När spelare vet mer än SL

Alltid svårt att SL:a i en värld som spelarna eller en spelare kan mycket bättre än en själv.
Det är ju det roligaste som finns.
Jag spelledde Mogger i KH. Gjorde dvärggruva på eget påhittad tycke.
Har man bra spelare så köper de ju premissen utan konstiga kommentarer.
 
Har nog bara haft en spelare som gjort på det sätter, två om jag räknar mig själv. Jag spelar som tidigare nämnts många gånger nästan aldrig då jag alltid är SL. Men jag vet att jag har varit en otroligt dålig spelare flera gånger i min ungdom, speciellt i historiska settings eller andra fantasy-världar där jag var och är riktigt insnöad. Men jag har som tur är vuxit ur det och har sagt till mig själv att aldrig mer vara en besserwisser som spelare, oavsett vad saken gäller.

Den spelaren jag hade som alltid avbröt när det gällde något hen visste mer om något eller om något gick att debattera, spelar inte längre med mig. Denne personen har försvunnit från rollspel och vad jag vet isolerat sig totalt. Det var och såvitt jag vet är det inga större fel på den personen, annat än just att vara en besserwisser i tid och mest otid under spel. Jag vet inte hur jag löste det, det känns lite underligt att argumentera hur rymden fungerar med en spelare samtidigt som vi spelar Star Wars… En stor poäng med Star Wars är att rymden inte fungerar som den gör i vår verklighet och den spelaren jag talar om hade oerhört svårt att acceptera det. Jag tror att jag helt enkelt körde över dennes åsikter, det låter plumpt och precis så osmidig som jag vet att jag varit och ibland fortfarande är.
 
Tunnelbanan i Tel-Aviv

Uppsnappat i avsnitt 205 (eller 204?) av podcasten Fear the Boot.

När gruppen skall spela äventyr i Tel-Aviv men alla spelarna har inte varit i Tel-Aviv, så lägger man till en kontrafaktisk förändring av staden. "Tel-Aviv har en tunnelbana."

Det gör att bara de saker som faktiskt dykt upp i spel är etablerade fakta, och avvikelser från verkligheten kan skyllas på att det kanske inte är sant för vanliga Tel-Aviv, men det är sant för ett Tel-Aviv med tunnelbana.
 
Det gör att bara de saker som faktiskt dykt upp i spel är etablerade fakta, och avvikelser från verkligheten kan skyllas på att det kanske inte är sant för vanliga Tel-Aviv, men det är sant för ett Tel-Aviv med tunnelbana.
Ja, detta brukar jag dra för folk när det är en ny spelgrupp, mycket för att de själva ska känna att de kan få hitta på saker men också för att ge mig lite spelrum när det gäller till rena improviserar från min sida. Just att trycka hårt på att det är en "alternativ värld", trots att det känns som vår egen, är väldigt viktigt.
 
Tunnelbanan i Tel-Aviv

Uppsnappat i avsnitt 205 (eller 204?) av podcasten Fear the Boot.

När gruppen skall spela äventyr i Tel-Aviv men alla spelarna har inte varit i Tel-Aviv, så lägger man till en kontrafaktisk förändring av staden. "Tel-Aviv har en tunnelbana."

Det gör att bara de saker som faktiskt dykt upp i spel är etablerade fakta, och avvikelser från verkligheten kan skyllas på att det kanske inte är sant för vanliga Tel-Aviv, men det är sant för ett Tel-Aviv med tunnelbana.
Åh, det här kan vi göra till en kryptisk term som är rolig och också tyvärr svårförstådd för nybörjare! Bananbeskrivningar! Sandlådor! Kvantresar! Tunnelbanor i Tel-Aviv!
 
Åh, det här kan vi göra till en kryptisk term som är rolig och också tyvärr svårförstådd för nybörjare! Bananbeskrivningar! Sandlådor! Kvantresar! Tunnelbanor i Tel-Aviv!
Den har dykt upp några gånger i podcasten, men där riskerar den inte att skrämma några nybörjare. :-)
 
Mjo, fast han var väldigt ny på rollspel så jag tror att han inte riktigt förstod när man bör ta upp såna saker utan att bromsa spelet.
Fast då var det ju också lite oskönt att avsnäsa honom så, om han också var ny till rollspel (och kanske ny i gruppen?)

