Mask_UBBT
Hero
"Mycket snack och liten verkstad", kan tyckas, men jag försäkrar att så inte är fallet...
Kabal är under full produktion, och även Sisu börjar krnaka frammåt(jag kommer lägga upp ett par konceptskisser inom en snar framtid...), men nu har jag alltså, återigen, kommit på en ny idé...
Först lite historia:
Under de tidiga konceptstadiet av Sisu, spelet med avsikt att skapa lite orginella dvärgar var två av mina många tankar dessa;
-Att även skapa ett spel för att göra alverna lite orginellare.
Denna idé skrotade jag ganska fort, då jag vid tiden ansåg att EONs alver var orginella nog. Detta vet jag itne riktigt om jag anser att det är sant fortfarande...De är fortfarande fagra, ofta trevliga(med undantag för Hénea och några andra), och 'goda'... Avskyr i regel mörkrets makter, etc...
-Att göra dvärgar inspirerade av Per Lagerkvists bok "Dvärgen", där dvärgarna finns i den form som de riktiga kortväxta finna, med en viss mytologisk 'myt' över sej...
Sedan har jag, iom skrivandet av ett EONscenario till Krilles konventsutmaning, blivit förälskad i öknen...
Dessutom har jag sett ganska många mumierullar på sistonde...
Så, min tanke är att göra ett rollspel som lyder under följande koncept;
Spelvärlden är bronsålder i ett land som ungefär motsvarar Egypten, och den mänskliga befolkningen motsvarars av egyptiska likar...
Dvärgarna tros vara ett urgammalt, heligt folk, som fanns på jorden långt innan människorna kom. Man tror att de låter sej födas av mänskliga mödrar(dvärgar är sterila), så att de ska bli en del av det mänskliga samhället och införa gudarnas vilja… Att föda en dvärg är något av det bästa som kan hända en kvinna, och innebär i princip att denne har sin lycka gjord. Dvärgarna klassas som gudasända, och säljs vanligtvis vid födseln, för relativt stora summor, till olika regenter och uppsatt folk, där de blir livläkare, magiker och präster(funderar på att låta detta vara samma yrke)…
Att äga en dvärg är en symbol på makt och status… Dvärgarna genomför och/eller leder de flesta ceremonier och dylikt och är mycket väl ansedda.
Den dvärgiska fysologin är inte liten och robust, utan bara liten. De är i princip vuxna män med barnkropp…
Alverna är samhällets outsiders, och bor mycket sällan i städer. De ses på som rövare, banditer och mördare, någonting som de inte gjort sej oförtjänta av. Alvsläktet är indelat i två trosmässigt skilda kulturer, en som påminner om zigenarna, och en som kan liknas ali babas rövare. Det senare folkslaget hatar det första, och slaktar dem återkommande och ofta. De livnär sej i regel på plundringar av karavaner och bor i små tältbyar som brukar hålla till vid vattenhål och dylikt. Inga fasta städer finns anlagda. Än mer ofast är det tidigare folket, som till följd av förföljelsen är mycket fåtaliga och åter från stad till stad för att underhålla och stjälas vad de kan. Ett sådant sällskap brukar inte bestå av mer än kanske 30-40 personer och några vagnar.
Det första folket, rövarna, ses i regel på med skräck och man har vid flera tillfällen förklarat krig emot dem.
Dat andra folket ser man på som tjuvar och pack(vilket stämer ganska bra), men enskilda människor har blivit förförda av deras färglada och vackra kultur, och därför får de ofta bli underhållare här och var…
Det här är grrunkonceptet, bara, idéerna ska utvekclas, givetvis, man säg vad ni tycker!
/Mask
Kabal är under full produktion, och även Sisu börjar krnaka frammåt(jag kommer lägga upp ett par konceptskisser inom en snar framtid...), men nu har jag alltså, återigen, kommit på en ny idé...
Först lite historia:
Under de tidiga konceptstadiet av Sisu, spelet med avsikt att skapa lite orginella dvärgar var två av mina många tankar dessa;
-Att även skapa ett spel för att göra alverna lite orginellare.
Denna idé skrotade jag ganska fort, då jag vid tiden ansåg att EONs alver var orginella nog. Detta vet jag itne riktigt om jag anser att det är sant fortfarande...De är fortfarande fagra, ofta trevliga(med undantag för Hénea och några andra), och 'goda'... Avskyr i regel mörkrets makter, etc...
-Att göra dvärgar inspirerade av Per Lagerkvists bok "Dvärgen", där dvärgarna finns i den form som de riktiga kortväxta finna, med en viss mytologisk 'myt' över sej...
Sedan har jag, iom skrivandet av ett EONscenario till Krilles konventsutmaning, blivit förälskad i öknen...
Dessutom har jag sett ganska många mumierullar på sistonde...
Så, min tanke är att göra ett rollspel som lyder under följande koncept;
Spelvärlden är bronsålder i ett land som ungefär motsvarar Egypten, och den mänskliga befolkningen motsvarars av egyptiska likar...
Dvärgarna tros vara ett urgammalt, heligt folk, som fanns på jorden långt innan människorna kom. Man tror att de låter sej födas av mänskliga mödrar(dvärgar är sterila), så att de ska bli en del av det mänskliga samhället och införa gudarnas vilja… Att föda en dvärg är något av det bästa som kan hända en kvinna, och innebär i princip att denne har sin lycka gjord. Dvärgarna klassas som gudasända, och säljs vanligtvis vid födseln, för relativt stora summor, till olika regenter och uppsatt folk, där de blir livläkare, magiker och präster(funderar på att låta detta vara samma yrke)…
Att äga en dvärg är en symbol på makt och status… Dvärgarna genomför och/eller leder de flesta ceremonier och dylikt och är mycket väl ansedda.
Den dvärgiska fysologin är inte liten och robust, utan bara liten. De är i princip vuxna män med barnkropp…
Alverna är samhällets outsiders, och bor mycket sällan i städer. De ses på som rövare, banditer och mördare, någonting som de inte gjort sej oförtjänta av. Alvsläktet är indelat i två trosmässigt skilda kulturer, en som påminner om zigenarna, och en som kan liknas ali babas rövare. Det senare folkslaget hatar det första, och slaktar dem återkommande och ofta. De livnär sej i regel på plundringar av karavaner och bor i små tältbyar som brukar hålla till vid vattenhål och dylikt. Inga fasta städer finns anlagda. Än mer ofast är det tidigare folket, som till följd av förföljelsen är mycket fåtaliga och åter från stad till stad för att underhålla och stjälas vad de kan. Ett sådant sällskap brukar inte bestå av mer än kanske 30-40 personer och några vagnar.
Det första folket, rövarna, ses i regel på med skräck och man har vid flera tillfällen förklarat krig emot dem.
Dat andra folket ser man på som tjuvar och pack(vilket stämer ganska bra), men enskilda människor har blivit förförda av deras färglada och vackra kultur, och därför får de ofta bli underhållare här och var…
Det här är grrunkonceptet, bara, idéerna ska utvekclas, givetvis, man säg vad ni tycker!
/Mask
... och främmlingar åxå, faktiskt...
), alltså skulle det inte bli ett riktigt "ökenfolk".
