Ja, om du nyss läst Dawkins så förstår jag att du tycker det...
Nyss och nyss. Du sårar min stolthet. Min love story med Richard Dawkins går långt tillbaka. Jag är ingen nyförälskad tonårsflicka, som i fnittrig uppsluppenhet faller för sitt kärleksobjekts varenda ord — jag är en vuxen människa förmögen att se på min älskade med kritiskt bedömande ögon.
Nä, den beskriver exakt vad jag talar om och vad jag redan redogjort för, men det är möjligt att Wikipedias exempel (eller min egen utläggning) kanske ledde dina associationer i fel riktning.
Well, om du orkar så får du hemskt gärna redogöra för exakt på vilket sätt paradoxen är tillämpbar på föreliggande ämne.
Fast nu tycker jag att du beskriver fågelflockar eller gamla stenåldersstammar, eller något. Moderna mänskliga "populationer" är mycket flyktigare och förgängligare än dessa stammar och flockar (mitt urval av partners är ju exempelvis inte alla kvinnor i Stockholm, utan blott en mycket begränsad liten kultur med människor som i första hand jobbar och pluggar där jag jobbar resp. pluggar, samt med typ mina intressen och i min subkultur), och så länge som Trogna människor dras till varandra så blir dessa Trogna populationer också mycket svårare att invadera för Erövrare.
Öhm, du får förlåta min franska, men det där låter som bullshit i mina öron.
För det första: Termen "population" är tillämpbar över brädet; en given fågelart har definitivt inte samma parningsmönster som stenåldersmänniskor, men vi pratar om "populationer" i bägge fallen. Jag står vid min tes.
För det andra, så tror jag att du har fel: Den moderna människan präglas inte av
mindre korsbefruktningar mellan olika grupper än exempelvis stenåldersmänniskan, utan tvärtom
mer, och ju mer korsbefruktningar desto mindre sannolikhet för gruppselektion. Men det är en empirisk fråga, och alltså en mindre intressant attackpunkt för mig under rådande omständigheter än de rent
logiska felen i ditt resonemang:
För det tredje, alltså; låt oss acceptera din utsaga och anta att det finns "trogenhetskulturer" i det moderna samhället där trogenhet värderas högt. Well, en definitionsmässig
erövrare skulle ju rimligtvis vara en sådan som lyckas erövra
trots eventuella hinder däremot, och om det är så att en erövrare "alltid kommer att vara mer framgångsrik" (dina ord), så torde evolutionen gynna uppkomsten av en sådan "supererövrare" ganska snabbt.
För det fjärde: Låt oss vidare acceptera att omständigheterna är sådana att "supererövrarne" som beskrivs under "för det tredje" ovan inte kan uppstå; låt oss föreställa oss att den gentlemannakultur du nämner är ett exempel på sådana omständigheter (jag tror inte det, but for the sake of argument). I sådana fall har du faktiskt motbevisat dig själv, eftersom du nyss beskrivit en population där erövrare
inte gynnas, och jag ställer mig återigen frågande till precis varför det finns fog att hävda att erövrare "alltid kommer att vara framgångsrika".
Och slutligen, för det femte: För att du ska kunna visa att erövrare
alltid är mer framgångsrika än trogna — vilket var din tes, remember — så räcker det inte med att visa att det är logiskt
möjligt för erövrare att alltid vara mer framgångsrika än trogna, vilket är vad du har försökt göra hittills.
/Dnalor, *phew*