Jag löser det nog helst genom att överlåta de detaljerade beskrivningarna till den spelaren, om det är någon som stör sig på hur jag beskriver något.

"Ormen går till attack med gifttänderna. Olle, beskriv hur den bär den sig åt?"

"När ni sitter på tunnelbanan så kommer det fram en... Finns det ingen tunnelbana i Tel Aviv? Hur tar man sig fram där då? Vagnar dragna av jättekaniner? När ni står i kön till kaninvagnen så kommer det fram en..."
 
Fast då var det ju också lite oskönt att avsnäsa honom så, om han också var ny till rollspel (och kanske ny i gruppen?)
Helt klart, jag gjorde absolut mer fel i den situationen än han. Sen känner vi varandra sen innan så det var ingen främling eller så, men det var inte okej.
 
Mjo, fast han var väldigt ny på rollspel så jag tror att han inte riktigt förstod när man bör ta upp såna saker utan att bromsa spelet.
Ah!

I så fall, be honom acceptera att fantasy-ormar fungerar annorlunda än riktiga ormar, men att han gärna får förklara skillnaderna under fikat senare. Ge han en chans att föreläsa senare.

Fast det är inte säkert att de hjälper. En del verkar helt enkelt ha svårt för "suspension of disbelief".

Oj... det här påminner mig om att det här har hänt mig flera gånger!

Jag hade en biolog en gång som inte kunde låta bli att kommentera på orimligheten hos populationsfördelnignen i mutant. Och en bunt andra saker. Jisses, jag var inte riktigt beredd på alla gamla diskussioner skulle komma tillbaka på det sättet =D

I de flesta fall rörde det sig dock oftast om folk med olika bokstavskombinationer, diagnoser eller neuroser, vilket jag var fullt medveten om redan innan så det var lite någon man fick ta som en förutsättning för att ens kunna spela rollspel tillsammans. I dessa fall löste jag det mest med axelryckningar och "ja, det är lite fånigt. Men det är rollspel! Tillbaka till situationen...". Fast det hände kanske nån gång per spelmöte, inte flera gånger under en och samma strid, så det var lättare att behålla lugnet.

Jag tror jag fortfarande faller tillbaka på: undvik ormar i framtiden. Eller ta hjälp av honom och läs in dig på ormar! För jag tror den spelaren skulle få en riktigt rejäl kick om det i något framtida äventyr dyker upp ormar som fungerar som han tycker att det borde fungera ;)
 
Mjo, fast han var väldigt ny på rollspel så jag tror att han inte riktigt förstod när man bör ta upp såna saker utan att bromsa spelet.
Det är möjligt, men oavsett om man spelar rollspel eller något annat spel så låter det aningen konfrontativt. Men visst, han kanske bara ville vara en hjälpande hand...
 
Jag tycker oftast denna typ av beteende blir ett verkligt problem först när det har en direkt inverkan på vad rollpersonerna kan göra. Jag har säkert dragit detta exemplet förr men i något äventyr fanns det en bro RPna fick för sig att de ville spränga. Jag minns inte längre varför men inom ramen för världsbygget var det inte rimligt att bron gick att spränga med vad RPna hade tillgängligt (för i så fall hade andra sannolikt gjort det tidigare, vilket ändrat förutsättningarna för intrigen), samtidigt som det inte fanns någon rimlig fysikalisk förklaring (insåg jag när diskussionen uppstod). Det var en slags loose-loose-situation där ingen blev nöjd.
 
Det gör att bara de saker som faktiskt dykt upp i spel är etablerade fakta, och avvikelser från verkligheten kan skyllas på att det kanske inte är sant för vanliga Tel-Aviv, men det är sant för ett Tel-Aviv med tunnelbana.

