Nekromanti När man var mindre seriös...

[Eta Cassiopea]

Blev lite inspirerad av alla felsägningar och kände mig tvungen att starta en ny tråd som handlar om OREALISTISKA HANDLINGAR UTAN NOTIS!

Vi spelade drakar & demoner, oraklets fyra ögon, och en av mina polare spelade en dvärg. Vi skulle vandra över en jättelik het öken och vi skulle köpa mat. Det var ingen som reagerade på att han hade en tvåhandsyxa, en helrustning i metall samt 40 dagars mat... utan packdjur i en öken under två veckor

Hittade ett JÄTTEGAMMALT äventyr till Drakar & Demoner som jag har skrivit. Introt löd såhär: Ni sitter på värdshuset då plötsligt tre stycken ROCK flyger in och anfaller er!

Och en period hade vi väldigt roligt över självmordsattacker i drakar & demoner. Favoriterna är "Självmordsattack - Tala med växt" eller "Självmordsattack - Flyga" =))

Någon annan som har några kuliga minnen? =)

 

[Eksem]

Äsch, jag har verkligen letat, men jag hittar inga av mina gamla grejjer. Kanske för att jag aldrig skrev något? Det äldsta jag hittar är typ lösa skisser till KULT som jag skrev i högstadiet.

Men jag vill minnas att jag lät en kompis första rollperson bli sparkad i huvudet av en vätte så att rollpersonen dog. Det var någon gång i mellanstadiet, och den snubbens rollpersoner har alltid haft hjälm sedan dess.

 

[Niklas73]

Har kvar orginalet av ursprunget till det spel jag gör nu vilket jag skrev vid 11 års ålder som byggde på en annan variant skriven vid 10 års ålder (som i sin tur hade rester av ett vid 9 års ålder men det var inte ett rollspel i den bemärkelsen yadayada)... Vad sägs om:

XX-armad, slå 1T8 för antal armar.
Linbanor till månen
Slå fram ditt yrke; Hora Krav KAR>18.

I dagens version är dock kravet sänkt till KAR>15

 

[Klon]

Psykotiska mördare med magiska stridsrustningar

Jepp... det var bra roligt med mutant chronicles
jag och en till hade blivit så rejält besvikna med våra RP'äs att vi hade tänkt låta dem begå självmord, men SL ger dem då varsin shuaj stridsdräkt (vet inte hur det stavas och ja, det var mishma rp's)

i vart fall, dessa rustningar hade tre inbyggda vapen, en screech gun (sonisct bös) ett granatgevär (massivt sådant) och en kedjebajonett...

Dessa rustningar fick en tendens att bli i det närmaste magiska. Det fanns tre platser att sätta vapnena på, både händerna och ena axeln.
Men, det lustiga var att vapnena bytte plats allt eftersom ddet blev lägligt att hja dem på ett visst ställe, ville men lägga ur armen ur en bil (som man från försa början inte borde fått plats i) och skjuta med sin screechgun så var det inga problem, även om den nu innan man satte sig i bilen råkade sitta på andra handen.
en av de löjligaste gångerna hade ju t.o.m. kedjebajonetten hamnat på axeln!!

Inte nog med detta, vår psykotiska mördare var tvugna att städa då deras fruar kom hem (ja, de höll en allt mer bristande fasad mot dem) eftersom de hade styckmördat en person i trappuppgången... då helt plötsligt var det helt okej att använda en mot, det stora vapnen istället för händer till trots, jag antar att de omformades till händer eller nått...

glömde jag nämna att dessa mishma/kineser var 190 cm långa?

Realismen och logiken var död, men det var det ingen som tänkte på eftersom det hela tiden var ett förbannat röj

 

[Man Mountainman]

I min ungdoms dagar, när jag spelade Chronopia, så introducerade jag en hemlig, underjordisk sekt. Den var underjordisk i bokstavlig bemärkelse, och dess märkliga sysselsättning avr att samla på galningar som trodde sig vara kejsaren (för er som inte vet: Chronopia är ett kejsardöme). Denna sekt hade rollpersonerna av en eller annan anledning mycket trubbel med. Ett annat äventyr var en DoD-klon av Expedition: Robinson.

De bästa minnena kommer dock av en polare, som, då han var spelledare, bestämde sig för att i spelvärlden introducera en art av dimensionsresande utomjordingar med fruktansvärda klor och överlägsen teknologi, som väckte alla spelares stora förtret utom mitt.

 

[Eta Cassiopea]

Något som jag har fått höra länge från mina spelare...

I drakar & demoner skulle rollpersonerna ta sig upp i ett väldigt torn ovanpå ett berg. De började med grottor i själva berget som sen övergick i byggnad. De började flitigt att undersöka varje sten och vrå av grottorna. Givetvis tröttnade speledaren och sa "här finns inga fällor"...

När de sen blev utslängde 400 meter ur en dörr med hjälp av en jättelik fjädervägg som triggades av en fälla de inte upptäckte, så blev de rejält sura på mig...

