luddwig;n110719 said:
Att använda två egenskaper verkar bökigt tycker jag, bl.a. eftersom det lätt skulle bli väldiga mängder med tärningar. Då verkar systemet med svårighetsslag istället för svårighetsgrader som någon presenterade här på forumet som ett klart smidigare sätt att få det hela i balans.
.
Fler tärningar tycker jag inte nödvändigtvis gör något. Det ger som sagt lite bättre skalning av svårighetsgraderna vilket var syftet. Två-egenskapslösningen skulle också lösa lite av överlappsproblemen vad gäller exemplevis strid(motorik/fysik). Samtidigt håller jag med om att det är synd att “böka till” Fantasy!s annars eleganta regelsystem.
Om jag har förstått det rätt så innebär svårighetsslagslösningen att alla handlingar blir motståndsslag/tvekamper d.v.s. att SL slår “svårighet” antal träningar och spelaren slår de vanliga egenskap plus förmåga träningarna och spelaren lyckas om han slår högre(eller lika). Det tycker jag är en bättre lösning än mitt förslag t.o.m. en utmärkt lösning.
luddwig;n110719 said:
Att ge EP när någon använder ett kraftord och lyckas med en handling känns fel. Då skulle rollpersoner med hög Närvaro gynnas eftersom de har mer Mana. Dessutom skulle spelarna kunna lockas att samla EP genom att använda en Mana per kraftord på relativt lätta handlingar snarare än flera Mana på svåra handlingar. Jag kan dock hålla med om att ET-systemet har sina nackdelar. Att man får 1 ET per speltillfälle samtidigt som en Förmåga kostar 10 ET att förbättra gör att rollpersonerna utvecklas för långsamt. Att ha säg 8-10 ET att använda under ett speltillfälle är också lite för bra. Kanske kan man ändra till 5 ET för en förmåga, 2 x 5 för en ny förmåga och 3 x 5 för en egenskap.
.
Ja, jag får hålla med om att kraftordsidén inte var så bra.
Bästa förslaget tycker jag nog är Krilles på första sidan. Möjligtvis med tillägget att ET skulle vara förbrukningsbara men räknas vid höjningar.
luddwig;n110719 said:
Och nej, försvarstärningar för rustning är inte bra. Det är bättre att banta bort tärningar där man kan och rustningarna är ett sådant ställe. Vidare tycker jag att det är onödigt att öronmärka tärningar som attack eller försvar. Låt allt vara stridstärningar i en pott som fritt får fördelas offensivt och defensivt. I min grupp kör vi så numera och det går oerhört smidigt.
Anledningen till att jag gillar rustningstärningarna är att jag tycker systemet då på ett bra sätt fångar det faktum att rustningar i allmänhet inte täcker överallt eller på samma sätt och att dom genom tur eller skicklig användning kan deflektera attacker. Jag spelar dessutom gärna med någon typ av segermarginalsregel, vanligen som ersättning för skadetärningen, och då tycker jag rustningstärningarna blir väldigt rimliga. Sen jag har som sagt inget direkt emot extra tärningar.
Vad gäller att ha alla stridstärningar i en pott så är jag lite kluven. Tar man en massa olikfärgade tärningar så att man kan skilja på att skalla någon med sin plåthjälm, nita dom med skölden eller en faktisk träff med sitt vapen då tycker jag det är en jättecool idé. Annars skulle jag hålla mig till öronmärkningen.