Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Jag håller faktiskt inte med. Det taktiska tillvägagångssätten mellan kommunist-staternas arméer och de västerländska hade avsevärda skillnader under hela 1900-talet. Jämför till exempel kinesiska angreppsmetoder i Korea 1950-53 med amerikanska.Citat:
--------------------------------------------------------------------------------
Kommunistiska arméer har sedan 1917 präglats av järnhård disciplin, stränga straff och en jobbig vana att frikostigt spendera sina soldaters liv på stormanfall (vanlig och blodig taktik på Östfronten 1941-45, i Korea 1950-53, i Vietnam-krig 1 [Frankrike mot Vietminh], 2 [USA-mot Nordvietnam] och 3 [Kina mot Vietnam]).
--------------------------------------------------------------------------------
Det där är på det hela taget en militär grej som man ser i praktiskt taget alla armeer (alla i WW2, brittiska anfallet mot Falkland, första gulfkriget osv). Det ligger i det militära tänkandet, vilket också är ena anledningen till att militärt rollspel inte funkar så bra.
Britter, fransmän, tyskar och amerikaner lärde sig en dyr läxa 1914-18. Under andra världskriget var brittiska officerare noga med att använda utrustning och taktik som minskade förlusterna, just därför minnet av Flanderns katastrofer vilade så tungt över dem. De var bland annat noga med att förklara helhetsbilden för sina underlydande för göra soldaterna mer motiverade att utföra sin uppgift.
Falklands-kriget 1982 demonsterade med all önskvärd tydligen det brittiska infanteriets skicklighet i att med en kombination av eld och rörelse besegra numerärt överlägsna motståndare med små egna förluster.
1979 stångade sig de kinesiska arméerna sig blodiga i meningslösa stormangrepp mot befästa vietnamesiska positioner längs den gemensamma gränsen. Kinas generaler hade uppenbarligen inte tagit lärdom.