Alltså ... jag vill ju kalla detta "vanligt jefla rollspel". :D

Mer seriöst, om jag spelleder någonting, så brukar jag låta spelarna äga så mycket som möjligt. Personen som har sakkunskap får gärna berätta saker.

När vi spelade Coriolis hade vi med en spelare med persiskt (Iranskt) ursprung, som började berätta in-character om hur djinner och liknande fungerar utifrån egen kunskap. Det blev vår sanning, eller åtminstone vår mytologi, när vi spelade vidare. Mest för att det blev mycket coolare med det flyt som uppstod tack vare denna spelares kunskaper. Men också för att Coriolis eventuella kanon kring djinner hade noll och ingen bäring på vårt spelande.

Mitt spelledande skulle aldrig stå eller falla på grund av detaljer, därför kan spelare gärna få äga dem. Skulle det finnas detaljer som är viktiga av någon anledning så kan det krävas ett slag att "skriva över" dem. Men jag skulle nog säga att jag generellt är öppen för lite vad som helst--tycker det närmast alltid blir roligare så.
 
jag har absoulut varit den spelaren vid några tillfällen, men numera så brukar jag fråga SL om saker som jag vet grejer om o SL gör "fel" är om någotn av våra RP:er finner konstigt eller uppmärksammar, för om det senare så är det något som är en del av spelvärlden istället för något som jag behöver göra en monolog över / får min karaktär att deklarera att något är fel o drar sitt svärd.

Sedan har jag en spelgrupp där flera av oss kan hamna i monologer över hur vissa kulturella saker ser ut, gällde, etc., som någon av oss har nördat ner sig i.
 
Jag spelade delar av min uppväxt med en 'Besserwisser' och hen gillade att argumentera i timmar om detaljer, oavsett om man ändrade sig eller inte. Det löste jag då med "It's a kind of magic"-approachen.

Nästan alla spelvärldar jag spelledde hen i fick något oförklarligt. Någon form av magi/övernaturligt/högteknologiskt. Kom ett specialämne där spelledaren behövde besserwissra sig i så vände man på det och gjorde en grej av det. "Precis, den borde egentligen inte funka på det sättet, men av någon anledning gör just denna det. Något konstigt är uppenbarligen på gång".

Nuförtiden tar jag alltid en kort diskussion under session noll om hur realistiskt eller cinematiskt spelarna vill ha spelandet. Har aldrig träffat någon som egentligen vill ha realism till bekostnad av spelupplevelse.
 
SLar Twilight 2000 med folk som gjort lumpen (har inte det själv) varav 1 tidigare arbetat i Försvarsmakten. Det är ett helvete ibland.

Mmm, jag spelade massor med Tw2k fram till lumpen. Har inte spelat det sedan dess, av anledningen att det blir en glipa mellan de som har utbildning och de som saknar.

Hörde på en pod om ett gäng som spelade ett V-scenario i stället, ödlemonster angriper och man spelar motståndsrörelsen mot dem. Det känns som det är tillräckligt mekaniskt överlapp för att spelet skall funka out of the box. Men samtidigt tillräckligt skruvat för att det skall bli lättare att hantera glitcharna i berättelsen.
 
Mmm, jag spelade massor med Tw2k fram till lumpen. Har inte spelat det sedan dess, av anledningen att det blir en glipa mellan de som har utbildning och de som saknar.

Hörde på en pod om ett gäng som spelade ett V-scenario i stället, ödlemonster angriper och man spelar motståndsrörelsen mot dem. Det känns som det är tillräckligt mekaniskt överlapp för att spelet skall funka out of the box. Men samtidigt tillräckligt skruvat för att det skall bli lättare att hantera glitcharna i berättelsen.

Vi har kul ändå men jag får fråga ganska mycket "hur funkar detta", t.ex. sikten inifrån stridsvagn. Tror det har blivit lite väl arkadigt ibland, men då har det varit deras val. Har tröstat mig med att mitt yrkeskunnande (psykologi) är väldigt märkligt hur det funkar överlag i rollspel (t.ex. övertalning), så det är nåt man får köpa när man spelar.
 
Back
Top