 

[Svarte Faraonen]

En spelare hade problem med färdigheten "Finna Dolda Ting". Han kunde säga saker som "Jag finner dolda ting i skogen" eller "Jag hittar en lönngång ovanför trappan". Jag minns också mitt första trevande försök till rollgestaltning, i mitt andra äventyr efter "Sarkath Hans gravvalv". Det förekom där en mängd växter man var tvungen att hugga sig igenom, varpå jag frågade om detta var förenligt med livsmålet "Naturvän". Spelledaren tystnade och såg på mig med en kall blick: "Hugg genom buskaget. Tyst".

 

[Feuflux]

Tja, man har väl gjort lite mystiska grejer som nybörjare.

En är att vi inte fattade naturligt abs i början vilket gjorde att vi kunde döda drakar men fjuttvapen vars maximala skada låg knappt över drakens egentliga naturliga skydd, ibland under. Jag har ingen aning om vad drakarna pysslade med under tiden vi spöade dem, hade de försökt ha ihjäl oss på allvar hade vi inte haft en chans, men kul hade vi!

Tolkningen att karisma enbart är utseende har väl de flesta fått för sig. Den fjolliga barden med KAR 18 är en tvärusel ledare men alla manliga rollspelsoner blir omedelbart kära i henne.

Proviant ska vi bara inte prata om, när jag spelar brukar man alltid ha proviant till hands, på den här punkten är jag nog fortfarande rätt oseriös.

Det är inga problem att sova i full metallrustning förresten, och om man ber SL snällt så kan man visst simma i en härdatläderrustning.

Vanlig fredlig befolkning i städerna höjer inte på ögonbrynen när det kommer en krigare med bärandes på femtioelva olika vapen (som han på något vis orkar bära på).

Det äldsta äventyret jag har är från november 1996 (har jag skrivit på framsidan iaf). Riktigt seriöst skrivet men givetvis med en massa partier som jag tycker är pinsamma. Ett exempel är att det finns en "arbetsförmedling" för äventyrare att söka äventyr i (det var så RP:na får sitt uppdrag).

 

[Troberg]

om man ber SL snällt så kan man visst simma i en härdatläderrustning.

Jag kan i alla fall intyga att det går att simma i en kraftig skinnjacka, tjock yllekofta, en tjock tröja till, en tunn tröja, svarta jeans och vattenfyllda stövlar med ett femmeters metspö (som tyvärr dog senare i en klantigt stäng baklucka) i handen och en fiskekrok i fingret.

Det är inte så mycket fråga om går eller går inte. Måste man så måste man och då gör man det, vare sig det går eller inte.

Ett exempel är att det finns en "arbetsförmedling" för äventyrare att söka äventyr i (det var så RP:na får sitt uppdrag).

Tja, varför inte. I en orolig värld kan det finnas ett behov av att anlita livvakter, troubleshooters, torpeder eller utredare. Det är väl inte konstigare än ett krigargille eller att man idag kan hyra en privatdetektiv (hmm, det måste jag testa någon gång bara för att kunna säga att jag gjort det...).

 

[GrottrolletNaug]

Vargmän och kattmän i städerna

Tja, RPna brukade vara vargmän och kattmän. Så långt allt ok, men att dom sedan vandrade omkring i människostäderna utan att någon tog notis var en sån där klassisk grej

/Naug

 

[wilper]

Arbetsförmedling

Det var i nån gammal Magnum, jag vill minnas att serien hette Zetari, helt album i färg i ett enda nummer av tidningen. I vilket fall så där traskar hjältinnan in på en "arbetsförmedling" där allsköns råskinn och legosoldater samlas. Dit kommer folk som vill ha problem lösta och sedan gäller det för "hjältarna" att bjuda under varandra. Den som vill ha minst i lön får questa.

 

[Feuflux]

Re: Arbetsförmedling

Det var i nån gammal Magnum, jag vill minnas att serien hette Zetari, helt album i färg i ett enda nummer av tidningen. I vilket fall så där traskar hjältinnan in på en "arbetsförmedling" där allsköns råskinn och legosoldater samlas. Dit kommer folk som vill ha problem lösta och sedan gäller det för "hjältarna" att bjuda under varandra. Den som vill ha minst i lön får questa.

Jaha, så då kan jag sluta tycka att min arbetsförmedling var pinsam, great! Okej, arbetsförmedlingen var kanske inte så farlig men hur jag lagt upp äventyret där känns bara.... umm, äh, kommer inte på något bra ord.

 

[Sabelkatten]

Re: Arbetsförmedling

När vi spelade DoD brukade det finnas en "Anslagsek" i varje by där alla nya uppdrag sattes upp.

Och nej, den kampanjen var inte särskilt seriös

/Henrik

 

[Sabelkatten]

Re: Vargmän och kattmän i städerna

I vår gamla DoD-kampanj hade vi devisen att det bara skulle vara en RP av varje ras. Med totalt 9 olika RP så var den gruppen... annorlunda... att vi kom in i ståderna berodde nog på att ingen vågade säga nej!

