Re: Serier och namn
Hey,
Eftersom du är "i min ålder" (med några års marginal) så kanske du till och med kommer ihåg det avsnitt av "Läderlappen" där hans urpsrung beskrivs. Jag var typ 5 men texten har etsat sig in i mitt minne: "Och namnet tog han då han såg en läderlapp", och bilden klart och tydligt visar en fladdermus. Hur sjutton gick det till??? Skulle vara intressant att få reda på vem som döpte om honom till Läderlappen och varför.
Nåväl, som jag sa på nåt annat ställe i tråden så skriver jag serien för att passa i ett längre sammanhang, tempot är avsett att fungera i albumform. Dock, så försöker jag verkligen se till så att Fenixläsarna ska få ut mesta möjliga av det (som du faktiskt uppmärksammade - tack). Inte pressa in handling bara för att det "bara" är fyra sidor, och inte som en god vän reflekterade över det extrem-manga med fyra sidor där två pers stirrar varandra stint i ögonen bara för att ha ett löv singla förbi i sista rutan.
Jag har inga förväntningar på att folk ska gilla den efter fyra sidor. Har själv inte läst många serier som förmått ge en bild av en serie av det här slaget på fyra sidor, undantagsvis Watchmen som är ett berättartekniskt mästerverk. Det finns serier som bara försöker vara underhållande men som råkar vara fantastiskt vackra, t ex allt som Moebius har gjort, serier som skiter i hur det ser ut men som bara vill förmedla en berättelse som t ex Maus, och serier som försöker berätta en bra story, med kanonbilder och även berätta den på ett bra sätt, alltså, inte bara bra story, men även bra berättad. Typ... hrm... vad ligger närmast till hands... Pete Craig Russel är ett bra exempel. Det är åt det hållet som jag vill ta Portent. Snyggt, bra story, och bra berättad. Inte helt enkelt, men jag gör så gott jag kan.
Peter