Jag skulle nog vara inne på Reccas spår, om jag betraktade EON som en spegelbild av vår egen. Om en odöd hjärna inte förmår producera serotonin, dopamin etc så är det direkt larvigt att tänka sig att denne skulle ägna en evighet åt forskning. Vi lär oss saker för att hjärnan belönar oss för att vi lär oss saker, samma sak med att träna, äta, etc etc. Utan en portion signalsubstanser som säger "bra jobbat!" så tycker vi inte heller att det är bra jobbat.
Människor som har begränsad eller avsaknad produktion av dessa lyckoämnen hamnar i regel i apatiska tillstånd, ibland så apatiska att personen slutar äta och ta hand om sin hygien. Vissa slutar ta hand om sociala relationer och slutar ha hobbys och intressen. Om odöda inte producerar dessa ämnen, eller inte kan tillgodogöra sig dem, så är det blott filosofiskt eller religöst övertygade som kommer fortsätta agera i ett odött tillstånd, för övriga finns det ingen slags motivation att göra något alls.
... elleeeeeer... Så är det EON, och intelligens, känslor och dylikt sitter i själen, inte kroppen. Det finns inget serotonin eller dopamin till att börja med, det finns bara psykotropiska entiteter - andar och själar, instängda i kroppar. Men om så är fallet så bör inte personligheten förändras nämnvärt hos en odöd. Givetvis är det lite tradigt att inte behöva äta, sova osv. Inte känna solens värme eller svalkande vindar. Inte bli trött, eller sömnig eller ha ont.
Men personen kan ändå känna kärlek, hat, rädsla och sorg. Och känner man inte de mer kroppsliga sakerna kanske de övriga blir extra kraftiga? Man kanske inte bara intresserar sig för övriga studier - man studerar non stop och gör ingenting annat eftersom det är enda sättet att känna någon tillfredställelse? Man kanske inte blir arg för en oförätt, man kanske blir förblindande hatisk.
... men man skulle också kunna bli extremt blödig. Kanske ägnar sin odöda existens enbart för att hjälpa andra. När vi hjälper andra får vi en boost av serotonin, normalt sett, ponera då att det inte finns sådant som serotonin, men reaktionen består i den psykotropiska själen. Entré organisationen "Danarths änglar" vars hela existens går ut på att rädda kattungar.
Svårt att avgöra. Inledningsvis så skulle jag tro att om man inte frivilligt blev odöd och inte vet vad det skulle innebära, så skulle man drabbas av djup depression och vanföreställningar från sinnesfrånvaron.