Men med tanke på t.ex. indroduktionen av en ny RP (en Rese ):

SL (till en annan RP, kattman): Ni känner varandra sedan tidigare.
Spelare: Hur träffade vi varandra?
SL: Ni var i armén tillsammans.
Spelare: Men det måste varit flera år sedan!
SL: Ja, och?
Spelare: Jag är bara 16 år gammal, och han är 17!
SL: Ni var väl barnsoldater!

Och sen var kattmannen beroende av Kattmynta, älvan skaffade en handyxa för att kunna leka Conan, resen var klassiskt dumsnäll (INT 6... STY 42!) och så vidare...

/Henrik

 

[Hjonas]

Ojojoj, angående ABS på drakar så när jag spelade i början (vi talar BÖRJAN) så spöade vi oxå på drakar på löpande band. I och med att drakens eldkvast gav så mycket i skada så vore det ju nästintill dödligt att råka träffa sig själv. Så vi ställde oss helt sonika under draken och slog på hans ben tills hans totala KP gått ner på noll. Jätteseriöst... sen läste vi reglerna.. ...

 

[Johan K]

Ja jäklar...

Nu när du säger sådana här saker så blir man ju så inne helsiker nostalgisk ju !!
Kommer ju ihåg när man spelade det där & inte reagerade direkt på det....

 

[Hjonas]

Just ja... överhört på ett litet minikonvent eller vad det ska kallas.

"Oooh, vi är i VÄRSTA stämningen just nu.." (kommer ut från spelrummet)
"Vadårå?"
"Jo, vi har just smygit oss in i ett träningsläger för dödsriddare och jag (som spelade en DEMONKATT) håller på att smyga in och ska döda mörkerriddar-befälet"..

gaah!.. .. och då var det dessutom en tant där från ICA-kuriren (eller om det var VLT) och försökte bilda sig en uppfattning om vad rollspel var.. . ack o ve!..

Men man kan ju tänka sig... Dödsriddare som ligger och pumpar biceps iförda helrustning eller tävlar om vem som kan ta mest i bänkpress.. .. goddamn.. skulle bli ett bra avsnitt i "en rollspelares handbok i överlevnad"..

 

[Torquemada]

Ahh, någon som spelat Oraklets fyra ögon, jag är rörd till tårar... man kunde minsann göra äventyr på den tiden...
Och jodå, nog har man gjort sig skyldig till både en och två mindre realistiska situationer under åren. Jag minns att det allra första äventyr jag gjorde innefattade ett fältslag, men då det inte fanns några regler för detta snabbimproviserade jag sådana, som gick ut på att utföra slaget som en strid man mot man, men multiplicera skadan med antalet stridande: "Jaha, orcharmén har FV 14 i kroksabel, slår 16, synd, hela armén missar... dvärgarnas tur, de har stridsyxa 15. Aha, 11, det blir 1T8+2x2000 i skada, där rök 1000 orcher...". I samma äventyr fick rollpersonerna uppdraget att ha ihjäl någon skurk som befann sig på andra sidan kontinenten, och så snart de kommit ut från värdshuset blev de överfallna av den första utsända lönnmördaren, i detta fall en zombie med tvåhandsyxa (alla hade tvåhandsyxor på den tiden, för de gjorde mest skada; att det var en zombie berodde på att jag just då fått monsterboken 1, och skurken hade därmed en förbluffande rik flora av utsända mördare, en av varje ras...). Vi förbluffades senare över denna synnerligen effektiva underrättelsetjänst, att från andra sidan kontinenten uppfatta att någon blivit utsänd för att ta livet av honom, och därefter omedelbart kunna sända ut bud med fullständig beskrivning på de potentiella mördarna till den zombieagent han händelsevis råkade ha i staden...
Ack ja, det var tider det!

 

[Feuflux]

Mera drakar...

Okej, fler nybörjarmisstag som har med drakar att göra.

Jag är SL och de tre spelarna står sida vid sida och slåss med en drake precis i slutet av äventyret. Draken använder eldkvast! Jag slår 1T3 för att avgöra vilket spelare som blir träffad och sen slår jag på träffområdestabellen, 10T10 i skada i vänster ben, tyvärr Mattias, ditt vänster ben är helt bortbrännt! (Han fick dock en gratis protes av mig och spelade glatt vidare).

Tittar man i monsterboxen så når en standarddrakes eldkvast 50 meter och har en diameter på 25 meter vid basen, yeah right att man träffar ett enskilt ben då... (fast i grundreglerna hittade jag inget om räckvidd för eldkvast så vi är kanske lite ursäktade...)

PS: I ett oseriöst äventyr för typ ett år sedan så stod magikern under draken och kastade magi. Gissa vad som hände när draken dog.... DS:

 

[Akutabi Gamma]

DoD "Drakar"

Den här modulen har jag härliga minnen ifrån... jag skulle till att döda en stormdrake. Som bekant har den ca 80 KP och ett jävulskt abs, om jag inte missminner mig...
Nämnas bör också att SL var inte tränad för drakdräpning...
Jag var tvungen att kämpa med att få ner den där jävla drakens KP till 0! Och SL undrade varför det tog så lång tid, det brukade/skulle det inte göra. Som tur är visste han inte hur Ljusknippet fungerade...