Nekromanti Nummer 5

[Arfert]

Re: Bredd på artiklar...

inget fel på vapen i sig, men det blir lätt omtugg...

jag gillade musikinstrumentsartikeln...

fast det är nog så.. när jag spelar med yngre spelare snöar de lätt in på att få så kralliga rollpersoner som möjligt med maximal eldrkaft... sån var jag med när jag körde D&D och AD&D 78-85 typ.. men sen upptäckte mitt spelgäng call of cthulhu, och allt förändrades...

/T

 

[Arfert]

Re: Pyttelitet svar

tack för tipset.. jag kan ju rita serier...

/T

 

[Arfert]

Re: Vapenfetischism (lite-OT)

ja visst sjutton säljer vapen, det var ju därför jag gjorde illustrationer till alla som förekommer i Saga, t.ex. (PUST)

fast vi har ju inga konstiga specialvapen, utan de flesta är hyfsat "historiskt" korrekta...

/T

 

[Blasphemy]

Ett svärd är inte bara ett svärd...

Personligen tycker jag inte att ett svärd bara är ett svärd liksom alla andra svärd. Då kläder, föremål, skepp, frisyrer, tummetottar och musikinstrument är kopplade till olika kulturer så är även vapen det.
Det är exempelvis en stor skillnad på ett Claymoore, En Katana, En Värja, En arbisk kroksabel och så vidare. Var och ett av dessa vapen ger en insikt i en annan kultur, samt att de ofta har olika egenskaper. Vapnen kan ge känsla och inspiration i ett rollspel liksom alla andra attribut.
Detta är synnerligen tydligt i fantasyrollspel då det finns många kulturer som inte funnits i verkligheten.

Att ett svärd bara skulle vara som vilket svärd som helst känns trist.

 

[Blasphemy]

Re: Bredd på artiklar...

Nu blir det ju lite OT här men what the heck...

Jag gillar att spela allt från karaktärs och intrigspel men även mosh med vapen och våldsamheter. Dock så är dungeonäventyr det tristaste som finns. Det är ju så att man vill kura ihop sig till en boll och kräkas i ångest om man måste gå in i massor med rum med monster.

Kan dock förstå att Vapen och maffiga karaktärer försvann när ni började spela CoC, för i det spelet gör vapen (sällan) ingen skillnad. I övrigt är dock konstruktionen på det spelet riktigt dålig. Det känns som en utflippad monsterbok. Man får ingen information om konspirationer, kulter, magiska skrifter (oki dessa finns men det står endast vilka spells de innehåller och hur mycket sanity man förlorar) och liknande. Däremot får du hur många sidor som helst med övermäktiga tentakelmonster. Hur nödvändigt är det egenteligen med statts för Azagthot?! Så i princip så skapade de ett monsterdödarspel med monster som inte gick att döda!
Anledningen till att det spelet håller är att Lovecraft var en genial man som skapade en genial och intressant värld.

 

[Arfert]

Re: Ett svärd är inte bara ett svärd...

ja, såklart. Men ibland blir det lite too much...

 

[Arfert]

Re: Bredd på artiklar...

CoC dåligt? vi pratar m det spel som fått mest beröm och utmärkelser av alla på marknaden... och det finns ju hur mycket matrial som helst att tillgå.

Välkonstruerat, välskrivet, bra kampanjer och äventyr och tokkul...

nej det som hände var att vi kom på att det är roligare att spela en förvirrad samlare av ockulta böcker än en svärdssvingande superhjälte.. och visst sjutton finns det vapen i CoC också...

visste du förresten att hagelgevären i DOOM kommer från att konstruktörerna spelat CoC?

/T

 

[Organ]

Re: Vapenfetischism (lite-OT)

>Själv tycker jag att "det är en pistol med ett magasin på 7 skott" är precis lagom mycket information om det vapen min rollperson har.

Just det handlar lite om vilket spel det är samt, framför allt, hur mycket man kan om vapen. Om man t.ex. spelar CoC och har mycket begränsad koll på vilka vapen som fanns i omlopp på 1920-talet och var, kan det mycket väl räcka med ett "du har en 9mm-pistol med 7-skotts-mag". Att få sig ett "Pistolen du tog från den mordgalne f.d. ungerske kavalleriofficeren är en Roth-Steyer modell 1912" kan däremot bli en rejäl stämningeshöjare om man är insatt i både europeisk historia och vapenutveckling och vet att den puffran var standardbeväpningen inom det Österike-Ungerska kavalleriet.

/Anders

 

[Krille]

Re: Ett svärd är inte bara ett svärd...

"Personligen tycker jag inte att ett svärd bara är ett svärd liksom alla andra svärd. Då kläder, föremål, skepp, frisyrer, tummetottar och musikinstrument är kopplade till olika kulturer så är även vapen det.

