Ett annat förslag
Men då är man ju tvungen att använda någon form av poäng som man betalar med, och det var ju just det jag ville slippa.
Fast kryss är ju en sorts poäng, bara det att du hade en maxpott på ett. Det går ju att ha flera kryss på varje Sysselsättning, och varje gång man använder den så kryssar man i en ruta. Så ökar svårighetsgraden med ett (beroende på skala) för varje kryss man redan har.
Eller säg såhär: Man har en superladdad användning av varje färdighet, som funkar som du har beskrivit, med kryssen. Det är upp till var och en om man vill använda den superladdade varianten eller inte, men man har betydligt större chans att lyckas om man gör det. Det bästa sättet att spela, rent taktiskt, är då precis vad du är ute efter: man använder den superladdade varianten hela tiden och låser upp den igen så snabbt som möjligt. Men du har kvar möjligheten att använda färdigheten flera gånger, vilket gör realismförespråkarna nöjda. Då har du ett system som fortfarande
uppmuntrar det beteende du är ute efter, men som inte
tvingar spelarna att göra så.
Nu har jag inte citerat Risings spelighetsteorem på säkert en vecka, så jag tänker göra det nu (jag tycker nämligen att det är helt genialiskt):
Det bästa sättet att spela skall vara det roligaste. Jag tror att man tjänar på att tillåta många beteenden, men uppmuntra ett som man vill åt. Alla powergejmers kommer ju att spela sådär snyggt samberättarnarrativistiskt
.
//Genesis, som insåg att det här kanske passar bättre i makarforumet, men du får skylla dig själv som postar om samma sak på flera ställen.