
Joined
17 May 2000
Messages
96
Location
Helsingborg
Re: När blev våld skräck? [O.T]

AHH! En annan slasherfantast! Kan inte annat än att hålla med. I de Italienska filmerna är allt filmat på ett riktigt svinit sätt. Lucio Fulchis sätt att filma gör att allt ser dekadent ut på nåt sätt. Underbart!
R.I.P. Lucio Fulchi!

Ronnie - Älskar film, förutom musikaler som han får magont av.
 

Robert Jonsson

Nothing is True. Everything is Permitted.
Joined
13 Mar 2000
Messages
5,395
Location
Örebro
Givetvis - det ska icke förnekas. Jag är visserligen ingen fan av her Barker och kom dock först i kontakt med honom genom Hellraiser som var lite banbrytande inom sin sak. Jag menade på inget sätt att alla hans projekt var så.

- Robert Jonsson (webmaster, Altors Vidder)
Altors Vidder: http://drakar.rollspel.nu/
 

Ridijeck

Warrior
Joined
17 May 2000
Messages
358
Location
Örebro
Intressant tanke. Jag tror det ligger mycket i den.

Ridijeck
(som förresten känner sig manad att påpeka att det heter kedjor, inte tjedjor)
 

Avenger

Veteran
Joined
17 May 2000
Messages
13
Re: När blev skräck våld ?

-Film är mera realistisk i dag än tidigare...
-Folk är mera avtrubbade nu än då....
-Action ger folk mer tuggumi stimulans än bleka män i kappor som suger sig fast på lika, bleka damer under dramatisk musik och ett kvinno tjut....
-En dag lärde sig hjälten att skjuta tillbaks i stället för att invänta mobben sura bönder med facklor och påkar.
- Tittaren valde det senare och ju mer hjälten mördade och ju fler vapen som andvändes, ju mer mös publiken.
- Innan 70-talet kunde inte blod visas i flytande form och syntes bara i sk offscreen scener. Annars hade filmen blivit R rated. vålds motsvarigehten till X rated. Peter Jakson- Badtaste bröt genren, då han bevisade att våld kunde bli komiskt om det blandades med clownigheter...
-Hjälten är inte lika inkompitent längre...
-Datorspel...
-SL har en viss frihet i beskrivningar...

Dessa ovan, har kanske något med saken att göra.
En sak är säker. Bättre att krypa ned i källaren med en m16 och ett dussin magasin än med en brinnande fackla i handen och fråga sin kompis:
-Do you think anything is down here?
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,401
Location
Lund
Du kan ha en viss poäng där men DOOM.
Jag tycker inte att våld och skräck inte är ricktigt samma sak. Våld för mig är blod, krppsdelar osv som flyger omkring. Men skräck är mer pyskiskt, att man kanske inte alls vet vad som är "runt hörnet".
 

Örnie_UBBT

Swordsman
Joined
18 May 2000
Messages
550
Location
London, England
Våld har alltid varit förknippat med skräck - det är nog fler än jag som är rädda för våld...
Explicit våldsskräck är ju svårt att skildra innan man kan visa bilder ordentligt, så det är egentligen inte så konstigt att det är inom filmens (och kanske TV:ns och seriernas) värld som splatterskräcken är mest utbredd.
De första slasherfilmerna dyker ju upp på 70-talet, både amerikanska som vi fått exempel på, och italienska och spanska s k exploateringsfilmer. Fast då var de filmerna väldigt mycket en undergroundföreteelse som inte var särskilt spridd. Men edan på 60- och det tidiga 70-talet förekom också explicit (och vid den tiden mycket kritiserat) våld i mainstreamfilm även från etablerade regissörer, t ex Martin Scorsese, Sam Peckinpah, Arthur Penn och andra - men då var det trots allt mer fråga om enskilda scener än den typ av genomgående våld i just skräckgenren som förekom i den italienska giallon eller i Fredagen den 13:e). Att det dröjt en tid (kanske fram till 80-talet) innan splattervåldsskräcken blivit mer mainstream beror förmodligen bara på allmän populärkulturell tröghet - det tar en stund innan det som är avantgarde eller underground absorberas av mainstream.
Själv har jag inte läst något Stephen King eller Clive Barker, men jag har förstått att de båda (särskilt SK) i flera böcker ägnat sig mycket åt, om inte splatter så i alla fall "skräckel" med noggranna beskrivningar på hur folk köttas sönder och samman. Jag vet inte exakt när SK:s olika böcker kommit ut men det ligger nära till hands att gissa att han snarare inspirerats av en ny typ av skräckfilm än tvärtom (alltså att skräckförfattarna inspirerat filmmakarna).
Doom-teorin tror jag inte alls på. Utan Texas Chainsaw Massacre inget Doom...
 
G

Guest

Guest
Faktum är att våld endast är en del av Kult.
Känslan försvinner snabbt om RPna börjar slakta monster...
... istället ska de tömma magasinen och svära högt då monstrena bara fortsätter sin jakt.
På så sätt blir spelarna paranoida och kommer defenitivt att känna kalla kårar längs ryggen.

Jag anser att skräck bör spelas med minamalt brukande av regler då skräck gör sig bäst med missade skott och känslan av svaghet.

Spelarna bör dock få erfarenhetspoäng så att de ser att värdena på deras RP stiger - annars bryr de sig inte om färdigheter vid nästa rollpersonsgenerering.

//Robin P. Liljenberg - eller nå´t ;-)

Mäster Spelledare ;-)
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
"Faktum är att våld endast är en del av Kult. Känslan försvinner snabbt om RPna börjar slakta monster...
... istället ska de tömma magasinen och svära högt då monstrena bara fortsätter sin jakt.
Jag anser att skräck bör spelas med minamalt brukande av regler då skräck gör sig bäst med missade skott och känslan av svaghet."


Kan inget annat än hålla med. Så följdfrågorna är: varför innehåller två tredjedelar av Kult 1st Ed en massa regler för vapen och våld, och varför kan man de facto ha ihjäl alla monster om man bara skjuter tillräckligt mycket ("Dör efter två Dödliga Sår" till exempel)?

- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>
 

Vindhand

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,253
Location
Stockholm
Kults rollformulär har väl t.o.m små rutor där man kan måla idolbilder av sina vapen... fetichisternas himmel... :/
 
Top