Det är exempelvis en stor skillnad på ett Claymoore, En Katana, En Värja, En arbisk kroksabel och så vidare. Var och ett av dessa vapen ger en insikt i en annan kultur, samt att de ofta har olika egenskaper. Vapnen kan ge känsla och inspiration i ett rollspel liksom alla andra attribut."

Kruxet är att det sällan är dessa aspekter som tas upp. Oftast så tas bara skada upp, tillsammans med okunnigt överhypat blaj om hur mycket bättre katanan är.

 

[Blasphemy]

Re: Ett svärd är inte bara ett svärd...

Kruxet är att det sällan är dessa aspekter som tas upp. Oftast så tas bara skada upp, tillsammans med okunnigt överhypat blaj om hur mycket bättre katanan är.

Håller med dig... Fast en del av informationen/känslan tycker jag man kan få fram via bilden också... Tillsammans med beskrivningen. I Alver till exempel finns det ju rejält långa och informativa beskrivningar om vapnen som rör mer än skadan. Att sedan Katanan alltid är "bättre" hör väl samman med den överdrivna fascinationen om samurajerna, deras disciplin osv.

 

[Rickard]

Re: Ett svärd är inte bara ett svärd...

Ok, nu såg jag att Krille redan skrivit ett inlägg med samma tanke men vad fan.. Jag kanske kan bidra ändå?

"Personligen tycker jag inte att ett svärd bara är ett svärd liksom alla andra svärd. Då kläder, föremål, skepp, frisyrer, tummetottar och musikinstrument är kopplade till olika kulturer så är även vapen det.
Det är exempelvis en stor skillnad på ett Claymoore, En Katana, En Värja, En arbisk kroksabel och så vidare. Var och ett av dessa vapen ger en insikt i en annan kultur, samt att de ofta har olika egenskaper. Vapnen kan ge känsla och inspiration i ett rollspel liksom alla andra attribut.
Detta är synnerligen tydligt i fantasyrollspel då det finns många kulturer som inte funnits i verkligheten.

Att ett svärd bara skulle vara som vilket svärd som helst känns trist."

Alla extra vapentabeller är utformade på samma sätt.. På sin höjd lite stämningstext och sedan kommer det till "alla tycker är viktigast".. Kontentan till varför man skriver en vapenartikel - tabellerna - skadorna - statsen.. Det är skittrist att läsa, särskilt när det var som i artikeln - alla vapen såg likadana ut! Jag håller helt klart med dig att vapen är något som kan förknippas till kultur.. Så har det varit till och med i gamla Ereb Altor, så det är inget nytt tänkande..

Till mitt rollspel så har jag klassat in tabellerna i olika vapengrupper där alla har samma stats.. Ett kort svärd är ett kort svärd och alla kortsvärd har samma stats.. Sedan kan man slänga på olika utseende. kultur och användingssätt ovanpå vapnen men när man gör det så presenteras aldrig statsen utan bara en hänvisning, typ "Det här klassas som ett Lätt enhandskrossvapen"..

/[color:\\"green\\"]Han[/color] som har himla svårt att komma på ett bra svenskt ord för "stats"

 

[Blasphemy]

Re: Bredd på artiklar... och CoC

CoC dåligt? vi pratar m det spel som fått mest beröm och utmärkelser av alla på marknaden... och det finns ju hur mycket matrial som helst att tillgå.

CoC må ha massvis med bra äventyr men mycket mer än så är det inte. Det vilar tungt på Lovecrafts arv men om man tittar på Grundboken som ändå utgör själva kärnan i spelet så är den riktigt usel. De olika versioner jag har sett av den har endast haft marginella förändringar och som sagt... jag tycker att spelkonceptet i sig är rätt så vekt. Det lämpar sig nästan endast till engångsrollpersoner. Du spelar ett äventyr, nästa äventyr spelar du med en annan rollperson (troligtvis har du dött eller blivit galen några gånger om). Det finns ingen direkt möjlighet att utvecklas.
Världsbeskrivningen och inverkningen som mythosens varelser har på den existerar ju knappt i regelboken. Visst här har du Guden Cthulhu som vill ödelägga allt. Sedan har guden Azagthot som har int 0 och finns i mitten av universum och så vidare och så vidare. Man får stats på dem. Så att man vet hur galen man blir när man ser dem samt hur mycket stryk de kan ta innan de dödar en.

Om de skall göra en ny version av CoC hoppas jag att de vågar ändra lite. För det första skulle det vara intressant att veta vilken inverkan som "gudarna" och deras följare har i spelvärlden. Vilka intriger och sällskap som finns och sådant som man kan bygga äventyr på. Därefter skulle det passa med en omarbetat rollpersonsgenerering. Fördelar och Nackdelar skulle lämpa sig ytterst väl. Varför inte tips om hur man spelar en kultist till exempel... och hur spelar man en person med San 0. Visst rollpersoner blir ospelbara vid denna nivå men det struttar omkring gott om SLP som har San 0 och verkar fullt normala (förutom att de försöker åkalla diverse demoner då).

Nja jag tror att CoC är en slags kulturtrend inom rollspelsvärlden som det är hippt att gilla och som man inte får klaga på. Självklart tycker jag att det finns många bra saker med spelet. Men inte att det förtjänar all hype.

 

[Gurgeh]

Vapenfetischism (lite mer OT)

Att få sig ett "Pistolen du tog från den mordgalne f.d. ungerske kavalleriofficeren är en Roth-Steyer modell 1912" kan däremot bli en rejäl stämningeshöjare om man är insatt i både europeisk historia och vapenutveckling och vet att den puffran var standardbeväpningen inom det Österike-Ungerska kavalleriet.

Mitt problem med vapenfixeringen är att det antagligen är vanligt att rollspelare tycker att det du nämner är viktig och intressant information, medan de antagligen aldrig skulle bemöda sig att berätta att yllerocken jag tog från samma kavalleriofficer är sydd av Janosch & Wolf i Budapest med mässingsknappar från Schildts i Berlin. Vapnen får helt enkelt en uppmärksamhet som andra föremål inte får.

/tobias

 

[Blasphemy]

Re: Ett svärd är inte bara ett svärd...

Alla extra vapentabeller är utformade på samma sätt.. På sin höjd lite stämningstext och sedan kommer det till "alla tycker är viktigast".. Kontentan till varför man skriver en vapenartikel - tabellerna - skadorna - statsen.. Det är skittrist att läsa, särskilt när det var som i artikeln - alla vapen såg likadana ut! Jag håller helt klart med dig att vapen är något som kan förknippas till kultur.. Så har det varit till och med i gamla Ereb Altor, så det är inget nytt tänkande..

Well självklart är vapentabellerna utformade på samma sätt. Om tabellerna skulle se annorlunda ut på alla vapen så skulle det vara ytterst förvirrande.
Sedan kan jag ju inte hålla med dig om att jag tycker att alla vapen ser likadana ut i artikeln... jag kan inte hålla med dig det minsta faktiskt då jag tycker att många vapen skiljer sig mycket från varandra. Fast det är klart... Det skulle kanske ha blivit tydligare om jag målat dem i olika färger.

 

[Rickard]

Re: Ett svärd är inte bara ett svärd...

"Well självklart är vapentabellerna utformade på samma sätt. Om tabellerna skulle se annorlunda ut på alla vapen så skulle det vara ytterst förvirrande."
*himlar med ögonen*

Vapentabellerna ser likadana ut i alla rollspel.. Det är därför jag ogillar utökade vapentabeller.. Det blir nästan aldrig mer än "ett till vapen i samlingen" för att rollspelet gjort fel i grund..

"jag kan inte hålla med dig det minsta faktiskt då jag tycker att många vapen skiljer sig mycket från varandra. Fast det är klart... Det skulle kanske ha blivit tydligare om jag målat dem i olika färger."
Jaha.. Det är därför du är så kittslig.. Du har skrivit artikeln.. Jaja..

Du kanske missade det, men jag skrev faktiskt "Annars var mest vapnena lite standardvapen med lite detaljer.. Det skulle vara intressant att läsa.. Detaljer och utsmyckningar på vapen..".. Om du inte gillar kritiken så försök i alla fall ta till dig det jag föreslår som förbättring.. Jag såg ingen skillnad mellan Mionas klinga, Mhoraz klinga och månsvärden.. De är snyggt tecknade men gav mig absolut... inget.. Det var bara några svärd i mängden..

/[color:\\"green\\"]Han[/color] som tyckte klon, dolken och kroksabeln inte hade något att tillföra och att stridsklubban och blåsröret hade intressanta beskrivningar men som undrar om de beskrivningarna verkligen fungerar i praktiken

 

[Bergting]

Re: Han kommenterar nummer 5

Hej hopp

Tack för kommentarerna Han om serien även om alla inte var "odelat" positiva. Fast det är bra att få höra av även såna eftersom jag kallt räknar med att alla läser serier. Du är inte den enda som stått oförstående inför själva berättarstilen, medans andra gillar den hejdlöst. Jag brottades med på vilken nivå jag skulle lägga stilen och kom fram till att det nog blev bäst i slutändan om jag skrev den som jag själv skulle vilja läsa den. Dvs, ganska långt från Marvel där i princip alla handlingar åtföljs av en textruta som beskriver vad man precis sett/läst. Färgerna är som dom ska vara fast jag la märke till att det var ganska blekt och urvattnat och vet inte riktigt varför det blev så. Förmodligen tryckeriet och nåt som ska försöka ordnas till nästa nummer (hoppas jag). Kul ändå att den gjorde nån sorts intryck på dig =). Men som sagt, jämfört med Goliath (där jag faktiskt gjort en månads praktikt för hundra år sedan) och Kalle Anka så blir det lite annorlunda och kanske inte var mans stil. Det blir ju inte riktigt samma sak som att knalla in i en butik och köpa en serie för att man vill läsa den, här får man den ju så att säga på köpet. Fördelen är att man kan rycka ut den om man inte gillar den (den sitter ju i mitten).

Tema Bergting, hihi, jag reagerade också på att det procentuellt var ganska mycket mig i det här numret. Nästa nummer är dock ordningen återställd. Dock blir det ett temanummer med 48 sidor där gamla rollspelsprofiler berättar minnen och navelskådar sina karriärer.

Tack till Eksem också för kommentarerna!

Och tack till alla som mailat och sagt snälla saker om serien! Ska försöka svara på alla mail så fort jag har lite mindre att göra!

Peter

 

[Ymir]

Re: Ett svärd är inte bara ett svärd...

En av motivationerna till våra vapenartiklar på Drunoks Drängar är säkerligen ren och skär fetischism, eller iallafall designdrägglande, men framförallt ville vi ta fasta på att alla vapen har en historia. Vi tyckte helt enkelt det var intressant att djupdyka i berättelserna bakom olika karaktäristiska vapen kampanjens personer bar, och åtminstone jag uppfattar det som betydligt mer än postpubertal vapenfixering. Ungefär som Blasphemys vapenartikel (även om beskrivningarna gott kunde varit längre i den). Nåja, se efter själva och avgör.

- Ymir, ska lägga upp de längsta beskrivningarna hittils inom kort

 

[Organ]

Pistoler och yllerockar

>Mitt problem med vapenfixeringen är att det antagligen är vanligt att rollspelare tycker att det du nämner är viktig och intressant information, medan de antagligen aldrig skulle bemöda sig att berätta att yllerocken jag tog från samma kavalleriofficer är sydd av Janosch & Wolf i Budapest med mässingsknappar från Schildts i Berlin. Vapnen får helt enkelt en uppmärksamhet som andra föremål inte får.

Där satte du faktiskt tummen på nått som jag bara kan konstatera stämmer. Vapen får faktiskt mer uppmärksamhet. En möjlig förklaring skulle kunna vara att spelet kan få radikalt olika utgång beroende på vilket sorts vapen du har i handen, medan sannolikheten att din yllerocks ursprungsland och/eller modell påverkar din chans att överleva är ganska liten. Det kan vara en förklaring till varför detaljer om olika vapentyper kan vara av intresse för en rollspelare, medans exakta specifikationer på centraleuropeiska hotells värmepumpar inte upplevs som lika spännande.

/Anders

 

[Lycan]

Re: Bredd på artiklar...

Mja, visst... men att vapen får en egen artikel är "bara så typiskt" som jag skrev.

Alltså. Vapen är förbihållna en mycket liten del av befolkningen. Ser man till hur mycket vapen rollspelen på marknaden faktiskt innehåller kan man fundera lite över den enorma snedvredning som rollspelshobbyn lider av.

Att spelföretag ytterligare spär på denna snedvridning genom att släppa fler och fler "coola" saker är, i min åsikt, dumt.

Jag tror att rollspelshobbyn hade tjänat jättemycket på om den kunde intressera och aktivera folk som inte är nördar.

Vapenfokuset är en sådan typisk grej som håller rollspelandet ointressant och svåråtkomligt för stora delar av befolkningen. Eftersom man behöver vara bra nördig för att finna vapen särskilt intressant. Kom ihåg att WRNU _inte_ duger som bedömningsunderlag för resten av världens befolkning.

Och att inte vilja spela vapenfixerat tramsrollspel är fan inte kultursnobberi. Det är så enormt trångsynt att tycka att man är elitistisk för att man inte vill spela som man gjorde på fucking 80-talet.

Jag vill bara se att rollspelshobbyn utvecklas; rollspelande är fortfarande ett märkligt begrepp som hör nördarna och dramapedagogerna till, något jag tycker är oerhört synd eftersom det är ett sådant fantastiskt medium.

- Lycan

 

[Eksem]

Re: Bredd på artiklar...

Fast det har mindre med antalet vapen i spelen att göra, och mer med hobbyn och dess utövare i sig att göra. Jag menar, tror du att ett The Sims i rollspelsform skulle öka mediets popularitet?